Litterärt civilkurage

Dagen då jag skulle lämna Göteborg fick jag syn på en gråhårig man i vinröd kostym som stod och rökte en cigarrill utanför Gothia Towers. Det gick inte att ta miste på honom.

Jag gick fram och sa, ”Hej, jag heter Kevin.”

”Okej”.

”Jag ville bara berätta att jag blev så ledsen över din bok Lillebror och natten. Den var så fin i början, men sedan när bröderna pratade om vart i världen olika folk bor, och deras hudfärger …”

”Jag det har du nog rätt i. Den – den var nog lite gammaldags” svarade han.

En författarkompis till mig i Philadelphia konstaterade en gång att kännetecknandet för en riktig karl är när han vågar erkänna att han gjort fel. Tack, Lennart Hellsing. Tack för att du vågade erkänna.

Och nu måste jag erkänna att jag gjort fel. När bloggen var ny diskuterare vi den i Sverige ganska okända författaren Roberto Bolaño. Jag hade varit hos förlaget Tranan och köpt boken Natten i Chile, efter att ha tidigare läst Bolaños De vilda detektiverna. Ja, Debutantbloggen har diskuterat svenska rasister och spanska och argentinska fascister, en massa ämnen som inte alls var särskilt relaterade till vår profil. Därför var tystnaden extra pinsam när vi på bloggen i våras teg under bloggstormen som följde Bonniers kapning av Bolaños 2666 från Tranan.

Varför teg jag? Av hänsyns skäl, trodde jag. Men varför ta hänsyn till ett förlag som inte tar hänsyn till andra?

Den 11:e september blev jag på nytt påmind om hur feg jag varit. Tranans förläggare Styrbjörn Gustafsson hade två dagar innan gett mig blommor på min releasefest, och nu stod det i branschtidningen Svensk bokhandel att Bonniers skulle låta Tranan få trycka om De vilda detektiverna samt trycka hans poesisamling La Universidad Desconocida. Bonniers ”tyckte inte att vi skulle hindra Tranan. Inte minst med tanke på hur känslolägena var i våras” sa Albert Bonniers förläggare Stephen Farran-Lee.

Tranan, förlåt att jag svek er! Ni är enormt viktiga för litteratur i Sverige och i världen. Ni introducerar nog fler av världens viktigaste författarskap till Sverige varje år än vad Bonniers gör per decennium. Jag för min del tänker strunta i deras 2666 och i stället läsa den på engelska. Synd bara att jag fortfarande inte lärt mig spanska!


7 reaktioner på ”Litterärt civilkurage

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s