På väg hem från skolan sa sjuåringen:
”Du mamma, du är bra på att läsa för oss, men pappa, han är bäst på att berätta sagor.”
Närhelst barnen ber om en saga eller berättelse så trycker dom rakt på pappas knapp – jag har alltid förundrats över hans ork och tålamod att hitta ännu en saga att berätta om. Jag inbillar mig att just sagor och berättelser är något som A känner att han aldrig får neka dom – han är ju trots allt författare.
Så jag tror (och hoppas) att detta oändliga flöde av berättelser och historier kommer att vara barnens uppfattning av vad en författande fader gjorde med deras barndom.
/Å
A & Å! Tack för era öppenhjärtiga och genomtänkta svar. Det gav mig mycket att fundera på och jämföra med hur det ser ut hemma hos oss. Det stämmer ju det där att Kevin alltid hittar på bättre sagor, mina krystade pendeltågsberättelser (när man glömt bok att läsa och tjugo frågor bara blir flams) är nästan alltid hjälpligt återberättade berättelser jag läst någon annanstans. Kevins däremot…
Hej Fru Frato,
med tanke på hur dina texter här på bloggen ser ut så tror jag att du underskattar kvalitén på det dina barn får höra på pendeltåget.
Det sägs ju att Shakespeare heller inte skrev något nytt – han skrev bara nya versioner av pjäserna som funnits på teatrarna i evigheter…