Biblioteksersättning – hur funkar det?

Jag älskar bibliotek! Jag kan inte gå in på ett bibliotek utan att komma ut med en trave böcker. Nu när min egen bok finns på ganska många svenska bibliotek kan vem som helst låna den utan att betala ett öre. I kommentarerna till mitt förra inlägg ställdes frågan om denna utlåning ger några pengar till författaren. Sedan länge vet jag att svaret är ja. Men exakt hur det går till har jag inte tagit reda på. Förrän nu:

Vårt svenska system med biblioteksersättning infördes 1954 och innebär att staten ger upphovsmän en ersättning baserad på utlån av deras verk från biblioteken. De som får ersättning är författare, översättare, fotografer och tecknare. För varje hemlån betalar staten 1 krona och 32 öre. Det kan låta som en ringa summa, men totalt handlar det om över hundra miljoner kronor som ska fördelas varje år. Svenska Författarfonden heter den organisation som har i uppgift att administrera dessa pengar.

Av de 132 öre som staten betalar för varje lån hamnar den största delen direkt i författarens ficka: 79 öre. (Medan en översättare får hälften: 39,5 öre.) Knappt 8 öre går till administration. En liten del går också till upphovsmännens organisationer: Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund. Resterande ören går till att betala ut olika typer av stipendier, garantibelopp och bidrag till upphovsmän.

Varje år sammanställer biblioteken statistik över utlånen och skickar till Sveriges författarfond, som har ett register över upphovsmän och deras verk. Dessa uppgifter bearbetas året efter utlåningen skett.

Som författare behöver man inte göra något särskilt får att få del av ersättningen. Däremot måste ens verk lånas ut minst 2000 gånger under ett år för att berättiga till ersättning. Det motsvarar 1580 kr. På detta betalar författaren själv sociala avgifter och skatt. När upphovsmannen dör går ersättningen istället till dennes efterlevande så länge upphovsrätten gäller, dvs. i 70 år.

Jag har ingen aning om ifall min bok kommer att lånas 2000 gånger, men jag hoppas naturligtvis på det. Ersättningen kommer i sådana fall att delas mellan illustratören och mig.

En fördel jämfört med andra debutanter är att vår bok finns i fyra olika språkversioner, vilket torde öka utlåningen. Det är dessutom en barnbok, som enligt min erfarenhet är bland de böcker som lånas allra mest på många bibliotek. Om jag inte har missuppfattat det hela kan jag dessutom räkna med ersättning för översättningen av den spanska versionen på boken. Dessutom släpps nästa bok om Adam i höst, vilket kan öka på antalet utlån under årets sista månader.

Det skulle vara intressant att veta om andra debutanter har fått någon ersättning efter det första året. Kanske någon tidigare debutantbloggare kan svara? Herrarna Erba, Frato och Dixelius borde ha koll på det.

Mer läsning för den intresserade:
Sveriges författarfond
Följ biblioteksförhandlingarna (blogg)
En krona och trettiotvå öre (krönika)

Det här inlägget postades i Annelie, Debut, inte klia adam, Inte så fort Adam och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Biblioteksersättning – hur funkar det?

  1. Ping: Biblioteksersättning | bokenwanted

  2. Ping: Dags att söka arbetsstipendium? « Debutantbloggen

  3. Sofia skriver:

    4 ex av Inte klia Adam ser ut att vara beställda till vårt bibliotek. Dessa ex kommer lånas ut så fort de är inkomna 😉

  4. Augustin skriver:

    Hej,
    Jag skulle naturligtvis tycka att det vore roligt att se hur ofta ”Ensamhetens broar” lånas ut, men jag har inte lyckats hitta någon siffra på det. Eftersom jag inte har fått någon ersättning måste det ha varit färre än de 2.000 gånger som du skriver om i din mycket läsvärda text.
    Allt gott
    /Augustin

  5. beskrivarblogg skriver:

    Intressant info som jag inte kände till så i detalj tidigare – tack för det!

  6. Sofie skriver:

    De flesta bibliotek har ett sätt för läsare att föreslå/önska böcker. En del bibliotek har en låda eller lista på biblioteket, och en del har en knapp eller enkät på nätet, för detta. 🙂

    • Annelie Drewsen skriver:

      Visst kan man ge inköpsförslag till biblioteken, men kanske inte när det handlar om ens egna böcker… Då ser det nog bättre ut om man använder mer subtila metoder. Eller ber sina vänner föreslå inköp 🙂

  7. Nene skriver:

    Jag älskar bibliotek och älskar att min bok finns där, att låna och läsas. Jag måste tillstå att jag inte har några större problem med att det tar lite tid att få veta hur det ligger till med de utlånade exemplaren heller, men det kan delvis ha att göra med att 1500 kr (före skatt och sociala avgifter) inte skulle stå mellan mig och svält heller. När de pengarna dyker upp, OM de dyker upp, så är det en glad överraskning och bonus för mig.

    • Annelie Drewsen skriver:

      Jag håller med om att pengarna inte är huvudsaken. På längre sikt skulle det dock kunna bli en del, förutsatt att man dels lyckas skriva fler böcker, dels gör dem så läsvärda att biblioteken behåller dem på hyllan och folk fortsätter att låna dem.

  8. Frida Skybäck skriver:

    Jag hade ingen aning om att man fick ersättning för utlånade biblioteksböcker. Det var ju verkligen intressant. 2000 utlåningar låter dock mycket, hur stor är chansen att man kommer upp i det antalet? Jag vet inte heller hur det går till när biblioteken köper in böcker. Kan man på något sätt påverka dem att köpa in ens böcker? Och vill man verkligen att de ska köpa in ens böcker så att de kan läsas gratis?

    Hm. Mycket spännande ämne…

    /Frida

    • Annelie Drewsen skriver:

      Som jag har förstått det finns olika sätt för biblioteken att köpa in. Många kör via Bibliotekstjänst (BTJ), som också ger ut häften med info om och recensioner av nyutkomna böcker. Det finns också bibliotek som köper in på andra vis eller helt enkelt beställer själva från Bokus eller Adlibris.

      Hur man kan påverka biblioteken att köpa in böcker är en intressant fråga. Kanske skriver jag ett inlägg om hur jag tänker kring det…

  9. Ann-K skriver:

    Intressant läsning. Jag hade bara en svag aning om hur det fungerade tidigare. Tack 🙂

    Ann-K

  10. Sölve Dahlgren skriver:

    Är det inte fler än jag som tycker det är sjukt att det ska ta nio månader att presentera redovisningen? Men det hänger visst ihop med att bibliotekens alla IT-system inte vill prata med varandra…
    Annars kan man tycka att utlåningsstatistiken skulle kunna presenteras i realtid och slutredovisningen vara klar i mars-april året efter.
    Nåja, själv är jag spänd av förväntan inför utlåningen 2010 som väl presenteras i oktober. Kanske, kanske har jag nått upp till den nivå som ger pengar. Kanske inte. Ska bli spännande att se i alla fall.

    • Annelie Drewsen skriver:

      Lånestatistik i realtid är en lysande idé. Gärna med topplistor inom olika genrer också.

      Hoppas du har nått den magiska gränsen för ersättningen! Meddela gärna hur det gick när beskedet kommer.

  11. maria husetfullt skriver:

    Det hade jag ingen aning om, väldigt intressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s