Deadlinekoman kickar in

De här äckligt ljusa midsommarnätterna gör det hart när omöjligt att sova. Nu har visserligen nattljuset peakat och vi går mot normalare dag/natt-rytmer, men det är fortfarande inte i närheten av mörkt när man går och lägger sig – oavsett när på dygnet man gör det.

Säsongsbunden sömnlöshet – den har säkert en tuff förkortning på engelska också – är förstås årligen återkommande. Men i år är den mer vältajmad än vad den brukar vara. En deadline hänger nämligen över mig som ett Damoklessvärd. (Ursäkta den ostiga metaforen. Den beror på att jag jobbar med ett poesimanus.) På måndag ska En käftsmäll är också beröring in till förlaget, och jag är inte färdig med den. Jag har till och med dikter kvar att skriva.

Hur skriver man dikter på beställning?

I Poetry Slam-kretsar är det ett välkänt faktum att det skrivs flest nya dikter i april. Det beror inte på vårförälskelse eller andra hormonella omständigheter utan på att SM går av stapeln i maj, vilket får de flesta deltagare att tänka: ”Fan, jag behöver fler texter om jag ska komma nån vart!” Sen fixar dom det. Uppenbarligen går det alltså att skriva dikter om inte på beställning, så åtminstone under tidspress. Om man är tävlingsmänniska.

Jag brukade vara en tävlingsmänniska. Men nu vete katten (och jag vågar inte fråga den; en allergichock är det sista jag behöver just nu). Jag skulle verkligen behöva en riktigt bra dikt om att inte få vara en kärring. Och kanske en om våld. Jag har några fragment och ett utkast – alla med den gemensamma egenskapen att dom är skitdåliga. Om jag inte får till det, vad gör jag då? Struntar i temat? Hur trogen måste man förresten vara sitt tema? Och när vi ändå är inne på frågor utan svar, bankar klassikern ”Den där dikten rockar ju på scen, men hur funkar allt det där talspråkliga i skrift?” på balkongfönstret.

Jag försöker ignorera den. Då gör sig ordningen påmind istället. Måste man ha en tanke bakom i vilken ordning dikterna kommer eller kan man typ köra bokstavsordning eller längdordning? Ska dikterna höra ihop på nåt särskilt sätt? Ska de dikter som inte hör till temat sticka ut, eller ska man försöka gömma undan dem? Och så vidare…

I gymnasiet brukade jag skriva ”Päronglass” eller ”Zimbabwe” varje gång jag inte hade svaret på en provfråga. Det funkade inte då heller, men nu är det inte ens kul längre. Jag håller på att bli gammal, och jag behöver tips. Hvad fan skall jag taga mig till?

Nu kickar deadlinekoman in. Synfältet smalnar av, mina blogginlägg blir oläsliga, till och med fotbolls-VM – ja, rentav Superettan! – blir en stressfaktor snarare än en underhållande distraktion. Nu är det blint fokus, skygglappar och slutspelsskägg som gäller. Ring mig inte, jag ringer dig. Sen.

Vi ses på andra sidan.

/Marcus

PS. Vi lovade en gång i tiden att inte gå i clinch med recensenter. Marika King gjorde det ändå, förra året. Ska jag följa hennes exempel och berätta om en viss recensent som inte fattat nånting?

6 reaktioner på ”Deadlinekoman kickar in

  1. inspiration från den härliga bibeln – ur ordspråksboken: ”Bättre är att bo i en vrå på taket än att ha hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna”

    Eller gör ditt PS till dikt… Gnäller du över recension är du käring. Käring får man inte vara. Typ.

    • Nja, Bibeln kommer nog att vara sidsteppad i just den här diktsamlingen. Jag har dessutom gett upp kärring-idén (som handlade om den speciella kärringsorten ”om du inte vågar ta kurvan i 70 är du en kärring”). Det får bli nåt annat istället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s