En komplicerad kärlekshistoria

Dagens gästbloggare är Maria Edgren som debuterar under våren på Pupill Förlag med ”Landet + Storstan – en komplicerad kärlekshistoria.”

Hur min bok blev till:

Den utlösande faktorn var väl i samband med att jag, min man och våra barn flyttade från storstaden ut till landsbygden. Vi var less på all stress och allt pusslande och tog beslutet att flytta ut på landet för att ge våra barn en uppväxt med lugn och närheten till naturen. Det var inte helt enkelt att komma ny till en liten by, man vill ju så mycket och vi hade stora förväntningar på saker och ting. Boken behandlar många av tankarna som man tänkte – men även tankar som andra tänkte.

”Landet + Storstan – en komplicerad kärlekshistoria” är en bok som handlar om möten mellan människor. Om att vara ny någonstans och försöka rota sig, om att vara gammal och bli rädd för det nya. Boken berättar om saker som vi helst inte vill prata högt om men som vi gärna snackar om bakom ridåerna – när ingen annan hör. Boken består av små olika betraktelser, utifrån och inifrånperspektivet finns där hela tiden. Man kan lätt känna igen sig och skratta igenkännande och kanske också bli provocerad, rentav förbannad.

Jag gillar att skriva om det som berör och rör oss alla, att få skrapa lite på ytan och plocka fram det som finns bakom. Det finns för mycket ”lull och bomull” i litteraturen och för lite provokation och uppkäftighet. Varför ska vi alltid försköna allting i vår tillvaro, det är väl bättre att säga det som det är? Hur det tolkas är upp till mottagaren och därför hoppas jag att min bok kan både beröra och göra människor förbannade. Vi människor består ju inte bara av det ena eller det andra, vi har flera register. Det finns inga människor som enbart är snälla eller elaka, eller hur? Ingen är felfri och det är ganska skönt att veta men utåt vill vi gärna vara perfekta i andras ögon och leva ett ”normalt” liv där allt bara flyter och är problemfritt.

Processen:

Att skriva en bok kan ta olika lång eller kort tid för mig. När jag skriver jobbar jag i intensivperioder där jag kan flödesskriva 50 sidor på 2 veckor för att sedan ta en längre paus. I pauserna samlar jag på mig mera substans att klä på historien och sedan sätter jag igång igen.

Det första jag jobbar fram är ett skal till berättelsen – människor, miljöer, händelser. Efter det måste allting börja leva. Min berättelse tog ungefär 6-7 månader att skriva. Just nu arbetar jag på en deckare och den har en helt annan tidsplan.

Debuten:

Trägen vinner, skam den som ger sig. Ja, det ligger något i detta. Innan man vet ordet av så ger man sig ut i förlagsdjungeln utan att ha någon som helst aning om vad som förväntas. Jag var själv nöjd när manuset var klart, enligt min mening klart, och skickade iväg till flera olika förlag. Jag var ganska noggrann med att läsa vad förlagen önskade – manus skickat per mail eller inte, manusidé, följebrevet där jag ska marknadsföra min produkt och mig själv. Ibland har jag känt att ”nu säljer jag min själ”. Eller när ett lektörsutlåtande kunde vara formulerat på ett sätt som beskrev att jag skulle bli tvungen att stryka, ändra och skriva om för att kunna passa in i utgivningen. Då höll jag hårt i min bok och funderade länge och väl för att sedan skicka ett svar.

E-bok hade jag hört talas om och jag bestämde mig för att skicka till ett förlag för att se vad de tyckte om mitt manus. Det visade sig att de gillade det och på så vis blev jag utgiven. E-boksförlagen är här för att slå ned sina bopålar hårt i förlagsbranschen. Tillgängligheten är viktig. Det ska vara lätt att kunna välja vad man vill läsa och när.

Framtiden ser ljus ut för e-bokbranschen men så klart handlar en del om konsumenterna och vad de efterfrågar och vill ha. Min egen framtid ser också ljus ut. Jag jobbar just nu med en deckare, har två diktsamlingar klara och tre barnboksmanus som var klara för flera år sedan men blev liggande fram tills för ett år sedan.

Att bli författare var en dröm som jag haft sedan barnsben och drömmen blev sann. Sluta aldrig tro på din dröm, det är bara du själv som kan göra den sann.

Annonser
Det här inlägget postades i Gäster. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En komplicerad kärlekshistoria

  1. Maria edgren skriver:

    Hej igen!
    Lisalotta –

    Jag kan nog hålla med dig när du säger att jag är produktiv. Fast det går i perioder. Mitt stoff har jag samlat på mig under många år. Det har skrivits, lagts undan i någon låda för att ligga och mogna några år för att slutligen få blomma ut när tiden är kommen.
    Det pågår alltid en historier runt omkring oss, det handlar bara om att fånga en bit och göra den till sin.
    Har i dagarna skrivit under ett nytt avtal för utgivning av en ny bok. Känns jättekul men samtidigt är det svårt att greppa. Är det någon mer som känner likadant?

  2. Lisalotta skriver:

    Hej Maria
    Intressant att läsa hur din bok kom till. Du verkar onekligen vara väldigt produktiv. ”Jag jobbar just nu med en deckare, har två diktsamlingar klara och tre barnboksmanus…” Att skriva en bok på 7 månader, det är väldigt snabbt det. Så lång tid tog det för mig att skriva ett första utkast, sen har jag ägnat ytterligare ett par år att skriva om. Jag är säkert långsam, liksom många med mig vet jag. Jag undrar om du valt att publicera på Pupill först efter att ha blivit refuserad på de vanliga förlagen? Du ville hålla hårt i din bok skriver du. Men tror du att du skulle haft möjlighet att bli publicerad på vanligt bokförlag om du ägnat mer tid åt redigering/omskrivning, som lektören förelog? Var det en lektör på ett förlag som gav kommentaren, så har du ju passerat det första nålsögat och är en av få utvalda – troligen med ganska stora chanser att bli publicerad efter omarbetning. Jag tycker att det låter som något ganska naturligt, även efter att man blivit antagen måste man ju många gånger skriva om. Som jag uppfattar det är det en författares vardag. Är det att sälja sin själ att lita på erfarna förläggares respons? Jag frågar, och kanske har jag redan läst ditt svar mellan raderna. Men jag blir nyfiken – särskilt som du är igång med att skriva på så mycket annat. Det skulle också vara intressant att höra vad ni andra bloggläsare har för uppfattning.
    Hälsningar
    Lisalotta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s