Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘biblioteksersättning’

Att skriva böcker är ingenting man blir rik på, i alla fall inte till en början. Även om jag liksom många andra drömmer om det stora genomslaget och försäljningsframgångar, inser jag att vägen till oftast är lång och krokig.

För mig handlar pengar om tid. De pengar jag tjänar på att skriva en bok ger mig mer tid att skriva. Den dag pengarna betalar för all mig tid kan jag också helt och hållet leva av att skriva böcker. Men till dess måste jag få pengar från andra håll också. Ett jobb vid sidan av är nog det vanligaste. Det har jag. En annan möjlighet är att söka stipendier.

Nyss blev jag tipsad om att söka arbetsstipendium från Sveriges författarfond. Ni som läste mitt inlägg om biblioteksersättning vet att det är SVFF som administrerar de pengar som varje utlån på svenska bibliotek genererar. En liten del av pengarna delas ut i form av ettåriga, tvååriga och femåriga arbetsstipendier.

Ansökningar kan lämnas fram till den 20 september i år. Det är många som söker, men få som faktiskt får stipendiet. I informationen står det:

Stipendium ur författarfonden kan ges till författare, översättare, tecknare eller fotograf som är representerad i folk– och skolbibliotek med litterära verk.

Inför beslut om stipendier och bidrag väger styrelsen samman en rad olika synpunkter: i första hand den litterära kvaliteten men också behov. Störst vikt läggs vid omfång och kvalitet i den sökandes litterära produktion efter det att han eller hon senast fick ett stipendium från författarfonden.

Ärligt talat hade jag inte en tanke på att söka förrän jag fick förslaget. Jag hade fått för mig att man måste ha skrivit minst två böcker för att kunna söka, men det verkar inte vara fallet. Däremot läggs stor vikt vid omfång och kvalitet på ens litterära produktion. Kvaliteten låter jag andra bedöma, men omfånget har jag ett ganska bra hum om. Hur långt tror ni drygt hundra ord i min första bok står sig i konkurrens med alla andra av Sveriges författare? Drygt trehundra om man räknar in min nästa bok? Det finns också en något kryptisk formulering om att behov vägs in. Vems behov? Författarens? Läsarnas? Författarfondens? Om man ser till behovet av den typen av litteratur jag hittills har skrivit torde det vara tämligen stort.

Jag vet faktiskt inte om jag ska söka i år eller inte. Chansen att få ett stipendium är väldigt liten. Men det är ju å andra sidan chansen att bli utgiven också, och det har jag ju lyckats med. Hur skulle du ha gjort?

Read Full Post »

Jag älskar bibliotek! Jag kan inte gå in på ett bibliotek utan att komma ut med en trave böcker. Nu när min egen bok finns på ganska många svenska bibliotek kan vem som helst låna den utan att betala ett öre. I kommentarerna till mitt förra inlägg ställdes frågan om denna utlåning ger några pengar till författaren. Sedan länge vet jag att svaret är ja. Men exakt hur det går till har jag inte tagit reda på. Förrän nu:

Vårt svenska system med biblioteksersättning infördes 1954 och innebär att staten ger upphovsmän en ersättning baserad på utlån av deras verk från biblioteken. De som får ersättning är författare, översättare, fotografer och tecknare. För varje hemlån betalar staten 1 krona och 32 öre. Det kan låta som en ringa summa, men totalt handlar det om över hundra miljoner kronor som ska fördelas varje år. Svenska Författarfonden heter den organisation som har i uppgift att administrera dessa pengar.

Av de 132 öre som staten betalar för varje lån hamnar den största delen direkt i författarens ficka: 79 öre. (Medan en översättare får hälften: 39,5 öre.) Knappt 8 öre går till administration. En liten del går också till upphovsmännens organisationer: Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund. Resterande ören går till att betala ut olika typer av stipendier, garantibelopp och bidrag till upphovsmän.

Varje år sammanställer biblioteken statistik över utlånen och skickar till Sveriges författarfond, som har ett register över upphovsmän och deras verk. Dessa uppgifter bearbetas året efter utlåningen skett.

Som författare behöver man inte göra något särskilt får att få del av ersättningen. Däremot måste ens verk lånas ut minst 2000 gånger under ett år för att berättiga till ersättning. Det motsvarar 1580 kr. På detta betalar författaren själv sociala avgifter och skatt. När upphovsmannen dör går ersättningen istället till dennes efterlevande så länge upphovsrätten gäller, dvs. i 70 år.

Jag har ingen aning om ifall min bok kommer att lånas 2000 gånger, men jag hoppas naturligtvis på det. Ersättningen kommer i sådana fall att delas mellan illustratören och mig.

En fördel jämfört med andra debutanter är att vår bok finns i fyra olika språkversioner, vilket torde öka utlåningen. Det är dessutom en barnbok, som enligt min erfarenhet är bland de böcker som lånas allra mest på många bibliotek. Om jag inte har missuppfattat det hela kan jag dessutom räkna med ersättning för översättningen av den spanska versionen på boken. Dessutom släpps nästa bok om Adam i höst, vilket kan öka på antalet utlån under årets sista månader.

Det skulle vara intressant att veta om andra debutanter har fått någon ersättning efter det första året. Kanske någon tidigare debutantbloggare kan svara? Herrarna Erba, Frato och Dixelius borde ha koll på det.

Mer läsning för den intresserade:
Sveriges författarfond
Följ biblioteksförhandlingarna (blogg)
En krona och trettiotvå öre (krönika)

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 554 other followers