Författare på riktigt

Det var veckan före jul. Jag hade precis varit på julbord med kollegorna.
”Har det kommit någon post?” frågade jag maken.
”Inget viktigt” sa han och sträckte fram en bunt.
Jag bläddrade igenom försändelserna. Bland julkort och reklamutskick fanns ett brev som fångade mitt intresse. Sveriges Författarförbund stod det med versaler på kuvertet.
”Inget viktigt?! Kolla här!” sa jag och höll upp brevet framför maken.
Han var måttligt intresserad. Jag slet upp kuvertet och läste de första raderna.

Jag är glad att få meddela Dig att Sveriges Författarförbunds (SFF) styrelse har beslutat invälja Dig som medlem i förbundet. VÄLKOMMEN!

”Invald! Jag har blivit invald” Nu är jag författare på riktigt! Det här ska firas!”
Jag öppnade kylskåpet för att ta fram en flaska bubbel, men insåg att det inte fanns någon där. Skumpan stod i rumstemperatur.
”Vi måste alltid ha champagne på kylning!” sa jag irriterad och ställde in en flaska i kylen.
”Få se!” sa maken och ryckte åt sig brevet. Han läste vidare.

Medlemskapet träder i kraft först sedan Du har betalat inträdesavgiften och den första årsavgiften.

Han pekade på det bifogade inbetalningskortet. Sjuttonhundra kronor.
”Grattis!” sa han. ”Jag har aldrig sett dig bli så glad för en räkning.”

9 reaktioner på ”Författare på riktigt

  1. Pingback: Sista kapitlet | Annelie Drewsen

Lämna ett svar till Pumita Avbryt svar