juni 22, 2012 av Sofia Hallberg
Nu går solen knappast ner
bländar bara av sitt sken.
Skymmningstimme blir gryningstimme
varken tidig eller sen.
Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspeglen
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
speglar morgonsolens lågor.
Juninatt blir aldrig av
liknar mest en daggig dag
Slöjlik lyfter sig dess skymmning
och bär bort av ljusets hav.
Harry Martinson
 | annamariajansson on Konflikt |
 | Camilla Jönsson on Stockholmssyndromet |
| Camilla Jönsson on Stockholmssyndromet |
| Camilla Jönsson on Stockholmssyndromet |
| Camilla Jönsson on Stockholmssyndromet |
 | katarinawikholm on Stockholmssyndromet |
 | Manne Fagerlind on Stockholmssyndromet |
 | Katinka Bille Lindah… on Stockholmssyndromet |
 | Mia Skrifver on Stockholmssyndromet |
 | Vilse on Stockholmssyndromet |
Ha en riktigt härlig midsommar!
Den dikten är så fin.