Författartupperware, prata inför folk och train along

Under den gångna veckan var jag på en miniturné i södra Sverige. Det var urkul.

För ungefär två år sedan bloggade Malin Persson Giolito om en amerikansk författare, Stephen Elliott, som var trött på att sitta på öde signeringar. Inte alla författare har långa, ringlande signeringsköer nämligen. Så han bestämde sig för att göra en turné hemma hos sina läsare. Han ställde upp med sin tid, läsarna bjöd hem kompisar och så hade de ett slags författartupperware. Malin Persson Giolito tände på den här idén och några månader senare hade vi författartupperware hemma hos mig. Malin berättade om sin just utkomna ”Bara ett barn” och vi andra fikade och lyssnade. Än idag säger Malin att det var det roligaste hon har gjort när det gäller prat om sin bok. Långt senare hade jag även ett författartupperware hemma med min vän Simona, lika lyckat det. Folk som var hos mig som gäster och som hörde om det här började säga ”när din bok kommer ut, då ska vi ha författartupperware hemma hos mig”. ”Ja, ja, om det blir någon bok någon gång ja.”

I torsdags gjorde jag premiär som författare på författartupperware. Alltså ett tupperwareparty där jag var huvudpersonen, och inte värdinnan. Precis innan blev jag jättenervös. För det första känns det så förmätet att folk ska vara intresserade av att komma och lyssna på mig, om mig och min bok. Som vanligt använde jag facebook som kräkskål. ”Ska snart prata inför 30 pers och har just kommit ihåg att jag hatar att prata inför folk.” Skrev jag och gick in och pratade. Och så kul det var! Jag hade förberett mig väl genom att ha med mig pratkort där jag hade stödord för vad jag skulle säga. Jag behövde dem bara lite grann. Vi hade så trevligt och de ställde massor av bra frågor och det hela var bara roligt.

Jag pratar om mig, min bok och mitt skrivande hemma hos Vivi på Humlebacken i Höllviken.

Två dagar senare skulle jag för allra första gången signera och prata i en bokhandel. Jag var inbjuden till Bokhandeln Laholm som är en fantastiskt fin bokhandel i hjärtat av Laholm. Å, jag blev så kär i den där bokhandeln. Det var vackert väder så jättemånga hittade tyvärr inte dit för att lyssna på mig men de som kom fick en skön stund i solen med tårta, jordgubbsbubbel ute på en innergård bakom bokhandeln. Och jag var inte nervös alls den här gången. Jag hade ju redan fått öva en gång och känt att det gick bra.

Diana, som driver Bokhandeln Laholm tillsammans med sin man, hade gjort så väldigt fint inför mitt besök. Och bakat gott ur ”Det bästa ur Magnolia bakery” av Anette Rosvall. Mums!

Och i rubriken skrev jag train along. Vad har det med något att göra och vad är det?

I sommar har jag gått med i en träningsutmaning, Train Along. Eldsjälen Susanne skickar ut övningar till oss som har valt att vara med, varje dag. Innan vi drog igång fick vi testa vår styrka genom olika övningar. Jag klarade en situp. En. På det sätt som var beskrivet, jag kan en massa andra sätt. Idag körde jag ett träningspass där jag sprang 30 minuter och sedan körde lite styrka. Plötsligt hade jag gjort 50 situps. 50. Av samma sort som jag för tre veckor sedan klarade en av.

Alltså är min poäng mer än solklar. Ju mer man tränar på en sak – ju lättare och roligare blir det.

Annonser

Om Pernilla

Pernilla Alm är lärare och författare. Pernilla debuterade 2012 med relationsromanen "Alltid du" och utkom i augusti 2014 med debattboken "Läxfritt - för en likvärdig skola."
Det här inlägget postades i Alltid du, Bokhandelsbesök, Debut, Pernilla Alm. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Författartupperware, prata inför folk och train along

  1. Ping: Förälder som vill veta mer om läxor? | Läxfritt

  2. Ping: I Debutantbloggen idag | Pernilla Alm

  3. Monica skriver:

    Laholms bokhandel har jag hört talas om. Önskar att jag hade tid att stanna till där en gång.

    ”Författartupperware” låter jättekul. Det skulle jag också göra om jag fick en bok utgiven. Måste vara perfekt om man dessutom inte tycker om att tala inför en massa folk (fast det gör man kanske ändå inte som okänd debutant) och mycket trevligare än signering.
    Man hinner prata med folk!
    Och man kan ju börja med att ha det hos någon man känner, som bjuder in andra… osv… och på sätt sprida boken.

  4. Christin skriver:

    Åh, Diana är världens godaste! 🙂 heja Diana!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s