NaNoWriMo: Bra eller Bromma?

Den imbecilla förkortningen i rubriken ovan är naturligtvis amerikansk. NaNoWriMo står för ”National Novel Writing Month” och är ett amerikanskt initiativ som går ut på att få folk att skriva en roman på 30 dagar. Närmare bestämt i november. Spektaklet har funnits sedan 1999 och tokväxer visst för varje år som går.

NaNoWriMo är en tävling där man bara tävlar mot sig själv. Målet är att under november månad skriva en roman på minst 50 000 ord. (Det är 1667 ord om dagen, det!) I övrigt finns inga bestämmelser alls. Ingenting om vad som räknas som en roman (”tycker du att det är en roman så tycker vi också det”), inga förbud mot långa citat från andra författares verk, och självfallet inte skuggan av ett kvalitetskrav. Det enda som är förbjudet är att börja för tidigt. Råtexten måste börja skrivas senast den 1 november. Och den får inte innehålla något som man skrivit innan heller. Utom om det är nån annan som skrivit det, förstås.

Det finns flera element i NaNoWriMo som kan förefalla provokativa. Framför allt det där med att premiera kvantitet framför kvalitet. ”Man kan i princip skriva av ett avsnitt av Simpsons och integrera det i sin dialog”, skriver en häcklare, och ja, det kan man förvisso. Att kalla resultatet av en ”skriv så många ord du kan på en månad utan att bry dig om vad du skriver”-bonanza för en roman är kanske också lite övermaga. NaNoWriMo-folket säger med ett leende att ”det viktiga är inte vad du skriver, utan att du skriver”. Jag är inte helt säker på att Björn Ranelid skulle hålla med. Om han ens skulle kalla det för en roman. 50 000 ord… det är inte ens 175 sidor! (Gå på djupet är på drygt 144 500 ord.)

Genom åren har drygt 600 000 NaNos (som verken kallas; det betyder dvärg på grekiska vilket jag tycker är loligt). I genomsnitt en sjättedel av dessa NaNos har slutförts, det vill säga nått längden 50 000 ord. Knappt 60 stycken har getts ut – sannolikt efter kraftig omarbetning, och det är dessutom oklart i hur många fall ”getts ut” betyder egenpublicering. Det ger en utgivningskvot på mindre än 0,01 procent. Mig veterligt har aldrig någon ”etablerad” (alltså tidigare utgiven) författare deltagit officiellt i ”tävlingen”.

NaNoWriMo har genom åren också utsatts för en lång rad häcklare – varav flera skriver både skarpare och mer underhållande än någonsin NaNoWriMo-folket själva. (Det här är min favorit. Läs på egen risk, du som själv skriver. Han vill att du ska sluta, och han kan vara övertygande!) Men det går ändå inte att bortse från att det finns en poäng med eländet: det kan vara en utmärkt medicin mot skrivkramp att tvinga sig själv att bara skriva loss, utan att bry sig om hur bra det blir.

Vad har det här i Debutantbloggen att göra då? Borde inte upplysningen passa bättre hos nån författarcoach, eller i nåns bokskrivardagboksblogg? Jo, frågan är naturligtvis: ska jag delta i 2010 års NaNoWriMo?

Jag har ju, som jag berättat tidigare, kört fast i mitt arbete med Femton minuter till. Faktum är att jag har kastat precis all råtext i papperskorgen och arbetat om hela idén till romanen. Den dåliga nyheten är att jag har förlorat en massa tid och kastat bort en massa arbete…. men det finns en god nyhet också, och det är att jag återigen känner för berättelsen. Och jag är redo att börja om. Som av en slump precis just nu, när november står för dörren…

På min ena axel sitter ett litet fyllo och skriker rakt ut i luften, han berättar allt vad han tänker utan någon som helst urskillning. På den andra axeln sitter en gammaldags skollärare med pekpinne och rättar mig, han är expert på att kritisera det som är dåligt och fena på att hitta fel överallt. Min uppgift som författare är att lyssna på båda. Att släppa fram båda – men i tur och ordning.

Den senaste tiden har dominerats alltför mycket av skolläraren. Jag behöver släppa fram fyllot. Är NaNoWriMo, trots alla sina brister och den larviga förkortningen (för att inte tala om den sektliknande stämningen på de officiella forumen dit NaNo-deltagare går för att prokrastinera), rätt sätt för mig att göra det?

Bra eller Bromma? Rösta i kommentarfältet!

/Marcus

Det här inlägget postades i Marcus och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till NaNoWriMo: Bra eller Bromma?

  1. Ping: Skriva en roman på en månad? | Debutantbloggen

  2. Ping: Nä, det blev Bromma « Debutantbloggen

  3. Ping: Skrivvecka « Debutantbloggen

  4. ballongfärd skriver:

    Det är väl aldrig fel att leka? Tänker på surrealisterna t ex.

  5. Sofia skriver:

    Joo.. det förstås.. Men kanske kan du ändå hänga på rent mentalt och se det som en nystart för ditt kvalitativa skrivande 🙂

  6. Sofia skriver:

    Bra såklart.

    Är du inte nöjd m manus sen so what liksom. Du har åtminstone jobbat hårt och säkert lärt dig massor, fått nya idéer osv osv

    Tävlingen kan inte garantera att det blir ett bra manus, eller kanske ens ett manus.. hmmm.. Men jag tycker ändå att det är en bra idé, särskilt om man sitter med prestationsångest eller är allmänt lat. Ett enkelt sätt att komma igång och få nånting gjort!

    • Marcus Priftis skriver:

      Fast mitt problem sist var ju det motsatta mot prestationsångest: det blev en jävla massa text, men den höll inte måttet hur man än såg på det.

      Och leder inte även NaNo-andet till en slags prestationsångest? Fast en kvantitativ sådan, modell: ”Jävlar, jag har inte producerat mina 1667 ord idag…”?

  7. Jenny skriver:

    Men måste det kvantitet och kvalitet stå i motsats till varandra då? Utan kvantitet kan det det ju inte bli kvalitet heller – man kan inte skriva bra om man inte skriver alls.

    För mig är det enda sättet att komma över skrivdippar och få tillbaka suget just att fokusera på kvantiteten. Jag brukar använda min egentillverkade ”kontometod”. Ett dagligt skrivbeting är uttagen, producerade ord är insättningar. Har jag varit duktigt ligger jag på plus och får slappa, blir det minus får man jobba i kapp. Fånigt? Svar ja. Men det funkar.

  8. Marcus Priftis skriver:

    Nu slog det mig varför min ingående lutning var åt Brommahållet: för att jag redan har hundra kasserade boksidor råtext i papperskorgen. Dessa kom till genom att… skriva på utan eftertanke och prioritera kvantitet. Är det då bra att göra samma sak igen?

  9. Johan skriver:

    Akta tangentbordshandleden bara.

  10. Marcus Priftis skriver:

    Oj vad positivt det var här! Jag lutade kraftigt åt Bromma-hållet innan jag la ut inlägget (inspirerad av ”101 reasons to stop writing”, medges), men nu undrar jag om det inte istället är Bra.

    Om jag gör ”Femton minuter till” till en NaNo, vill ni då läsa i bloggen om mina framsteg och kollapser?

  11. Nene Ormes skriver:

    Tja, det blir ju tredje året som jag är med då (gör det mig till ett undantag? jag vet flera andra författare som använder det som sporre också, amerikanska sådana men ändå). Men jag har aldrig ”vunnit” jag har bara varit med för drivet, påhejjningarna och det roliga i att skriva så det susar i öronen utan tanke på något annat.

    Men det ska tilläggas att mina alster därifrån, efter en inte alltför omfattande bearbetning, gick att visa upp på en skrivträff utan att skämmas ögonen ur mig.

    Jag röstar BRA! Det betyder inte att det blir en bok av det, men det är befriande roligt att bara skriva.

  12. Christin skriver:

    Om man har fastnat är nog detta en bra idé. Vi sitter ensamma på våra kammare och skriver – men här har vi ett aktivt forum och folk som fjantar loss på att peppa varandra.

    Varför inte?

    Ställ dig snararen den här frågan, Marcus; vad är det värsta som skulle kunna hända om du deltar i NaNoWriMo?

    Om du inte lyckas komma på ett fyndigt svar på den frågan, go for it.

  13. nilla|utanpunkt skriver:

    För mig låter det helt fel att göra en hastighetstävling av något så känsligt som att skriva. Ord, stämningar, berättelser har sitt eget lunk – vissa dagar må flöda rikligt, andra inte.

    Men visst, det är ju upp till var och en.

    • Marcus Priftis skriver:

      Ja, det är så jag har tänkt förut. Men jag undrar om jag kanske inte skulle ge mig på det ändå? All research är ju redan gjort, det mesta av manusplaneringen osv. Och jag verkar ju vara i kraftigt behov av en spark i aschlet…

  14. Liz skriver:

    Det lät ju riktigt kul. Som om man inte har nog mycket att göra.

  15. Monica skriver:

    Jag ska vara med för första gången i år. Andra år har det inte passat, men i år har jag lyckats skapa en lucka.

    Det är klart att man inte har färdigt en roman 30 november! Däremot ett ordentligt råmanus. Mina råmanus brukar ligga runt
    50 000 ord.

    Jag tycker det ska bli spännande att arbeta med en morot alt sporre, måste bli 1670 ord per dag eller 11700 per vecka. Jag fungerar bra med en deadline.

    Sedan får vi se om det funkar. Allt runtomkring måste också fungera, alla hålla sig friska, acceptera att morsan är lite upptagen etc
    Om jag hinner vara aktiv på forumet vet jag inte. Vi får se, här är i alla fall mitt user id; http://www.nanowrimo.org/eng/user/662830
    Jag tycker ändå det är ganska häftigt att så många skriver under samma tid, över hela världen!

    //Monica

  16. Ethel skriver:

    Jag ser det som en rolig utmaning. Tänker BARA skriva kvantitativt istf kvalitativt. Tror det är nyttigt för mig som känner mig som att jag är fast i en struktur i ett annat romanprojekt.

    Det blir väl vad vi gör det till? Eller? Jag tycker du ska hoppa på! Röstar: Bra!

  17. Sölve Dahlgren skriver:

    Jag tycker det är bra. Deadlines är nyttiga, det behövs för att rycka upp oss ur prokrastinerings-träsket.
    Själv tänkte jag försöka mig på tv-tricket, inte titta alls på tv i en hel månad. Varje gång jag sträcker mig efter fjärrkontrollen är det dags att sätta sig vid datorn och skriva på manuset.
    Har ingen aning om hur användbart det man skriver under NaNoWriMo blir.

    Och vad menar du med att 50 000 ord inte är en roman? Mina två böcker är på 55.000 respektive 65.000 ord ungefär. Helt klart romanlängd! 😉
    Ser i en gammal bloggpost att Wikipedia sätter gränsen vid 60 000 ord så då har jag tydligen bara skrivit en roman…
    http://berattarskolan.se/sa-lang-ar-en-novell/

    Jag röstar alltså på: Bra!
    (Förresten – innebär det att du tycker Bromma är motsatsen?)

    • Marcus Priftis skriver:

      Så ja Sölve, den kan du väl bjuda på till en som varit kommersiellt otaktisk nog att lägga alla 144 500 ord i samma roman?

      Jag tycker nog att det krävs mer av en novell än att den är kort. Ungefär som det krävs mer av en dikt än att den har många radbrytningar… 🙂

      Jag brukade säga ”Bra eller Borås” förr, men efter att ha blivit sågad i Borås Tidning bytte jag ut det för att inte verka småsint. Det räcker med en lättkränkt Marcus i litteraturvärlden…

      • Sölve Dahlgren skriver:

        Ja, jag är skamligt kommersiell. Fast jag tröstar mig med att mina romaner i alla fall är dubbelt så långa som många andra barn/ungdomsböcker…!
        Förutom Harry Potter då. Men när jag kommer till bok 10 i serien så kanske den också blir en tegelsten.

        Lättkränkt är svårt att vara som författare. Det blir rätt jobbigt då tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s