Med gråten i halsen stammar jag fram ”Köp Lova”

Nu är det mer eller mindre exakt två månader tills det är dags för min ”Lova” att se ljuset. Få bläddras i, läsas och (förhoppningsvis) njutas av. 21 maj, lägg det på minnet folks!

Precis som Annika skrev i måndags här på bloggen så är det inte nog bara med att skriva en bok. Det räcker inte att man suttit på sin breda bak i x antal år, slitit sitt hår och våndats över sina karaktärer, intriger och helt enkelt ”är jag bra nog?”

Så får man sitt kontrakt, man jublar runt på golvet, smäller korkarna i taket och tänker ”fasen i mig, jag gjorde det.”

Glädjen fastnar lite i halsen efter nummer sju av korr-läsande. När kommatecken ska flyttas hit och dit och vad vet jag var de ska vara. För min del får de vara lite varsom, bara Chris och Lova hittar tillbaka till varandra. Stavfel är jag med på, likaså ren layout, men propositioner, presens och så något på pluskvamp. ”Det får vara som det vill för min del”, som min morfar skulle sagt och spelat dragspel istället.

Men den där boken ska ju sälja också. Det räcker inte bara med att familjen tar ett ex var (samtidigt som de förväntar sig att det ska vara gratis) och kanske någon vän. Sälja, ge sig ut i världen och göra sin egen resa. Släppa taget om min dator och flaxa iväg. I dagens läge går det inte att vara en introvert författare som sitter och lurar på sin kammare. Man måste ta boken i handen och visa upp sig. Som Annika säger, det är en farlig balansgång av att tala för väl om sig själv och för allt för väl om sig själv, typ.

Fast den gör ju inte det av egen hand. Jag måste ge den en anings luft under vingarna. Det kallas marknadsföring.

Jag är på ett litet förlag, Frank Förlag. Min förläggare har en fin marknadsplan för min bok. Akademibokhandeln har redan köpt upp över trehundra ex, hon kontaktar lokaltidningar, radio och annat hon kan komma på för att få snurr på försäljningen. Jag tror på att hon kan det här bättre än jag. Det gör jag verkligen.

Men lite måste jag ju själv också göra. Min egen blogg är ett sätt att röra om i grytan, skapa en förväntning och intresse runt skrivarprocessen. Debutantbloggen likaså, när kontraktet är skrivet och Lova på gång. Befinna sig på skrivarmingel och dessutom våga sig upp på scenen. Allt handlar om marknadsföring. Om så bara prata om boken i nya sammanhang. Så där lite droppa att jag ju skrivit en bok som kommer ut i maj och se nu till att hålla uppsikt efter den i hyllorna. Sist jag gjorde det var det för vår grävmaskinist som kommit in i huset för att låna toaletten. På väldigt snirkliga vägar fick jag över ämnet ”dränering av hus” till ”nu ser du till att köpa min bok”. Det visade sig att hon inte läste så mycket, men lovade att kolla. Om så bara baksidan.

Ser ingen royalties där…

En dag steg jag in på ett större bibliotek här i Uppsala. Jag hade mina tre kidz med mig, vi var egentligen ute efter en fredagsfilm. På väg in uppmärksammade jag att de hade en bokcirkel med feelgood-romaner av olika författare. Nu sökte de deltagare. Jag klev fram till bibliotekarierna som hängde vid lånedisken. Med något hackig röst och flammig hals fick jag fram att jag skrivit en bok, den kom ut i maj och jag var helt övertygad om att boken skulle passa in i deras bokcirkeln. Jag kom gärna den kvällen och satt med på sessionen.

Jag får fortfarande en knut i magen när jag tänker på detta så låt oss säga att jag var glad att barnen vad med. När tystnade blev för besvärande kunde jag ropa ut ett ”Nej lilla Hjärtat, hoppa ned från bordet” och rusa ifrån. Bara för att hämta andan. När jag sedan återkom till disken hade de uppenbart pratat. De såg lite beklagande på mig när de sade att ”nej, vet du vad. Det är så många som ger ut sina böcker nu för tiden.”

Jag HADE verkligen lust att säga ”är det ett problem på ett bibliotek? Är det jobbigt att ta emot och läsa alla böcker?” men jag gjorde inte det. Istället log jag med bredaste leende och sade att boken var värd att läsas. Langade fram mitt visitkort och skrev ned bokens namn på baksidan.

Sedan tog jag kidzen vid handen och lovade mig själv att aldrig mera återkomma.

Ett par dagar senare hade jag kommit mig. Så pass att jag stegade in på ytterligare ett bibliotek. Det är inte det att jag tror på megaförsäljning via biblioteken. Men snurren måste in där. Den ska skyltas bra inom biblioteken på lokal nivå. Det är min plan. Jag stammade fram ungefär samma budskap till den manliga bibliotekarien. Tydligen hade dagar av övning gett färdighet.

”Självklar. Jag lägger in beställningsex. Det är klart att vi ska satsa på lokala förmågor. Ska vi köra en signeringskväll här också? Det vore skitkul!”

Han sade faktiskt så. Skitkul. Och jag tror han menade det. Utan att ens ha läst boken. För boken har inget med marknadsföring att göra. Inte i detta stadie. Nu är det min person och hur jag berättar om boken som betyder allt. Det behövs nog inte sägas att jag var aningens nöjdare med denna pitch…

Häromdagen gick jag in till Akademibokhandel. Först låtsades jag vara någon annan när jag frågade om de beställt ett par ex av ”Lova” så den fanns fysiskt till släppdagen. Det hade dem. De undrade hur jag visste att den var på gång. Jag erkände och såg till min glädje hur de utväxlade blickar. ”Kanske vi kan göra något med lokalanknytning? Vad säger du om en signering när vi ser hur det går för boken?”

Jag säger ja tack och funderar på ifall jag ska köpa alla ex själv…

Så, håll ögonen öppna bland internetsajter och på bokhyllor. Ge mig en möjlighet att få komma på signeringar och bokcirkelkvällar. Komsi, komsi…

Lova_omslag

Annonser

Om Eva Ludvigsen

Trebarnsmamma som gärna tillbringar timmar tillsammans med påhittade karaktärer medan barnen leker kurragömma.
Det här inlägget postades i Eva Ludvigsen, Lova, Marknadsföring. Bokmärk permalänken.

29 kommentarer till Med gråten i halsen stammar jag fram ”Köp Lova”

  1. Camilla skriver:

    Helt underbart inlägg, hälsningar från mig som går ”i väntants tider” inför mitt första boksläpp…

  2. sockerrakan skriver:

    Sedan är det väl positivt även för biblioteket att det händer lite saker som får uppmärksamhet i lokaltidningen o.s.v. Man kanske ska se det som samhällsservice istället för marknadsföring? 🙂

  3. ordetarditt skriver:

    BRA där!

    Jag tror man ska utnyttja att man är en ”lokal förmåga” så mycket man kan. Kanske kan boken stå i fönstret till en resebyrå; som reklam för resor till australien?

    • Eva Ludvigsen skriver:

      Tack! Det där lokalanslutet ska jag minss ta fasta på så jag stammar än mer. Alla slags lokalanslutningar jag kan tänka mig. Och det där med resebyrå var riktigt bra tänkt! Tack för uppslaget.

  4. Krönikören skriver:

    Haha! Roligt skrivet och bra gjort! Jag har mejlat till ett antal lokala bibliotek. Så slipper jag stå där med mina ettrigt röda kinder och en röst som tuppar sig. Två bibliotek nappade på en gång. Alltid nåt!

    • Eva Ludvigsen skriver:

      Maila är ju grejen! Det måste jag också göra. Verkligen ta tag i. Jag mailade faktiskt Uppsala Stadsbibliotek men de har inte svarat. Kankse de kan få lite empati för mig om jag bryter ihop vid lånedisken… Grattis till dina napp!

  5. Bra jobbat, tufft att du inte gav upp! Kan du inte be någon annan (som ju inte har skrivit boken själv) att nominera Lova till sådana bokcirklar? Visst är du och Annika på samma förlag? Ni kanske kan säljprata för varandras böcker ibland, kanske känns det lite mindre läskigt? Lycka till!

  6. Elisabet skriver:

    Vad jättebra! Antingen har det hänt något i bokbranschen sen ett par år tillbaka eller så är det hopplöst i Jönköping som jag bodde i då: ”Signering? Nää … nää … det gå la ente … de komme la engen …”.
    Biblioteket i Jönköping: ”JAJAJAJA!!!”
    Bra folk och möjlighet à la ditt exempel nr 2.
    Där jag bor numera var man på biblioteket lite misstänksam när jag kom och presenterade mig. Det är ett år sedan.
    Kulturchefen svarade inte heller på upprepade mejl och inte i telefonen.
    Så jag förstod att jag får hitta på kul grejor utan dem. Det är fruktansvärt olika kultur på olika platser – därför ska man alltid testa dem. Det kan bli alldeles, alldeles underbart! 😀

    • Eva Ludvigsen skriver:

      Tack för din kommentar. Speciellt på dialekt. 🙂 Jag tror också på att ett, tex, bibliotek sämre kulturhållning betyder att det går dåligt på ett annat. Jag tror också på att sprida sina signeringar över landet. Samt utnyttja fräckt de kontakter man har. Och så massor av fantasi på det!

  7. Åsa Hellberg skriver:

    Heja Eva, vad bra jobbat. Min egen ena bokhandel ställde min bok längst ned i hyllan, trots presentationer. Jag kunde till och med säga att den sålde skitbra men det hjälpte inte.
    Istället signerade jag och sålde massor på Bokia tvärs över torget.

    • Eva Ludvigsen skriver:

      Vad lustigt det där är. Vad baserar de sådant på? Din bok har ju sålt skitbra. Jaja, heja Bokia, får man ju bara säga. Och heja dig och dina feelgood böcker. Mera sådant till folket!

  8. Mia Skrifver skriver:

    Imponerande! Vet inte om jag skulle fixa det där med att stega fram till bibliotekarierna. Ändå tänker jag som du efter att ha hört vad de sa på första biblioteket, att det borde vara rimligt att biblioteket ska se det som ett spännande tillfälle, ett programinslag som kan ge nåt mer. Berättelsen bakom boken. Så bra att du gjorde det en gång till och fick ett ”skitkul”.

  9. katarinawikholm skriver:

    Tufft jobbat att resa dig och gå på nästa bibliotek!
    Glöm inte att hojta om när du signerar på Akademibokhandeln så ska jag försöka spetta loss några arbetskamrater att besöka dig.

  10. Du är modig du, Eva! Själv har jag inte ens vågat närma mig biblioteket i Solna ännu. Vem vet hur jag reagerar om jag bemöts med ett snipet ”Det är så många som ger ut nuförtiden”? Fast det vore kanske bra marknadsföring med baskande rubriker typ ”Författardebutant hoppade upp och bet sur bibliotekarie i knävecket”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s