Får man ge bort sina egna böcker?

En sak som kännetecknar debutanter är att vi, i likhet med alla andra nybörjare, oupphörligen pratar om sin debut. Det är både naturligt och fullt begripligt, för hur stort är det inte för någon som alltid drömt om att bli författare att äntligen få ge ut en bok? Men även en aldrig så stödjande och kärleksfull omvärld har rimligen en gräns för hur länge det fortfarande är roligt. Och såhär mot slutet av debutantåret kan man tänka sig att den gränsen är nära. Åtminstone för oss som debuterade i våras.

En sak till: Böcker är ju värsta julklappen. Mitt eget hushåll ståtar nu med såväl Combüchen som Vargas Llosa, samt lite fotboll, ett par barnböcker (till mig) och en suspekt bok med titeln Disgusting things (inte till mig). Bokhögen har växt sig både stor och uppfordrande och ska väl tas hand om vad det lider. Och man får hoppas att det ligger såväl käftsmällar som Gå på djupetar i andras bokhögar här och där.

Lägger man ihop dessa två saker får man en brännande het moralfråga. Och ja, jag borde kanske ha skrivit om det här redan innan jul, men då hade jag en begravning att skriva om, och dessutom hade jag redan bestämt mig. Nu är det för sent för goda råd, men eftersom jag ändå är väldigt nyfiken på vad ni tycker slänger jag ut frågan ändå. (Win-win.)

Alltså, here goes:
Är det okej att ge bort sina egna böcker i julklapp?

Det här handlar alltså om en slags vuxenvärldens motsvarighet till att ge bort saker man gjort i slöjden. Och eftersom det är taskigt att ställa kniviga moralfrågor dagarna efter jul (då åtminstone mina kognitiva förmågor ägnats åt herrarna Jansson och Skinkström, fru Musti och fröken Sillén), ger jag er tre svarsalternativ.

1) Ja, det är klart att man ska! Det är ju det finaste man har!
X) Det går bra när man är debutant, men sen ska man skärpa sig.
2) Nej, det är självcentrerat och egorunkande. Skämmes tammefan!

Luften är fri. Motivera i kommentarfältet!

/Marcus

Det här inlägget postades i Marcus och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Får man ge bort sina egna böcker?

  1. nilla|utanpunkt skriver:

    Jag har visserligen inte givit ut någon bok (men skriver på en), men tänker som Sara. Ens närmaste familje/vänkrets har ju följt tillblivelsen, och att ge sin bok när den är färdig till de som visat intresse och värme för boken låter givet – men inte till jul eller födelsedag, utan som ett tack för engagemanget, stödet på vägen, etc. Jag skulle definitivt inte ge en egen bok till någon som trots att han/hon vet att man skrivit inte yppat något större intresse för den (om det nu finns såna!).

  2. Oskar Källner skriver:

    Jag tror du är något på spåren angående olika nivåer av närhet. Det beror väldigt mycket på om den man ger till är närmaste familj eller om det är någon bekant om har visat intresse.

    Det beror också på om det är första boken, eller den tionde. Första är bara charmigt. De flesta blir nog bara glada när man full av entusiasm delar med sig. Vid den tionde är det aningen mer tröttsamt.

    Det är ju å andra sidan ett angeläget problem. Tänk att faktiskt ha tio publicerade böcker att kunna ge bort. Det är något jag hoppas få uppleva.

  3. Sara Lövestam skriver:

    Till mina allra närmaste ger jag exemplar utan att det är jul eller födelsedag, helt enkelt för att de är mina närmaste och jag vill dela boken med dem så fort den kommer. Men annars har jag också fått samma förfrågningar som Nene, att folk säger att de vill ha den signerade boken av mig i present. Ibland skriver jag något mer personligt i de böckerna, försöker hitta något i boken som har med mottagaren att göra, det känns i alla fall som att det då väger lite tyngre som present. Men mitt svar är också solklart 1. Såvida inte människan redan har boken alltså.

    • Sara Lövestam skriver:

      Ps. Detta kommer alltså från någon (mig) som själv har gett bort hemsydda ryggsäckar, hemgjort godis och egenmålat porslin, och som denna jul fick en egentillverkad almanacka av sitt ex. Tillhör man i stället andra gebortkulturer kanske svaret blir ett annat…

  4. Marcus Priftis skriver:

    Undrar om skillnaden i själva verket handlar om närhet. Alltså, hur nära författaren presentmottagaren står. Jag tror att en främling eller en ytlig bekant till Björna skulle bli glad av att få Björnas senaste av honom själv. Men hans fru skulle nog inte vara lika imponerad. Inte efter tjugo år.

    Det är nog det jag far efter. När blir det pinsamt att fortfarande ge bort sina egna böcker till sina nära? Blir det nånsin det? Själv tyckte jag nästan det var på gränsen med En käftsmäll är också beröring…

  5. Liz skriver:

    Jag tror Ranelid ger bort sina egna böcker. Hoppas vi har möjlighet att kasta ut frågan någon gång till honom.

    Jag tror folk uppskattar att få en bok av författaren själv. Jag skulle då bli otroligt glad om en författare gav mig ett signerat exemplar av sin bok.

    Men nu när jag tänker efter så gav jag ju faktiskt inte bort min egen bok på ett barnkalas, jag gav bort en annan barnbok från mitt förlag. Uj.

  6. Marcus Priftis skriver:

    Helt kosher, med andra ord. Kul att höra. Jag hade en stark misstanke om att det möjligen var lite gulligt vid första boken, men att det blev mindre och mindre uthärdligt med åren. (Under förutsättning att det blir fler böcker, förstås. Och fler år.)

    En given följdfråga: Ger Björn Ranelid bort sina egna böcker tro?

  7. Nene Ormes skriver:

    Med det vill jag alltså svara: 1.

  8. Nene Ormes skriver:

    Jag tycker det är ok att ge bort sin egen bok. I somliga fall förväntas det till och med. Jag har gett bort min bok ett par gånger under året som gått. Särskilt minnesvärt var den gång en vän var på besök och kommenterade att hon gärna skulle ha min bok i födelsedagspresent (vilket hon sagt sen tidigare). Jag som glömt bort att skaffa henne den fick skicka maken att köpa en, som jag sen signerade och han gömde innan vi kunde överräcka den till middagen på kvällen.

    Angående ifall det är en debutantgrej så har jag dessutom fått en av Sigrids böcker av Sigrid själv i present, så det är ok även ifall man är erkänd och storsäljande. Jag träffade en dansk författare (storsäljande i Danmark)på mässan i år och hon berättade att hon brukade signera böckerna olika ifall hon gav bort dem själv. Så att hon skulle kunna se i en bok på antikvariatet ifall det varit en gåva eller inte. Alltså ytterligare en etablerad författare som ger bort sina böcker regelbundet.

    Kan också tillägga att jag har sålt på folk din bok som julklappstips i år. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s