Snart svinner svendomen

Det har varit svårt att skriva ett par dagar nu, efter det totala debaclet. Debutantbloggen är inte och ska inte vara politisk, men jag sitter med statistik framför mig som visar att manlig rösträtt borde avskaffas i humanismens tjänst, och det känns ju inte så kul. En kulturminister som tycker illa om kultur kan jag ta – det är ändå inte hon som ska skapa kulturen – men ett rasistparti? Hur tänker folk?

Debutantbloggen ska inte vara politisk. Läs det här istället. Eller det här, det är inte lika bra men det är jag som har gjort det så jag gillar det ändå.

Nej, en sån här vecka (glömde jag att säga att Bajen sumpade sin sista chans också?) är det tur att det finns annat att distrahera sig med. Som Bokmässan. Jag vet inte om jag är lika spänd som Nene, men jag har inte lika mycket att oroa mig för heller eftersom jag inte har några ”officiella” uppgifter där. Och kanske eftersom jag inte riktigt vet vad det handlar om.

Jag har nämligen aldrig varit på Bokmässan.

Jag vet. Det är lite pinsamt. Jag är trots allt trettio, och litteraturintresserad, och har till och med en egen bok i handeln och en i bakfickan! Hur kan jag ha missat Bokmässan år efter år!? Alltså, till och med min mamma har varit där flera gånger!

Det är väl sent att gottgöra det jag har missat. Men från och med nu är det i alla fall dags. Första gången. Känns inte alls nervöst, och visst är väl Göteborg en rackarns trevlig stad?

Jag har gått vilse på Bokmässans webbsida så många gånger att jag gett upp alla förhoppningar om en strukturerad mässa. (På Roskildefestivalen 2003 såg jag sjutton band och var ändå inte nykter. Så strukturerat blir det inte nu i helgen!) Jag har inga måstesen, inga fårintemissor. Istället ska jag köra en slags happy-go-lucky-stil. Gå runt och insupa stämningen. Smaka på min nya bransch, försöka känna mig delaktig. Utbyta visitkort, smutta rödvin ur plastglas och ge ifrån mig små uppmuntrande tillrop. Försöka uppleva något nytt varje dag, något som skiljer min Bokmässa från de ganska beiga yrkesrelaterade mässor jag varit på hittills i mina dagar.

Det här blir också mitt första organiserade försök att leka författare. Mina kompisar är redan övertygade om att jag har blivit författare. Men dom är ju välvilligt inställda. Nu är det dags för ett lackmustest: kommer mina nya likar, och mina med- och motparter i branschen, att köpa min nya identitet? Även om jag kör med Bajentröjan istället för en svart polo?

Det ska bli spännande. Och så hoppas jag att jag får se några gamla bekantingar igen. Ni vet vilka ni är, men kommer ni?

Och till er som läser bloggen men som jag inte har träffat, har jag också en hälsning: Ser ni en storvuxen snubbe med en frisyr som en statsminister, en svart hammarbypolo (nå, jag har inte bestämt mig på den punkten än) och ett fåraktigt vart-ska-jag-ta-vägen-nu-flin på läpparna, pröva med att gå fram och säga hej. Det kan vara jag. Och då kan vi väl ta en fika?

/Marcus

7 reaktioner på ”Snart svinner svendomen

  1. Jamen, jaaa… visitkort, det har jag inte ens tänkt på! Det är ju nåt man bör ha med sig, både som författare men även som näääästanförfattare! Smidigt, enkelt, ”ta det här i fall att” – tjoff! 🙂

    Tack hörni för idag, var verkligen jättekul att träffa er!! Känner ny energi och inspiration!

    Kram kram!

  2. Jag har precis betalat min biljett och börjat vässa armbågarna för att kunna ta mig fram genom folkmassorna. Ses på lördag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s