Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Charlotte Hassel’

Jag har gjort min första boksignering på bokhandeln Gemet i min hemby Örkelljunga.

Det var fantastiskt roligt att få sitta och sälja böcker ”live”, men jag måste erkänna att jag var riktigt nervös att ingen skulle komma. Som tur var hade bokhandlarna både skyltat och gjort annan reklam för signeringen så det dök upp mycket folk och jag sålde i snitt 1 bok var 3:e minut ;-).

Jag är i grunden ingen försäljare så jag är lite obekväm med att ”snacka in” min ”produkt”, men som tur var fick jag inga besvärliga frågor i stil med ”varför ska jag köpa din bok?”. De som kom hade troligtvis redan innan bestämt sig för att köpa ”Charlotte Hassel” och jag kunde i lugn och ro ägna mig åt att småprata.

 

Jag i skylten.

 

 

Bokhandeln hade gjort i ordning ett jättefint signeringsbord i entrén och vi var tvungna att tömma fönstret på böcker eftersom som många kom.

 

Read Full Post »

Här kommer bildebeivs från min releasefest i helgen.

Som sagt riktade sig den här festen till vänner och familj, dels för att det kändes rätt, dels för att jag inte känner något ”branschfolk” här nere i Skåne. Det var verkligen jättekul att fira boken och spännande att nu en stor del av mina gäster kommer läsa ”Charlotte Hassel”.

En av de märkligaste upplevelserna på festen var att signera mina böcker. Det är ju en speciell känsla som infinner sig när man inser att andra vill läsa det jag skrivit. I början kändes det även konstigt att ”kladda” i böckerna, men det tog bara ett par gånger för mig att få upp farten och sedan kände jag mig som en erfaren signerare ;-).

Det var väldigt roligt att signera böcker!

Glada vänner/bokköpare

Ett femtiotal personer fick plats i denna "lilla" lokal.

Vi skålade naturligtvis i champagne.

Jag uppvaktades med fantastiska blommor, champagne, vin och choklad. Kan det bli bättre?

Read Full Post »

När ”Charlotte Hassel” blev en riktig bok och skulle säljas in var jag tvungen att skriva en mer utförlig beskrivning av handlingen. Alla som kämpat med följebrev vet att det inte är det lättaste att kortfattat beskriva sin bok, men att göra det utförligt är nästan svårare. När jag väl blev färdig insåg jag dock att den här typen av redogörelse hade varit jättebra i ett följebrev och därför delar jag nu med mig av den långa beskrivningen av ”Charlotte Hassel” (det som handlar om mig är skrivet av min förläggare).

Historisk kärleksroman i 1770-talets Stockholm

Charlotte Hassel är sexton år och hemligt förlovad med sin stora kärlek den unge adelsmannen Axel Gyllenstierna, men då hon en natt under dramatiska omständigheter tvingas fly och lämna landet skils de åt. Först tretton år senare, i april 1771, ses de igen på en bal på Stockholm slott. Charlotte, som numera är bosatt på ett gods i England, har nåtts av ett oroväckande bud och motvilligt begett sig tillbaka till Sverige. Väl där får hon åter bekanta sig med de människor hon en gång lämnat.

För Axel, som aldrig kunnat glömma sin första kärlek, ger det oväntade mötet upphov till en rad frågor. Varför försvann hans fästmö den där natten? Hur kommer det sig att hon nu uppträder under fingerat namn och varför har hon plötsligt återvänt hem? Sammanstötningen blir lika smärtsam för Charlotte som nu långsamt inser vad hon har gått miste om.

Från sitt nya hemland har Charlotte kunnat följa hur hennes familjs liv slagits i spillror, även om brevkontakten varit sparsam. Hennes far är död och modern och systern har avhysts från den gård som tillhört släkten i generationer. Dessutom pågår en maktkamp i Sverige då kung Adolf Fredrik avlidit och kronprins Gustav befinner sig i Paris. Charlotte beslutar sig för att försöka hjälpa sin familj att återfå Hasselgården, men hon upptäcker snart att det finns starka makter i Stockholms societet som motarbetar henne.

Charlotte Hassel är en begåvad, fängslande, kärleksroman om en ung kvinnas utveckling och väg till att finna kärleken.

Frida Skybäck har en unik berättarröst och förmågan att ge liv åt 1700-talets människor och miljöer så att de känns samtida. Hon debuterar med en fascinerande och spänningsfylld roman om en kvinna som möter svårigheter, gör sina egna val, bryter mot sin samtids konventioner och utforskar sin egen kropp och sexualitet.

Frida Skybäck (född 1980) är språk- och historielärare och arbetar på en internationell grundskola. Hon är bosatt med sin man i Lund. Frida Skybäck fick ett hedersomnämnande i Amelias kriminalmanustävling 2010 för sina texter. Hennes debutroman Charlotte Hassel utspelar sig på 1770-talet, en spännande tid som präglades av politisk oro, korruption och maktspel. Författaren attraheras av epoken eftersom den på många sätt är motsägelsefull. Å ena sidan kännetecknas den av strikta regler och hierarkier och ingenting var viktigare än en persons uppförande och anseende. Å andra sidan får 1700-talet många att tänka på vackra kläder, storslagen inredning, ett överflöd av lyxvaror och överklassens många gånger bekymmersfria leverne. Detta samtidigt som allmogen till stor del levde i fattigdom och misär.

En av grundstenarna i romanen är kärlekshistorien mellan Charlotte Hassel och Axel Gyllenstierna. Den börjar som en ganska oskyldig ungdomsförälskelse vilken, då paret på grund av olyckliga omständigheter skils åt, har hunnit utvecklas till djup och passionerad kärlek. På var sitt håll längtar Charlotte och Axel hett efter varandra, båda övertygade om att de övergivits av sin älskade. När de så möts igen kan de inte motstå den starka känsla som fortfarande finns dem emellan.

Under tiden de varit åtskilda har Charlotte förlovat sig och dessutom tagit sig en fransk älskare som gett henne ett sexuellt uppvaknande, men trots att hon redan är bortlovad har hon inte kunnat sluta tänka på Axel. Då de slutligen, regler och konvenans till trots, ger efter för det begär de har för varandra blir upplevelsen världsomvälvande. Dessvärre finns många hinder i deras väg och frågan är om kärleken verkligen kan övervinna allt?

En annan viktig grundsten i Charlotte Hassel är utmaningen att skriva om kvinnlig sexualitet på 1700-talet. Vad fanns det för upplysningar att tillgå när det gällde olika, sexuella preferenser och preventivmedel och vilka möjligheter hade en kvinna att tillfredsställa sina drifter? Under den här tidsperioden var det även brukligt med konvenansgiftermål som ofta var mycket svåra att upplösa, vilket naturligtvis inte betydde att kvinnor och män slutade att attraheras av varandra utanför äktenskapets ramar. Hur påverkade detta människors kärleksliv?

Trots att Charlotte Hassel är ett slags saga som erbjuder en viss verklighetsflykt innehåller den även en portion samhällskritik. Det var självklart för författaren att boken skulle ha en hjältinna som kunde representera dåtidens ledande kvinnor vilka på olika sätt nådde framgång, trots att de tvingades kämpa mot rådande sociala regler och nödgades använda de få medel som fanns tillgängliga för att skaffa makt och inflytande.

Charlotte Hassel är en fiktiv berättelse, löst baserad på verkliga händelser. Målet med romanen har varit att fånga den mycket speciella tidsandan samtidigt som författaren tagit sig vissa friheter för att kunna bygga upp en spännande historia.

Read Full Post »


Nu är det inte långt kvar tills min bok släpps och när som helst kan den komma, den första läsarrecensionen. Det känns lite som att vänta på att ett plåster ska rivas av. Hur kommer det egentligen att gå och tänk om det gör ont?

Alla som skickat in ett manus känner säkert igen känslan: självförtroendet sviktar och man börjar tvivla på sin egen förmåga. Kommer någon att förstå det jag skrivit, kommer någon att tycka om det och därmed bekräfta att jag faktiskt är bra på det jag älskar att göra allra mest?

Min rädsla arbetar på flera plan.

1. Jag är rädd för att någon/några kommer skriva så elaka saker om min bok att jag helt tappar tron på mig själv och aldrig mer vågar skriva igen.

2. Jag är rädd att boken inte fyller sitt syfte, att ingen kommer att skratta åt mina skämt, dras med i min kärlekshistoria och tycka att historien är lika spännande som jag gör.

3. Jag är rädd för att småfel förstör läsupplevelsen (när texten sattes delades t.ex. två ord utan bindestreck = särskrivning, en petitess som får mig att kallsvettas).

Nu har jag blottat mig totalt. Det här så här det känns att ge ut en bok, fantastiskt och läskigt på en och samma gång. Nu förstår jag dem som aldrig läser recensioner. Och de som kallar sina verk för barn. Det känns faktiskt så, som om Charlotte Hassel lever ett eget liv och jag hoppas att hon får den behandling som hon förtjänar.

Read Full Post »

Nu när min debutbok Charlotte Hassel snart är här har jag tänkt allt mer på den långa process jag genomgick för att skriva boken. I mitt fall kan man rätt så lätt dela in processen i två delar: produktion och efterarbete. Här kommer en beskrivning av produktionsdelen:

Produktion – del ett

Alla mina böcker börjar med en idé. Ofta bygger dessa på en känsla eller en tankebild av något som intresserar mig. I Charlotte Hassel var det tanken på någon som efter lång frånvaro återvänder till sin hemort under falsk identitet som blev basen för boken. Historien drivs också av kärleksrelationen mellan Charlotte Hassel och hennes ungdomskärlek Axel Gyllenstierna.

Då grundidén är färdig börjar jag att bygga på med karaktärer och platser. När ska historien utspela sig, vilka personer behövs för att jag ska kunna berätta en historia, vad heter de, vilka är de och var befinner de sig?

Ganska tidigt i processen gör jag research om den specifika tidsperioden, miljön där historien utspelar sig och diverse kuriosa. Till Charlotte Hassel gjorde jag t.ex. mycket research om hur Stockholm såg ut på 1700-talet. Jag tittade på gamla kartor och läste miljöbeskrivningar och facktexter om hur människor levde.

Så snart jag har ett persongalleri och en bild av miljöerna börjar jag fundera på vilka scener som behövs för att berätta historien. Långsamt bygger jag upp ett kronologiskt händelseförlopp med hjälp av korta summeringar av kapitlen (t.ex. Charlotte träffar Marianne på ett café och frågar henne varför hon vill gifta sig med Moritz).

När detta så är färdigt sätter jag äntligen igång att skriva. Jag brukar börja med viktiga nyckelscener som ”sticker ut”. I Charlotte Hassel började jag faktiskt med det allra första kapitlet, men så är det inte alltid. När nyckelscenerna är färdiga bygger jag på med fler scener.

Jag korrekturläser regelbundet mina texter under processens gång. Om jag någon gång saknar inspiration läser jag istället. Jag vill dock absolut inte att någon annan läser mina texter innan hela manuset är färdigt!

Mina bästa tips för den här delen av processen:

  • Ha en målbild av det färdiga manuset och vad du ska göra med det. Kanske kan du be någon god vän att läsa det då det är klart eller göra en lista på de förlag du tänker skicka det till – allt för att motivera att du slutför det.
  • Hoppa över scener som känns svåra/jobbiga att skriva. Börja med de du är sugen på och skippa att skriva kronologiskt om det gör att du kör fast. När du sedan har x antal färdiga sidor blir det lättare att motivera skrivandet av de svåra scenerna.
  • Lär känna dina karaktärer väl. Kanske kan du rita en bild av hur de ser ut och lista deras egenskaper? Ju bättre du känner dem desto lättare/roligare blir det att skriva om dem.
  • Bli inte stressad av att det tar tid. Jag kan hålla på att planera en bok i flera månader och ibland behöver hjärnan en skrivpaus för att lösa problem.
  • Pröva dig fram. Kanske måste en karaktär bytas ut eller slutet ändras. Var öppen för att historien tar dig till en plats du inte hade planerat och våga experimentera med olika tempus och berättarröster.

Read Full Post »

För första gången i mitt liv försöker jag marknadsföra en produkt. Ett sätt att göra detta på är att höras/synas i media. Jag har ingen som helst mediaträning och mitt enda verktyg är mitt sunda förnuft (som för det mesta fungerar som det ska ;-)).

Den senaste tiden har jag intervjuats av Helsingborgs Dagblad och Radio Kristianstad angående min debutroman Charlotte Hassel och jag har redan hunnit lära mig en hel del.

HD kontaktade mig efter att de blivit tipsade om min romandebut och Radio Kristianstad hörde av sig efter att de läst om mig i HD. Då jag gjorde radiointervjun via studio i Malmö ville även Radio Malmöhus boka in en intervju med mig.

Saker jag lärt mig hittills:

* Att synas i media ger ringar på vattnet eftersom journalister bevakar varandras rapporteringar.

* Det är bra att ha ha en bild av vad man vill förmedla innan man intervjuas.

* Är man nervös kan man be att få frågorna intervjuaren kommer ställa i förväg (fast det är inte säkert att han/hon vill ge ut dem).

* Om det finns en särskild fråga som man inte vill svara på kan det vara bra att förbereda vad man ska säga om man får den.

* Ge reportern information i förväg (t.ex. beskrivning av ”produkten”), så slipper du ödsla tid på att berätta om saker som du redan presenterat i text.

Saker jag kommer tänka på inför nästa intervju:

* Att inte använda samma ord för många gånger (lyssna på radiointervjun och räkna hur många gånger jag säger precis, absolut och otroligt).

* Att nämna titeln på min bok fler gånger.

Read Full Post »

Då har det äntligen hänt! Jag har kommit ett steg närmare min författardröm och det faktum att jag snart kommer ha en bok utgiven blir allt mer verkligt.

Från och med nu går min bok att beställa från internetbokhandlarna! Jag är så stolt och glad att jag knappt tror att det är sant. Vilken känsla! Helst skulle jag vilja ringa till Bokus och Adlibris och berätta mer om Charlotte Hassel, men jag vet inte hur mycket de skulle uppskatta ett sådant samtal ;-).

Samtidigt väntar jag med spänning på att höra vilka bokhandlare som kommer köpa in min bok. En kedja har redan gjort en beställning och bara det är helt fantastiskt.

De senaste tre åren har jag, på väg till och från jobbet, passerat en bokaffär och min stora dröm har alltid varit att jag en dag ska ha en bok liggande i deras fönster. Kanske kommer den att slå in!

 

Read Full Post »

Ett viktigt steg i utgivningen av en bok är formgivningen av bokens omslag. För mig som debutant var detta en väldigt spännande process att få vara med om. Då jag fick se förslag på omslag med bokens titel och mitt namn på kändes det faktum att jag skulle bli utgiven för första gången verkligt.

Jag vet inte hur det ser ut på andra förlag men jag fick vara delaktig i omslagsprocessen från början till slut.

Det första vi gjorde var att välja en formgivare och efter att vi diskuterat olika alternativ frågade min förläggare Nina Leino om hon hade möjlighet att göra mitt omslag. Nina tackade ja och vi började att bolla idéer. Jag ville gärna ha ett kvinnoansikte på omslaget och det blev utgångspunkten för de olika förslagen.

Då Nina skapat två potentiella omslag fick vi se dem och ge feedback. Båda var otroligt fina och efter att vi diskuterat hur de kunde utvecklas bestämde vi oss för att gå vidare med det ena. Jag deltog aktivt i den här processen och vi var överens om det mesta. Hade vi inte varit överens hade jag dock överlåtit de stora besluten åt min förläggare eftersom jag inte har någon erfarenhet av bokförsäljning och marknadsföring.

När framsidan var klar formgav Nina även resten av omslaget och infogade baksidetexten som jag skrivit och en bild på mig och små detaljer som färgen på pärlhalsbandet och bokens titel justerades.

 

Här ovan ser ni resultatet. Vad tycker ni? Blir ni sugna på att läsa den?

Read Full Post »

Jag har ingen som helst utbildning i marknadsföring och ska jag vara helt ärlig har jag inte heller någon kunskap om hur man marknadsför sig. Dock förstår ju även jag att när man säljer en produkt (i detta fallet min debutbok Charlotte Hassel) gäller det att försöka nå ut till en potentiell publik. Om ingen vet att min bok finns kommer ingen heller att läsa den.

Hur gör man då detta? Hur når man ut till en publik?

Har man redan blivit publicerad kommer förmodligen några av de som gillat mina tidigare alster att vilja köpa mina nya, men detta är som sagt min debutbok.

Samma sak gäller media, har man redan en eller ett bar böcker under bältet är media betydligt mer intresserad av en än om man är debutant. Som ny författare får man snarare själv jaga media.

Inte heller kommer jag ut på ett storförlag som har massor med pengar att satsa på enorma reklamannonser i Stockholms tunnelbana.

Jag vet ju att min bok är bra och att många kommer tycka om den, men hur ska jag kunna kommunicera detta till marknaden?

Några idéer?

Read Full Post »

Jag har aldrig reflekterat särskilt mycket över mina avvisade manus förrän en journalist frågade mig hur många gånger som jag egentligen har refuserats.

Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte exakt. Jag brukar säga att jag refuserats fyra gånger och att det är mitt femte manus, Charlotte Hassel, som antagits. Sanningen är dock att de fyra första manusen refuserats av fler än ett förlag, så troligtvis är jag uppe i en 10-15 riktiga refuseringar (förlag som vill läsa om manuset om jag arbetar om det eller som aldrig svarat räknar jag inte ;-)).

Frågan är då varför jag tycker att det är lite pinsamt att ha refuserats. Jag menar, hur ofta är man framgångsrik första gången man gör något? Hur många förväntar sig att en idrottskvinna ska vinna guldmedalj första gången hon tävlar, eller att någon ska lära sig ett nytt språk på första försöket?

Att skriva en bok är inte enkelt och att lyckas med konststycket att skriva en som är tillräckligt bra för att ett förlag ska vilja ge ut den är ännu svårare. I princip har alla författare någon gång refuserats och de flesta har gått igenom samma långa process som alla vi andra med författardrömmar. Dessutom antas de flesta manus bara av ett förlag, vilket innebär att många fantastiska böcker också har refuserats.

Ska jag vara helt ärlig är jag, i retrospektiv, faktiskt ganska glad över mina refuseringar. Hade mitt allra första manus antagits hade jag inte alls varit lika beredd på att hantera branschen som jag är idag. Under min resa har jag lärt mig jättemycket och den kunskapen hade jag inte velat vara utan.

 

Så nästa gång du får ett nej, försök se det som en positiv erfarenhet som för dig ett steg närmare utgivning!

Read Full Post »

Annelie presenterade i ett tidigare inlägg följebrevet hon skrev till det förlag som gav ut hennes debutbok och jag tänkte svara genom att göra samma sak.

Följebrevet kan skapa stora problem eftersom det ofta förstoras upp och ses som viktigare än det faktiskt är. Jag känner skribenter som väntar i månader med att skicka in ett manus just för att de har problem med att formulera följebrevet. Och visst, ett följebrev kan fånga en förläggares intresse, men det får inte din bok utgiven. Jag har självt tillbringat många svettiga timmar med att försöka skapa det perfekt följebrevet, bara för att komma fram till att det faktiskt inte spelar någon avgörande roll.

Ett följebrev bör innehålla en presentation av dig (om förläggaren inte redan vet vem du är) och ditt manus samt beskriva på vilket sätt ditt manus är unikt/varför det är intressant att ge ut. Naturligtvis är det bra om du kan få ditt manus att låta spännande och läsvärt, men mer än så krävs inte. Min poäng är: stressa inte upp dig för mycket över följebrevet!

Här kommer det mail jag skickade till min förläggare Eva Fallenius på Frank förlag som ledde till att mitt manus Charlotte Hassel blev antaget:

Hej Eva!

Jag har skrivit ett nytt manus i form av en historisk kärleksroman med arbetsnamnet Charlotte Hassel, som jag hoppas att du vill läsa!

Historiska kärleksromaner är mycket framgångsrika i många andra länder, men i Sverige verkar marknaden ännu inte ha kommit igång. Efter att min bloggvän Simona Ahrnstedt gjort stor succé med sin Romance-debut Överenskommelser blev jag inspirerad att själv utforska genren. Målet med Charlotte Hassel är att erbjuda ett stycke verklighetsflykt i form av en spännande och underhållande historia.

Charlotte Hassel utspelar sig på 1700-talet och innehåller allt en bra historia kräver; spänning, familjedrama, sex, kärlek, hämnd, korruption och maktkamper. Som historielärare är det viktigt för mig att allting är tidsenligt och jag har därför lagt ner mycket tid på att göra research och försökt skapa så realistiska miljöer som möjligt, även om jag naturligtvis också tagit mig vissa friheter för att kunna bygga upp en god historia.

Här följer en kort beskrivning av manuset:

Charlotte Hassel

Charlotte Hassel är sexton år och hemligt förlovad med den unge adelsmannen Axel Gyllenstierna, men då hon en natt under dramatiska omständigheter tvingas fly och lämna landet skils de åt. Det ska dröja tretton år innan de ses igen på en bal på Stockholm slott. För Axel, som aldrig kunnat glömma sin första kärlek, ger mötet upphov till en rad frågor. Varför försvann hans fästmö den där natten, hur kommer det sig att hon nu uppträder under fingerat namn och varför har hon plötsligt återvänt hem? Sammanstötningen blir lika smärtsam för Charlotte som långsamt inser vad hon har gått miste om och trots att det gått så lång tid plågas hon fortfarande av minnena från den där förfärliga natten. Då hon från oväntat håll får hjälp beslutar sig Charlotte för att försöka ställa allting till rätta igen, men har Axel verkligen förlåtit henne för det som skett och kan hon bara överge det nya liv som hon skapat för sig?

Jag är mycket öppen för konstruktiv feedback och arbetar gärna mer med manuset. Hör av dig om du har några frågor!

Vänligen Frida Plasencia Skybäck

Read Full Post »

Samtalet kom en fredag i mitten på maj. Tidigare hade jag alltid varit enormt nervös i kontakten med förlag och jag hade t.ex. aldrig vågat ringa någon förläggare och fråga hur det gick med läsandet av mitt manus, men den här gången var jag ovanligt lugn. Kanske berodde det på att det kändes som att allt hemskt som kunde redan hade hänt, eller kanske på att jag redan tidigare hade varit i kontakt med Eva Fallenius och hade förtroende för henne.

Förläggaren sa att hon tyckte mycket om mitt manus, Charlotte Hassel, och lovade att titta närmare på det under helgen och sedan höra av sig igen följande måndag. Ni må tro att det blev en lååång lördag och söndag. Återigen kastades jag mellan hopp om att bli utgiven och förtvivlad oro över att manuset inte skulle hålla måttet. Saken blev inte bättre av att telefonen låg tyst under hela måndagen. Inga missade samtal, inga meddelanden i röstbrevlådan. Vad betydde det? Hade förläggaren ångrat sig?

Under tisdagen blev jag allt oroligare, men försökte hålla känslorna i schack. Jag hade trots allt varit med om detta förut och visste dels att det kunde ta tid, dels att världen inte gick under vid en refusering. Fast visst var det ett synnerligen grymt öde att gång på gång komma så nära sin dröm att den gick att ta på, för att sedan tvingas se den gå upp i rök.

Som tur var behövde jag inte det. Då jag gick på lunch efter tre långa timmars undervisning såg jag att jag hade ett meddelande på mobilen. Det var Eva som hade ringt. Hon tyckte att Charlotte Hassel var en jättebra bok och hon ville gärna ge ut den!

Jag kunde knappt tro att det var sant. Äntligen, äntligen, äntligen! Min bok skulle komma ut och förhoppningsvis bli läst. Jag ville bara skrika ut min glädje, men samtidigt insåg jag att jag hade en viktig uppgift vid sidan av att hoppa och dansa. Om jag skulle ha chansen att bli författare måste jag tänka som en författare, eller kanske snarare som en försäljare. Om det var något jag hade lärt mig från andra författare så var det att det inte räckte med ett bokkontrakt för att lyckas, man måste även ha en plan. Av den anledningen började jag, på något stapplande ben, att förklara hur jag tänkte mig marknadsföringen av Charlotte Hassel och vad jag hoppades på. Min blivande förläggare lyssnade och kom med kompletterande förslag och redan då kände jag i maggropen att det här skulle bli bra.

Jag hade självklart skickat manuset till flera förlag och hade redan varit i kontakt med en lektör vid ett annat förlag, men så snart jag hade ett påskrivet kontrakt kontaktade jag alla de andra bokförlagen och förklarade att jag redan hade blivit antagen och att de kunde sluta läsa Charlotte Hassel. Detta var en minst sagt overklig händelse som jag, ärligt talat, många gånger drömt om att få uppleva.

Så snart all planering var färdig började vi jobba. Eftersom boken kommer ut i oktober blev det bråda dagar. Bl.a. skulle manuset redigeras och korras, omslaget skulle göras och säljtexter skulle skrivas. Otroligt nog hann vi precis klart innan min dotter föddes den 5 juli, mycket tack vare en effektiv förläggare, och nu väntar jag med spänning på att för första gången få hålla min debutroman, Charlotte Hassel, i handen!

 

Missa inte mitt nästa inlägg då jag delar med mig av mina bästa tips för att få ett manus antaget!

Read Full Post »

Efter att jag blivit refuserad fortsatte jag naturligtvis att skicka iväg mina manus och andra förläggare hörde av sig och visade intresse, men det ledde aldrig fram till någon antagning. Jag började fundera över om ett genrebyte var nödvändigt eftersom jag hörde från fler och fler källor att både förlag och bokhandlare var trötta på deckare.

Flera förläggare uppmuntrade mig att fortsätta skicka in mina manus till dem, något som peppade mig oerhört mycket. Bara att veta att någon på ett förlag faktiskt ”väntade” på att läsa mer av det jag skrivit var mycket motiverande de dagar som det kändes tungt och inspirationen tröt.

Jag hann skriva ytterligare två manus, en thriller och en samtidsskildring, innan jag försökte mig på en historisk kärleksroman. Det finns många anledningar till varför jag valde just denna genre och här kommer två av huvudorsakerna: För det första är jag historielärare och av naturliga skäl därmed mycket intresserade av det förgångna. Alla mina manus innehåller parallellhistorier som till någon del utspelar sig i förfluten tid.  För det andra peppades jag av en kollega, Simona Ahrnstedt, som själv skriver Romance.

Charlotte Hassel blev färdig i maj 2011, då jag genast skickade iväg manuset till alla mina förläggarkontakter.  Åh vad skönt det kändes! Jag hade hunnit bli klar med boken innan sommaren och kunde nu koncentrera mig på slutet av skolterminen och den bebis som skulle komma inom de närmaste veckorna. Hade jag tur skulle kanske någon börja läsa manuset innan semestern och i bästa fall höra av sig i augusti. Det var i alla fall vad jag trodde, så döm om min förvåning då telefonen ringde mindre än två veckor senare!

Jag befann mig redan i något slags bebiskoma och stod på Hemtex och köpte lakan till en spjälsäng då jag såg ett Stockholmsnummer på displayen. Helt fräckt bad jag uppringare vänta eftersom jag just höll på att betala och slutförde sedan iskallt köpet.

Personen som ringde var Eva Fallenius, samma person som tre år tidigare hört av sig angående Stormnatt. Hon hade nu startat ett eget förlag, Frank, och ville veta mer om min bok Charlotte Hassel

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 554 other followers