Jag, mig, mitt. Och du, dig och ditt.

Att skriva är ofta ensamt, men så behöver det inte vara. Inte alltid. Vi är många som delar intresset och att träffa varandra, så här på nätet och i verkligheten, kan leda till både utveckling och en fin gemenskap. En känsla av samhörighet. Kanske rent av vänskap.

Tisdagen den 15 maj gjorde jag debut som författare på en offentlig scen. Jag var en av flera inbjudna talare till ett skrivmingel i centrala Stockholm. Kvällen vände sig till alla som älskar att läsa och skriva och gick som namnet antyder ut på att kombinera nytta med nöje. Och vi var många som lockades av kombinationen. Det fanns författare, journalister, förläggare, språkexperter, bloggare och bokcirklar i publiken – och på scenen. Och läsare och skribenter så klart. Över 100 personer rymdes i lokalen.

Arrangemanget bjöd enligt beskrivningen på dryck och tilltugg, författare på scen, korta föreläsningar, intervjuer, frågor från publiken, erfarenhetsutbyte och möjlighet att sälja böcker för medverkande författare.

Varför ska man då gå på ett skrivmingel?
De jag pratade med sa att det är för att få inspiration, komma hemifrån och umgås med likasinnade.
– Det är egentligen inte konstigare än att fotbollsintresserade samlas och tittar på en match tillsammans på en pub, berättade en kvinna i 50-årsåldern som vill vara anonym.

En annan kvinna, Margareta Börjesson, visade det hårspänne hon valt för kvällen.

Så här såg deltagarlistan ut (men fler personer bjöds upp på scenen):

  • Bengt Renander som skrivit flera böcker om kreativitet
  • Hans-Olov Öberg, författare och förläggare
  • Sofia Hallberg som romandebuterar på Damm i år
  • Jenny Forsberg som skrivit flera fackböcker
  • Katarina Wikholm som skrivit flera kokböcker
  • Ewa Åkerlind som driver eget förlag
  • Sofia Gynge som skrivit en bok om att starta B&B
  • Anna Gable som pratar om att kombinera författande med jobb
  • Ingalill Enbom som pratar om lusten att skriva
  • Anitha Östlund som representerar föreningen Egenutgivarna

När det var min tur att tala var stämningen redan hög, energin vänlig och öppen så trots att jag var nervös innan gick det ganska snabbt över.
Men min bok har inte kommit ut ännu … Vad kan jag ha att säga som är intressant?

Ann hade bett mig berätta om min väg till att få kontrakt (som en av alla som skickar in sitt manus till förlagen – men som en av få som går igenom nålsögat) och om min situation just nu då jag har möjlighet att skriva på heltid.

Mitt mål med kvällen var att åtminstone för stunden bli en tillgång i folks liv (och skrivande). Öppna upp för ett gott samtal och visa att det är möjligt att både förändra sitt liv och lyckas få ett kontrakt med ett förlag.

För länge, länge sedan såg jag en intervju med Lill-Babs på tv (kanske var det programmet ”Berg flyttar in”?). Hon sträckte fram händerna i luften och visade med gester vad ordet underhålla betyder för henne som artist. Hålla någon under, sa hon. Lyfta dem lite. Det tyckte jag var väldigt fint. Nu är jag ingen artist men jag tror att vi alla underhöll varandra på detta sätt den här kvällen.

Jag delade hur som helst med mig av mina erfarenheter och förklarade vad det var som fick mig att fastna för huvudpersonen i ”Mina fräknar” och hur jag blev besatt av historien jag skrev.

Min bok kommer inte ut i handeln förrän den 22 augusti så till skillnad från övriga författare kunde jag inte sälja några böcker men mitt förlag (Damm) hade hjälpt mig ta fram läsprov som jag delade ut.

Det fanns många roliga, intressanta och fina talare! Jag njöt verkligen av att lyssna och skrattade ofta. Här kommer några bilder som jag hoppas kan förmedla stämningen.

Hans-Olov Öberg.

Maria Wells längst till vänster som också är på Damm förlag. Hon har bland annat gett ut Mammafällan.
I mitten Jenny Forsberg, språkkonsult.


Bengt Renander.

Anitha Östlund som representerar föreningen Egenutgivarna berättade om sina egna böcker och om Egenutgivarnas monter på bokmässan hösten 2012 dit man kan anmäla sig och vara med.


Underbara Ingalill Enbom http://www.optimistkonsultab.se/

Det var Ann Ljungberg (arbetar som författarcoach och lektör) som arrangerade kvällen. Det här var är hennes femte skrivmingel i ordningen.

– Jag har alltid varit intresserad av skrivande och litteratur, och 2003 gjorde jag hobbyn till min verksamhet. En lektör, en amerikansk kvinna, korsade min väg och blev min mentor. Snart vågade jag erbjuda mina tjänster som lektör till privatpersoner och förlag. Det gick bra, och sedan har det gått undan!

För mig var det här en helt ny upplevelse. Och nu när det är över ska jag erkänna en sak. Jag är blyg. Om du möter mig på ett sådant här event – kom gärna fram till mig. Om jag inte går fram till dig så förstå i alla fall att det inte är för att jag är snobbig, dryg och trist. Det är för att jag lätt blir blyg í stora grupper. Om du också är blyg så kan vi vara det tillsammans.

Just för att jag känner som jag gör blev jag så glad när jag hittade ett välkänt ansikte bland alla hundra: Daniel Luthman alias David Wanted Larsson ”Jag är wanted!”, ”Jag är Daniel”.

Han berättade rörande om sin bakgrund och bok och delade dessutom ut den gratis till alla deltagare.

Jag tror så här: Att skriva är en ensam aktivitet, vi har nog valt det delvis därför. Vi sysslar ju inte med en lagsport direkt för att återkoppla till kvinnan som pratade om fotboll. Men du och jag som sitter och monterar meningar i våra stugor, långt ifrån varandra, hör ihop ändå. Vi är förenade för att vi delar något väldigt speciellt. Ett intresse, en stark passion, en kärlek till böcker och att skriva.
Ensam är inte stark, våra liv flyter över i varandras och färgar det vi skapar. Vad skulle vi skriva om om vi inte fylldes av innehåll från varandra?

Kommer det en morgon, lunch, middag, kväll eller natt då du känner dig ensam, isolerad vid datorn – tänk på mig. Jag sitter säkert och skriver precis som du.
Tack för att du finns!

Tusen kramar,
Sofia
www.sofiahallberg.se

Det här inlägget postades i Debut, Mina fräknar, Sofia Hallberg och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Jag, mig, mitt. Och du, dig och ditt.

  1. En fin skildring av kvällen Sofia – din blyghet hindrade dig inte från att göra ett mycket gott intryck, både från scenen och i övrigt. Det var roligt att möta dig och höra om dina erfarenheter. Lycka till med din bok när den kommer i höst – ser fram emot att läsa hela/kram och fortsatt fin helg/Margareta

  2. vanligavanja skriver:

    Tack Sofia! Känns som om ni hade en mycket trevlig och givande kväll. Jag hoppas verkligen att jag kan komma till nästa om det nu blir någon. Mycket bra inlägg av dig gjorde det hela lite tillgängligt för alla oss som ville men inte kunde komma.

  3. katarinawikholm skriver:

    Bra inlägg. Jag är inte blyg ett dugg men drabbas av ”Aaargh, vad kläckte jag ur mig nu?”-ågren. Det är trevligt att umgås med mer likasinnade som åtminstone har en chans att förstå

    • Sofia Hallberg skriver:

      Hej Katarinawikholm,
      Om du bara visste hur hård jag är mot mig själv: ”Varför sa jag så” och ”Hur i hela världen kunde jag glömma att säga det där viktiga”. Dessutom lägger jag märke till energiskiftningar i rum. Tolkar det till min nackdel så klart. Mitt läkemedel, mitt motargument mot alla dessa destruktiva, elaka tankar mot mig själv är att jag tänker att andra inte fokuserar så mycket på mig som jag kan tro. Alla andra har ju fullt upp med sitt eget liv och det dem säger och gör. Jag tror inte de analyserar allt varenda människa säger och gör.
      Jag hoppas inte det i alla fall.
      Och även om man misslyckas ibland så var min avsikt god. Aldrig ond.
      ♥ Sofia

  4. Ann Ljungberg skriver:

    Vilken bra sammanfattning av kvällen! Och Sofia, du var hur cool som helst ju!

    • Sofia Hallberg skriver:

      Hej Ann,
      Ett stort tack för att du bjöd in mig. Det var så trevligt och givande.
      Jag läste ditt facit på din hemsida. Vilka resultat! Av ca 400 manus som lektör, redaktör, författarcoach och skrivarkursledare har ca 90 blivit publicerade böcker.
      Jag är väldigt gärna med på fler events du ordnar. Hör bara av dig!

      Kram,
      Sofia

  5. razaha skriver:

    En liten hemlighet…jag är också blyg, och övervinner den enbart för att jag känner mig omsluten av vänliga, vetgiriga själar som älskar samma sak som jag, det vill säga skrivande och böcker.
    De här skrivminglen med Ann är alltid så härligt inspirerande, och jag får träffa alla mina facebookkompisar IRL
    Det syntes inte att du var blyg Sofia. Inte ett dugg.

    • Sofia Hallberg skriver:

      Hej Razaha,
      Tack för att du läser och tar dig tid att ge feedback. Det betyder väldigt mycket.
      Och du är snäll också … Jag är så glad över att få lära känna er alla.
      Tusen tack!
      ♥ KRAAAM ♥

  6. Gabriella skriver:

    Det här var inspirerande läsning! Det är alltid stor lycka att omslutas av ett rum fullt med skrivande själar. Det händer mig alldeles för sällan och jag har tänkt ibland att jag kanske borde ta initiativ till något i den lilla staden där jag bor. Här fick jag både pepp och uppslag till att tänka vidare och våga!

    • Sofia Hallberg skriver:

      Hej Garbiella!
      Precis så kändes det. Du, vi kan säkert ordna böcker om ni vill ha en bokcirkel. Läsa och diskutera dem sedan. Det skulle vara väldigt spännande att höra vad du tycker och hur det går.
      Eller om du vill lägga upp det på något annat sätt. Fundera och hör av dig om du går vidare i dina tankar.Hoppas det! 🙂
      Trevlig helg har jag ju glömt bort att säga!
      Kram Sofia

  7. jennyforsberg skriver:

    Ja, å, vilken trevlig kväll det var! Ann Ljungberg är fantastisk som ordnar! Men var du nervös? Nej, det måste verkligen ha gått över, för det märktes inte det minsta 🙂

    • Sofia Hallberg skriver:

      Hej Jenny,
      Visst var det trevligt. Vad jag satt och tänkte på när du pratade var vilken underbar röst du har. Skulle kunna arbeta på radio. Och intressant ämne hade du också. Och nu är ju vi facebook-kompisar. Ett gott resultat av kvällen!
      🙂 Kram!
      Sofia

  8. Kära Syster skriver:

    Det var en mycket trevlig kväll! Att träffa andra skrivande personer är faktiskt att ”vara sig själv för en stund.” Man hälsar med sitt namn, men sedan händer något magiskt. För det är varken civiltillstånd, ålder eller yrke som personifierar oss på ett skrivmingel. Det är: ”Vad skriver du för något?”

    Jag hade verkligen tänkt stjäla några minuter av dig i tisdags, Sofia. Men jag hamnade i samspråk med med någon annan och vips var pausen slut. Grämer mig lite över det. Det hade varit trevligt att hälsa på dig. Nåväl, det får väl bli en annan gång. Jag ser mycket fram emot den 22 augusti i alla fall.

    Kram!
    /Anna

    • Sofia Hallberg skriver:

      Kära Syster,
      ”vara sig själv för en stund.” Vad fint sagt! Underbart.
      Tack för att du tänkte på mig. Det kommer säkert fler tillfällen snart. Jag vet att vi rör oss i samma kretsar. Ser väldigt mycket fram emot att träffa dig!
      Stor kram,
      Sofia

  9. Manne Fagerlind skriver:

    Fint inlägg! Nu känns det som om jag också var med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s