Det är utsidan som räknas

Häromveckan var jag i Spanien en snabbis. Jag var där i knappt 48 timmar och hann med minst tre bokaffärer. En var på flygplatsen men ändå.

När jag bodde i Spanien köpte jag en del böcker på spanska. I många år köpte jag, av ren slentrian, böcker varje gång jag åkte dit. Till slut insåg jag att jag aldrig läste de där böckerna. Jag har aldrig lyckats känna mig bekväm med att läsa längre, skönlitterära texter på spanska. Men är det hela sanningen? Grejen är att spanska bokomslag är så … trista, rent ut sagt. De inspirerar mig inte till läsning. (Och ÄNDÅ går jag in i tre bokhandlar under mina få timmar i Spanien).

Många brukar fråga om jag fick bestämma omslag till min bok. Svaret är nej. Så är det för de flesta författare, förlaget bestämmer. Det är inskrivet i kontrakten (för det mesta). De flesta förlag visar omslagsförslag och frågar vad författaren tycker men om förlag och författare är oense så vinner förlaget. De har kontraktet på sin sida. Med rätta. Förlaget betalar omslag, tryck och marknadsföring, de måste ha ett omslag de tror säljer. För det är ju omslagets uppgift – att sälja boken. Själv tyckte jag att det var roligt att se de olika förslagen, att få se min bok tolkad av en formgivare. Spännande och intressant. Och visst hade jag åsikter och tankar men jag tänker att formgivare jobbar professionellt med att ta fram det de tror säljer. De är klart mer lämpade än jag för omslagsjobbet. Jag tycker att man ska lita på att folk kan sina jobb.

I Spanien hittade jag några bekanta ansikten:

En del var helt obekanta men med bekanta namn:


Kollegor vars böcker säljs utomlands brukar visa upp de olika omslagen och det skiljer sig rätt rejält från land till land. Vad är det som gör att en boks omslag antas sälja i ett land, men ett annat land känner att de måste ändra? Intressant tycker jag.

Nu är det ju inte bara vid utlandsförsäljning som omslaget kan ändras, ofta ändrar man ju omslaget när den inbundna blir pocket. (T.ex. som för vår vän Manne). Min pocket kommer att vara ganska lik, men ändå annorlunda. När jag var på möte på Pocketförlaget försökte jag luska i när man byter men det verkade inte finnas någon riktlinje för det. Men det klart, om en inbunden har sålt massor så ändrar man inte gärna det vinnande konceptet. Varken här eller i Spanien.

 

Annonser

Om Pernilla

Pernilla Alm är lärare och författare. Pernilla debuterade 2012 med relationsromanen "Alltid du" och utkom i augusti 2014 med debattboken "Läxfritt - för en likvärdig skola."
Det här inlägget postades i Debut, Manne Fagerlind, Pernilla Alm och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Det är utsidan som räknas

  1. Ulrika skriver:

    Haha, Jonas Jonason var verkligen ett riktigt tråkigt omslag! Den har ju inte så kul i Sverige heller i och för sig… I Frankrike är ju alla omslag typ helt vita och utan bild, men till och med det känns mer lockande på något sätt.

  2. Ping: Om utsidor | Pernilla Alm

  3. Lovable skriver:

    Håller helt med dig om att bokhyllorna inte ser så jätteskoj ut i Spanien. Jag gillade dock titeln La Vidente (den synska/spådamen), mycket mer än Eldvittnet. 😉 Kanske tar de igen sig på titlarna? Hur länge bodde du i Spanien? Var det arbete o placer? Kram Helena

    • Pernilla skriver:

      Hmmm. Titlarna är ofta rätt poetiska. Utom hundraåringen då. 😉
      Jag bodde i Sevilla ett halvår och ehum. Det var skola. Men mest placer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s