Hur episkt kan det bli egentligen?

Jag har precis börjat skriva igen. Det känns oerhört skönt. Under nästan två månader har all min lediga tid gått åt till Drakhornets release och allt det praktiska kring det. Det har visserligen varit både kul och lärorikt, men jag har ändå saknat min skrivtid. Äntligen börjar jag få möjlighet att skriva igen.

När jag nu sitter här med manuset till tvåan, står jag plötsligt inför ett vägval. Jag skriver ur ett nära tredjepersonsperspektiv. Det innebär att jag rent tekniskt kan ha hur många huvudpersoner som helst. När jag skriver ”huvudperson” så menar jag personer ur vilkas synvinkel historien berättas. Här skiljer sig tredjepersonsperspektivet drastiskt från ett förstapersonsperspektiv där du bara kan ha en synvinkel, (eller möjligtvis två om du är en riktigt skicklig författare).

Detta är andra delen i en fantasyserie. Om man läser episk fantasy, som t.ex. serierna av Robert Jordan eller George R.R. Martin så har de nästan hur många huvudpersoner som helst. Men hur episk vill jag egentligen göra min serie? Bara för att man med tredjepersonsperspektivet kan ha hur många huvudpersoner som helst så innebär det inte att man ska ha det. Det blir lätt rörigt. Å andra sidan kan ett stort antal huvudpersoner ge historien en mångfald, textur och botten som inte går att göra med ett fåtal synvinklar.

I första boken har jag egentligen bara två huvudpersoner. Det är Hanna och Erik. Allt som sker ses ur deras perspektiv. Detta är roligt att leka med, t.ex. i hur de ser på varandra. Enda undantaget är prologen och epilogen då jag för bara någon sida hoppar ner i någon annans huvud. Men dessa är inte bärande röster för historien, utan bara glimtar som är till för att ge läsaren ledtrådar och en känsla för det främmande.

Jag hade först tänkt att jag skulle utvidga antalet huvudkaraktärer. Att jag skulle plocka in fler röster och synvinklar ju längre serien gick. Men nu är jag inte så säker längre. Till en början med så har jag förälskat mig i Eriks och Hannas röster. För det andra så blir hela bokserien mycket tajtare och stramare om jag bara håller mig i deras huvuden. Å andra sidan kan jag frambringa en mycket större målarduk och väva många fler trådar om jag får tillgång till några huvudpersoner till.

Vad säger ni? Har ni några tips och råd? Hur bör jag göra?

4 reaktioner på ”Hur episkt kan det bli egentligen?

  1. @Andrea: Hehe… jag håller med till fullo. Föredrar också när jag slipper karaktärslistor. 😉 Och riktigt så långt har jag nog inte tänkt att gå. Men frågan är om jag ska våga mig på att lägga till två eller tre perspektiv till, så att det blir runt fyra, fem totalt. Eller om det blir för mycket …

    @Annelie Drewsen: Så du skriver en bok med en tydlig berättarröst? Spännande! Och modigt! Jag vet inte om jag skulle våga mig på det. Det är ju något som är typiskt för vissa barnböcker, men även i äldre böcker från t.ex. 50-talet, som Narniaserien. Det är jämförelsevis ganska ovanligt idag. Om man inte går över till förstapersonsperspektiv så klart. Då vimlar det av starka berättarröster. 😉

    Men det kan fungera riktigt bra om det görs snyggt. Då kan berättarrösten bli en lika tydlig karaktär som resten av karaktärerna i boken, fast på metanivå.

    Du gör nog helt rätt i att leta efter den där känslan. Jag är säker på att du kommer att finna en bra balans. Lycka till! Och kör hårt!

    @Vilse: Du har rätt. Det skadar aldrig att testa! Om det fungerar så behåller jag det. Om det inte fungerar så redigerar jag bort det. Allt måste inte vara så gravallvarligt. Det är ju så kul att experimentera lite. Det är ju egentligen därför jag började skriva. Tack för tipset, och lycka till med ditt eget projekt.

  2. Testa! Skriv ett gäng sidor ur någon annans perspektiv och se var du landar. Antingen får du användning för sidorna och det berikar texten, eller så känner du att det leder bort från målet och håller dig till Erik och Hanna.

    Min fantasytrilogi är liksom din skriven i tredjeperson med nedslag i en mängd personer. Mestadels är det ur Liannes (huvudperson) ögon vi upplever texten, men då och då kommer ett avsnitt när någon helt annan berättar och för mina böcker har det varit guld värt. Läsaren får på så vis inte bara uppleva en större berättarrikedom, utan dessutom får läsaren ett övertag framför Lianne i att lösa gåtor och lägga pussel. Sen att jag kanske vilseleder läsaren med flit ibland är en annan sak. =)

    Perspektivet skvallrar i mitt fall dessutom om vad som komma ska, åtminstone ibland. Liannes bästa vänner får till exempel aldrig komma till tals, perspektivmässigt, medan läsaren får följa med en kille på skolan hem, en kille som Lianne till en början inte alls känner. På så vis förstår läsaren långt före Lianne att han kommer att bli viktig för henne.

    Förra veckan skrev jag en fristående berättelse i jagform, om en av de dolda karaktärerna i trilogin. Det var ROOLIGT! Han hade en helt annat röst än den som berättaren har i böckerna och han fick sagt så mycket som varit okänt. Vad jag ska göra med den texten vet jag inte, men kött på benen ger det hursomhelst.

  3. Vad kul att du har kommit igång med skrivandet igen!

    Jag känner igen mig i dina funderingar, då jag själv också har återupptagit skrivandet (eller snarare redigeringen) av ett något mer omfångsrikt manus än min debutbok. Det jag brottas med hela tiden är just berättarperspektivet. Vet inte hur många gånger jag har velat om tempus, för att nu börja fundera på att låta berättarrösten bli mer framträdande, nästan lite pratig, då det är en högläsningsbok.

    Hittills har min enda lösning på problemet varit att skriva, skriva om och om igen tills det känns bra.

  4. Alltså, episk fantasy i all ära (Martin är fantastisk) men generellt tycker jag det är rätt skönt när man kan hålla reda på huvudpersonerna utan en lista på karaktärer…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s