Jag befinner mig just nu på semester utan mitt manus. Eller njae. Jag har det ju i datorn, som jag råkar ha med mig. Jag har det också på ett USB-minne. Som jag har med mig. Dessutom har jag tillgång till det på mitt nätbaserade mailkonto där jag alltid har senaste versionen som en liten specialbackup.
Hemma hos oss njuter en fransk familj av vår bubbelpool medan vi njuter av deras swimmingpool här i sydfrankrike.
Jag ligger i skuggan under ett träd och tänker att just här skulle det passa bra att skriva en viss scen. På eftermiddagen flyttar jag in under taket på altanen, där har man utiskt över trädbeklädda berg. Med ett glas champagne bredvid datorn skulle jag kunna skriva en annan scen, just här. Vi gör en utflykt till den söta bergsbyn 15 minuter från huset och på det lilla torget på baren med en hänförande utsikt tänker jag att jag och datorn skulle trivas där i ett par timmar.
Igår var vi och badade i havet på Rivieran och jag kastade längtansfulla blickar till ett mysigt strandcafé med parasoller, sköna stolar och bra bord. Faktiskt tror jag att de passade perfekt för ett skrivpass.
Used with permission from Debbie Ridpath Ohi at Inkygirl.com.
Något måste vara knasigt med mig. Det måste finnas ett seriöst fel. Jag funderade på hur det är för de andra, är det bara jag som är så här? Så jag mailade och frågade. Och inom ett par timmar hade nästan alla svarat. Mitt i semestertider …
Fotograf: Knut Koivisto
Dag Öhrlund, aktuell med Till minne av Charlie K och Skriv din bok och sälj den som kommer ut i september.
”I fyrtio år har skrivandet varit mitt liv och mitt levebröd. Och jag tar inte ledigt från mitt liv.
Vissa dagar sker skrivandet i form av nerkrafsade blyertsanteckningar på kvitton, servetter eller vad jag nu kan hitta när jag glömt blocket. Andra dagar blir det timmar framför datorn. Oftast skriver jag för att jag har något att berätta. Men ibland bara för att träna. Min mentor i fotografi – den världsberömde fotografen Morten Krogvold – sa till oss fotografer på en av sina workshops i Toscana: – Vet ni vad som är gemensamt för elitidrottsmän, balettdansöser och konsertpianister? De tränar åtta, tio timmar om dagen. Hur i helvete vill ni bli världens bästa fotografer om ni inte ständigt tränar? Jag tror att Mortens tes är sann, och att den också i högsta grad gäller
skrivandet. Dessutom är det så förbannat roligt att jag inte kan låta bli!”
Fotograf: Ulrica Zwenger
Lina Forss, aktuell med romanen Allra hemskaste syster :
”Jojafaktiskt, för att bli bättre som författare måste skrivandet bli mer krävande, så nu för tiden tar jag ledigt ibland. Men nu har jag avslutat min semester (hemma) och är på jobbet (hemma), men det fattar inte mina ungar som har sommarlov. De undrar bara när det blir frukost, lunch, middag, frukost, lunch, middag. Det jag undrar allra mest är när skolorna börjar?”
Fotograf: Peter Jönsson
Mats Strandberg, aktuell med andra delen i Engelsforstrilogin, Eld:
”Jag försöker ta ledigt ibland, men det är just när man inte jobbar som nya idéer kommer och pickar på hjärnan och vill ha uppmärksamhet, haha. Så även om det är tomt i kalendern är det aldrig helt tomt i skallen. På det sättet är man väl aldrig riktigt ledig som författtare. Men det är också just därför som det faktiskt kan löna sig och bli mer arbetseffektivt att ta en paus från skrivandet då och då, även om det är stressigt.
Arbetet med Engelsforstrilogin är så otroligt intensivt att jag knappt varit ledig alls de senaste åren. Jag skriver ju dessutom krönikor i Aftonbladet Söndag. Men när tredje delen, Nyckeln, är klar ska jag ta lite sommarlov.”
Fotograf: Lovisa Appelkvist
Lina Arvidsson aktuell med Det borde finnas regler:
För att skriva klart en roman krävs dedikation och ihärdighet, så ja, jag ser det som ett jobb. Rimligen bör jag också ta semester. Det har nu gått en månad sen jag rörde min roman. Det kliar nämnvärt i fingrarna. Vad gör man när man inte skriver? Skrivandet som ett jobb, men också som ett kall, eller hur? En normalt funtad människa sätter sig inte ner och skriver en roman, arbetar om och putsar fram och tillbaka, utan någon som helst försäkran om att den ens kommer att bli utgiven eller för den skull sälja. Författare blir man inte för att bli rik. Författare blir man för att man inte kan sluta skriva. Nu har jag spenderat några dagar i familjens sommarstuga. Stirrat in i ögonen på en katt. Läst. Plockat maneter ur havet tillsammans med en treåring och en fyraåring i säkert en halvtimme, lagt dem i en hink och stuckit ner handen för att känna dess slemmiga yta över huden. Badat som när jag var tolv. Suttit i sommarkvällen och druckit rödvin, ätit gott, pratat med andra människor, det är lätt att glömma bort det. Att man måste leva också. Att det inte är att leva, att skriva. Att det är tvärtom. Du lever för att kunna skriva. Bränsle, tror jag det kallas. Så ja, jag tar semester. För att det är så skönt att ha en deadline att hetsigt jobba sig fram emot. Och för att det är så mycket roligare att kasta sig över det igen sen, med nya krafter, nya ögon, och en solbränna som med lite tur håller en bra bit in på hösten.”
Fotoraf: Helén Karlsson
Moa Herngren aktuell med Jag skulle aldrig ljuga för dig:
”Jag tar inte ledigt från skrivandet men brukar pausa när manuset är hos min förläggare för genomläsning, det brukar bli ett lagom break på några veckor sen är jag redo och har energi att gå på det igen. I höst ska jag skriva parallellt på två nya böcker vilket blir första gången jag provar att jobba så. När ena manuset är på genomläsning ska jag jobba med det andra och vice versa. Jag skriver ofta på semestern vilket funkar bra för mig. Det är lyx dom veckor jag kan skriva på heltid.”
Fotograf: Ninni Karlsson
Lars Rambe aktuell med Kvinnorna i sjön som utkommer i september:
”Ja, jag tar ledigt när jag är klar med en bok. Det händer också att jag under skrivperioden tar en kortare paus för att ”bara” tänka på historien och ta ett steg ifrån min text. Det brukar ge bra och ibland oväntad effekt.”
Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin.
Simona Ahrnstedt aktuell med Betvingade som utkommer i slutet av augusti:
”Jag försöker ta semester från skrivandet – någon dag ibland. Men för mig fungerar skrivandet bäst om jag pysslar med det varje dag. Mellan två projekt försöker jag ta några dagar ledigt. Då möblerar jag om, röjer förråd och pysslar med trädgården. Men sedan jag började skriva 2007 har jag i princip aldrig tagit ledigt från skrivandet.”
Och ehum. Det här kan vara mina ben. Vid en pool. I Frankrike. Där jag läser ett manus. Det kan vara mitt.
Fotograf: Pernilla Alm
[...] Debutantbloggen idag: Tar författare semester? Share this:TwitterFacebookGillaGillaBe the first to like [...]
Jag har haft semester från mitt ordinarie arbete i fyra veckor men jag har bara haft ledigt från mitt skrivande i snart en vecka. Just nu är mitt manus på korrekturläsning och jag passar på att läsa böcker trots att jag skulle kunna skriva på del två. Massor av idéer börjar växa fram och jag tror att det bara är ett bevis på att man är en skrivande människa ända in i själen. Alltså är det bara ett gott tecken. Vila verkar vara nyttigt för kreativiteten och den kommer att behövas inför den mörknande hösten och vintern. Men nu ska vi njuta och våra tankar stör som tur är ingen annan. Ett anteckningsblock går ju att smyga ner i väskan och snabbt krafsa ner något i när andan faller på.
Poolen ser alldeles ljuvlig ut. Jag hoppas få ligga vid en sån nästa år :).
Jag skriver ännu inte varje dag (det är dock mitt mål) men mitt skrivande finns ständigt i tankarna. Vad jag än gör så kan plötsligt ngt ge mig en idé till det manus jag för tillfället håller på med. Och nu under semestern från mitt jobb har jag skrivit mer än nånsin. Jag har skrivit klart första utkastet till mitt första manus (som nu vilar i några veckor innan jag ska börja redigera) och också fått en helt ny idé till ett nytt som jag nu börjat jobba med. Älskar ju att skriva och att få skriva är semester för mig!
Helt sant. Anteckningsblock. Iphone med anteckningsfunktion. Och iakttagelseförmågan vilar inte. :)
Jag har upptäckt en märklig sak. Jag skriver mest och bäst när jag är igång med mitt ordinarie arbete. Och jag som längtade efter att slippa skriva på kvällar, nätter och helger! Men det är precis som om hjärnan inte förstår att semester från det vanliga jobbet inte per automatik innebär semester från skrivandet. Men något jag gör desto mer när jag har semester är att läsa, lika nödvändigt för att utvecklas som att skriva!
Tror ni bara att de som skrivit böcker eller håller på och skriver böcker hela tiden har svårt att släppa en idé ett uppslag, en scen. Jag har följer Pernilla Alm sedan ett år tillbaka i hennes skrivarmödor, delvis även Manne Fagerlind. Min roman finns hela tiden i mitt huvud och jag lider av att inte kunna inse att en skrivovan 68-åring ska nöja sig med till skriva haikudikter till Svenska Haikusällskapets verkstäder. Jag har som pensionär ständig semester och det är kanske just denna ledighet som get mig dessa galna författarmardrömmar.
Ursäkta att jag la mig i er seriösa debatt.