Oskars sommartips nr 2 – Täpp till alla logiska luckor

Dagens sommartips går mer i humorns anda. Tänkte bjuda på några klipp från ”How it should have ended” (=HISHE.) Hela deras idé är att gå igenom diverse filmer och skriva nya slut.

Men HISHE är inte bara roliga. De har ett fantastiskt väderkorn för att finna logiska luckor i berättelser. Därför är det nyttigt att kolla igenom klippen och tänka några varv. För som författare är det av största vikt, att när man etablerar ett faktum i sin värld, så måste man också hålla sig till det.

Det finns logiska luckor i allt för många böcker och filmer. Vissa (som t.ex. Matrix) är man tvungen att stänga av hjärnan för att kunna avnjuta. Ofta kan man se att författaren har varit så upptagen med att berätta sin historia, att de inte tänkt på andra, ofta mer rationella alternativ för huvudkaraktärerna.

Detta är farligt av flera orsaker. Till en början med så är det viktigt att, om man har intelligenta karaktärer, så måste de fatta intelligenta beslut baserat på den information som finns tillgänglig. (Sedan kan en karaktär vara omogen och naiv, men det är en annan sak, då intelligens och visdom inte alltid går hand i hand.)

För det andra, och det är mycket värre: Tillräckligt stora luckor förstör själva berättelsestrukturen, och då sitter man där med en trasig bok. För det tredje, och detta är värst, så riskerar man att förolämpa, inte bara karaktärernas intelligens, utan även läsarnas. Jag vet inte hur det är med er, men sånt har fått mig att lägga ner böcker.

Så det är med mycket skratt, men också med ett visst allvar, som jag presenterar fyra avsnitt av HISHE. (Det finns fler på youtube om ni är sugna.)

5 reaktioner på ”Oskars sommartips nr 2 – Täpp till alla logiska luckor

  1. Som tur är tycker jag redigering är skoj. Nästan roligare faktiskt än att skriva från scratch! 😉

    Det kanske låter lite konstigt. Jag vet att många författare inte riktigt gillar att redigera. Men det ger mig ett sånt nöje att få plocka om och polera tills tempo och berättartrådar sitter precis där de ska. Och just det faktum att jag gillar redigering gör också att eventuell kramp inför själva skrivandet ofta släpper. Jag vet att om det inte blir perfekt så kan jag alltid fixa det sen. Så det är bara att slappna av och ge sig hän …

  2. Gud vilket jobb det låter att redigera om så mycket. Jag är otroligt lat när det gäller omredigering. Är det för mycket jobb tappar jag lusten (helt klart min akilleshäl). Jag ska erkänna att det manus jag skrev före ”Charlotte Hassel” faktiskt fick två utlåtanden från större förlag som sa att de var intresserade av att läsa det igen om jag jobbade om manuset, men jag saknade helt enkelt lust och inspiration att skriva om och började istället på en ny bok (kanske beror det på att jag inte riktigt litar på förlagens utlåtande efter vad som hände med mina deckare ;-)).

    Jag avvaktar med min fråga tills bok nr. 3 är färdig!

    /Frida

  3. @Frida Skybäck: Jag har själv väldigt svårt för när karaktärer gör ologiska saker. Om de inte har en korrekt motivation för sina handlingar, eller inte hanterar en situation intelligent, så tappar jag lusten.

    En gång läste jag en bok (vars titel får förbli nådefullt onämnd) där en undersökande journalist intervjuade en mäktig politiker som han misstänkte låg bakom en massa terrordåd. Jag minns så tydligt hur den (enligt författaren) karismatiske politikern babblade på om hur han var helt oskyldig. Det kändes väldigt tunt. Jag satt bara och väntade på att journalisten skulle såga politikerns argument till småflis. Det hade inte varit svårt. Istället reser sig journalisten full tillfreds (enligt författaren) med förklaringen och går därifrån, nöjd med att kunna skriva av politikern från sin lista av misstänkta.

    Där la jag ner den boken och tog aldrig upp den igen. Och jag var mycket snällare mot böcker på den tiden.

    Angående manuset till bok 2. Det är svårt att säga vilket som var svårast. Saken är den att både bok 1 och 2 är byggt på resterna av ett gammalt manus som jag slaktade i två delar, flyttade om, tog bort, la till och redigerade rakt igenom några gånger. Så på sätt och vis är bok 1 och 2 samma bok, eller de var det. Numera är det ganska stor skillnad på dem. Men omkring 70% av textmassan fanns redan. Så egentligen kan jag nog besvara din fråga korrekt först efter bok 3. Då jag återigen har tvingats skriva något helt från scratch.

    @Sara BE: Jo jag såg det! 🙂 Kul!
    Låt oss dela dem med hela världen. De är både roliga och tänkvärda.

  4. Hej Oskar.

    Jag håller med om att det är otroligt viktigt att karaktärernas handlingar är trovärdiga. Jag tröttnar genast på en bok om en karaktär gör något helt ologiskt eller onaturligt.

    Jag såg att du skrivit ”färdigt” manus nr. två. Grattis! Det måste kännas jätteskönt. Nu när du nästan är klar och ser tillbaka, vilket var svårast att slutföra, manus nr. ett eller manus nr. två?

    /Frida

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s