”Alltför kort är sommarns nådatid”*

De första tio åren skrev jag på kvällar, nätter, helger, sommarlov, vinterlov, semestrar, lunchraster och – ibland – i smyg på jobbet. Jag satt vid mina bärbara datorer, mina anteckningsblock och mina skrivböcker och skrev dikter, noveller och romanutkast. Jag ville skriva, så det var inte svårt att prioritera bort annat.

Ju mer jag skrev, desto längre tid tog det att skriva.

Min första bok skrev jag böjd över en grön skrivmaskin av märket Halda där stålarmarna som stämplade bokstäverna på det vita pappret ofta fastnade i varandra. Det tog fjorton dagar. Sen tyckte jag att jag var klar. Jag tyckte att omarbetning var för mesar. Resultatet blev därefter.

Norman Mailer skrev att man bör skriva halv miljon ord innan man kan skriva vettigt. En vän till mig sa att det krävs tiotusen timmar innan man blir bra på något. Det är två timmar om dagen i ungefär tio år.

Mitt första provkapitel till Ensamhetens broar skrev jag julen 2001. Det är åtta år sedan. Och det är ungefär lika länge sedan som jag blev pappa och då hade jag redan ändrat mitt liv. Jag bestämde mig för att det inte spelade någon roll hur fattig jag blev, eller hur det gick med karriären, för jag och mitt skrivande behövde tid.

Jag tycker inte att jag är en tillräckligt bra förälder; jag fräser åt mina barn för ofta, jag skäller på dem när jag är stressad och jag tycker att jag leker för sällan med min dotter. Långt innan jag fått uppleva mina tillkortakommanden som pappa visste jag att om jag försökte skriva med den ambition med skrivandet som jag har, samtidigt försökte ha ett stimulerande heltidsjobb och dessutom vara en närvarande pappa, skulle jag misslyckas med allt.

Därför arbetar jag sedan snart tio år sällan mer än halvtid med mitt ”vanliga” jobb. Andra halvan skriver jag. De första åren jag skrev på halvtid fortsatte jag att skriva på kvällar, nätter, helger, sommarlov, vinterlov, semestrar, lunchraster och – ibland – i smyg på jobbet. Jag betraktade den halvtid som jag skrev som semester, och det tog tid för mig att förstå att jag levde i förnekelse. Jag jobbade inte halvtid. Jag jobbade heltid. En halvan var ett avlönat arbete. Andra halvan var oftast oavlönat. Likväl var båda arbeten.

Då införde jag mitt sommaruppehåll. Sedan några år skriver jag inte längre på somrarna. Ni som känner mig vet att detta är en lögn, eftersom jag skriver dagböcker, dikter och anteckningar ändå. Och ibland så måste jag skriva en novell som dyker upp i huvudet, men den stora skillnaden är att jag aktivt undviker skrivande. Jag planerar inget skrivande. Jag vill slippa kraven på mig själv under åtminstone några veckor varje år.

Jag hoppas att ni inte tycker att jag sviker er nu, Kalle och Kevin, men jag behöver min ledighet även denna sommar. På torsdag börjar jag min årliga skrivpaus och jag kommer inte att skriva på bloggen förrän den 10:e augusti.

Kära debutantkolleger – ni har hjälpt mig under en tung period i mitt liv då det kändes som min tillvaro stod på spel och för det kommer jag vara er evigt tacksam. Den här våren har debutantbloggen skrivit in sig i det litterära samtalet i Sverige och jag är stolt och glad över att ha fått vara med.

Ha en skön sommar och jag ser fram emot en spännande höst som rivstartar med Kevins debut. /Augustin

* Citatet hämtat ur Lena R. Nilssons översättning; ”Sonetter” (2006)

2 reaktioner på ””Alltför kort är sommarns nådatid”*

  1. Vill önska alla en fin sommar. Jag vill samtidigt passa på att tacka för detta senaste inlägget, vilket motsvarar ngt som jag efterlyst tidigare här på debutantbloggen. När man som debutant håller på att ”möblera om” i sitt liv för att ge skrivandet en framträdande plats, så är det både inspirerande och lärorikt att ta del av av redan etablerade författares vardag. Ideal och principer i alla ära, men inget går upp mot att få inblick i hur skrivandet funkar i föhållande till disk, gympapåsar och -som nu; sommarlov! Skrivandet kan ju bli nästan hur uppslukande som helst, och det är uppmuntrande att läsa om vettiga gränsdragningar. Ha en bra sommar, som sagt! //Sofie

  2. Klart du ska ha ledigt Augustin! Jag och Kevin har pratat om detta och bestämt att vi vill fortsätta under sommaren, då det är slutfasen för Kevins bokproduktion. Vi planerar releasen för fullt och ska snart börja baka tvåtusen chocolate chip-kakor till festen. Men även vi ligger lite lägre än vanligt. I nuläget undrar jag fortfarande vad jag missade i korret, men vet att det är försent att ändra något då boken gått till tryck. Ja ja, det blir nog bra. Ha en skön sommar du också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s