Ni frågar, jag svarar.

Ända sedan Välkommen ut på andra sidan släpptes har en fråga återkommit gång, på gång, på gång. Formuleringarna kan växla, tonfallen likaså, vissa är bara nyfikna, på hur det liksom funkar, andra kan man ana är lite avundsjuka och en tredje sort är bara välvilliga. Men det är samma undran:

”Hur går försäljningen?”

”Hare blivit några miljoner än då, höhö?”

”Vet man hur många som har köpt den liksom?”

”Säljer den nåt eller?”

Försäljningssiffror. Det är vad folk runt omkring mig undrar över. En kille jag träffade på en fest frågade helt seriöst om en bok förväntas sälja lika många exemplar som det går folk och ser en svensk biofilm ”för i så fall är det ju inte så bra”. Såna kommentarer är lätt att göra sig lustig över i efterhand eller i sammanhang där alla har koll, som här, på hur mycket en debutbok, om det inte är en vansinnig succé, säljer. Bara för sakens skull kan jag ju klargöra att exempelvis filmen Call Girl hade 17 708 besökare (källa: Sfi) bara i januari 2013, skulle en inbunden debutroman av en relativt okänd författare sälja lika många exemplar på en månad får det anses vara en väldig skräll och en extremt bra start.

Men oavsett vem jag pratar med, min mamma, en kollega, min farmor, min bästis, okänd person på fest, okänd person på jobb, vagt bekant, så vill de alla veta samma sak, hur mycket säljer boken?

 

bild (5)

 

Tills för någon vecka sedan har det varit väldigt enkelt att svara på för jag har verkligen inte haft en aning. Jag hade en så himla intensiv period när boken släpptes, jag jobbade massor, gjorde intervjuer, blev recenserad och allt sammantaget tog musten ur mig så pass att när jag väl hämtat mig (efter någon vecka av google-förbud) pallade jag helt enkelt ingen mer påfrestning. Jag visste att förlaget kunde plocka fram siffrorna när som helst om jag bara bad dem, men jag ville inte veta. Jag var så rädd att min förläggare skulle tystna i luren och säga att nej, det går inte så bra det här, det var kanske en felsatsning trots allt, faktum är att ingen, inte en enda, jo vänta här, tre böcker har sålts, i Vänersborg, jaha är det din hemstad, jaha är det din mamma som köpt dem, ja, förutom de tre exemplaren är det inga som har sålts.

För då skulle tiden stanna. Och jag skulle nästan sluta andas. Och jag skulle känna ett så stort misslyckande att jag förmodligen inte ville gå ut på en vecka. För det är ju så att först vill du skriva boken, sen vill du att den ska bli utgiven och sen vill du att den ska bli läst och för mig sitter alla de där delarna ihop. Jag lyssnade på Värvet häromdagen, Sissela Kyle var gäst och hon fick frågan om hon skulle spela teater om det inte fanns någon att spela för. Hon kunde knappt svara på frågan, så omöjligt var det för henne att separera teatern från publiken, för teater ÄR publik, det blir inte teater fullt ut om ingen finns där att ta del av det som framförs, det är interaktionen, parterna tillsammans, som skapar konstformen.

På samma sätt anser jag att det är med böcker, texter och författarskap, det är först när den där tredje parten kommer in i bilden helheten skapas. Hur läskigt det än är att någon annan tycker och tänker om mitt verk så är det ändå det som är meningen, om ingen tyckte eller tänkte eller tog del av det skulle inte verket vara komplett. Och då menar jag inte att jag aldrig skulle skriva om jag inte blev läst, för det skulle jag, skrivandet är ett helt eget behov i sig, skilt från läsare eller delgivning. Jag menar att konstformen BOK (hummelihum vad pretto, men va fan) färdigställs först när den kommer någon annan än författaren till del.

Så jag tog mod till mig för några dagar sedan och frågade min förläggare. Hur är det, säljer den där Välkommen ut på andra sidan någonting? Har någon köpt? Och vet ni vad, någon har köpt. Inte bara någon utan flera stycken faktiskt, det har tuffat på riktigt, riktigt bra och nätbokhandlarna beställer in i omgångar om tio och det är en positiv sak och någonstans där slutade jag lyssna och landade mjukt och fint i något som kändes som sockervadd.

Så alla ni som undrar:

Jo tack, den säljer riktigt fint faktiskt. Jag är inte miljonär än, men ge mig några år så.

28 reaktioner på ”Ni frågar, jag svarar.

  1. Det känns verkligen ofint att prata pengar men jag kan förstå nyfikenheten faktiskt.

    För oss som trots allt är tillräckligt insatta i branschen för att känna till att de flesta författare inte kan försörja sig på att skriva böcker handlar nog vår undran mest om ”hur illa är det? hur lite pengar tjänar man egentligen?”. Och för alla andra som tror det är som att vinna på lotto att få en bok utgiven handlar det nog frågan mer om ”är hon rik nu?”.

    • Jag kan också förstå nyfikeheten, och man kan ju vända på det och säga att det är uppfriskande att vara inom en bransch där människor ändå ställer frågan – måste ju vara för att vi konstnääääärer är fria själar utanför de vanliga reglementena, hehe.

  2. Hej på er!

    Intressant diskussion. Jag har också fått den där frågan, om och om igen. Och folk tycks verkligen tro att man blir rik på att skriva böcker!

    Mycket hysch-hysch råder. Det är nästan som med löner, det här med bokförsäljning: ingenting man talar högt om. Jag tänkte i alla fall bidra med vad jag ”hört” och dessutom lite kalla fakta.

    En skönlitterär debutant sägs sälja ca 700 ex i genomsnitt. Detta genomsnitt är dock ett trubbigt instrument; någon enstaka debutant (Jonasson, Zlatan etc.) säljer ett par hundra tusen ex, medan majoriteten säljer några hundra.

    Min debutroman trycktes i 2000 ex och så här långt har majoriteten av dessa sålts. Jag har tyvärr ingen exakt siffra ännu, men vet att det är över 1300. Jag har även insyn i en kollegas/väns försäljning och vet att hens debutroman sålt färre än 500 ex. Detta trots att både hens och min bok fick relativt mycket medial uppmärksamhet. Om man tror att man ska sälja mängder och tjäna pengar på sin debutroman är jag rädd att man kan bli besviken. Men jag tror att de flesta av oss skriver av helt andra anledningar. Inte sant?

    Statistiken haltar också betänkligt p.g.a. formatfrågan. Räknar man bara inbundna förstautgåvor eller ska pocketsläpp räknas med? Pocketböckerna står för merparten av all försäljning, men samtidigt tjänar man som författare så där 3-4 kronor på en pocket. Inget man blir rik på, med andra ord.

    Och så är det ju det där med returrätter. De stora kedjorna rensade nyligen ut min bok ur sortimentet och returerna gick tillbaka till förlaget. Cirka 75% av de böcker som beställts gick i retur. Inget ovanligt, enligt branschfolket.

    Vill ni läsa lite mer om min resa från manus till bok så gästbloggar jag just nu på Bokcirklar.se 🙂 http://bokcirklar.se/author/medvard/

    Vänligen,

    Mattias

    • Om man får 20kr/inbunden och säljer 1300st tjänar man 26 000kr.
      Om man får 3,50kr/pocket och säljer 10 000st tjänar man 35 000kr – det är volymerna det hänger på. Och volymerna gör att man når fler läsare inför nästa bok.
      Min tanke är att alla läsare kanske inte vill betala för en inbunden bok, utan hellre köper pocket eller en e-bok, men att det inte gör så mycket om man ser långsiktigt på saken. Om de gillar pocketen kanske de kommer tillbaka efter nästa titel, och tar med sig kompisarna?

    • Att det ska vara så lurigt att prata om, tröttsamt ju, men men. Det jag reagerade på i din kommentar, Mattias, är faktumet att du och din författarkollega fick ungefär lika mycket medial uppmärksamhet och ändå säljer så olika. DET är intressant och om man hittade koden till vad som verkligen säljer, inte bara koden till hur man får uppmärksamhet (så grymt mycket enklare) då skulle man faktiskt bli rik!

  3. Kul att det rullar på med försäljningen – heja!
    En kommentar – en bok kan sälja mycket bra, men sällan över en natt, vilket gör att eventuell royalty styckas upp. Beroende på vad man avtalat med förlaget kan man få betalt årsvis i efterhand (har ett sånt avtal på mina finska översättningar). Det är mycket praktiska fakta som hade varit bra att veta när man skrev på det där första förlagskontraktet.

    • Du har så rätt Katarina – en bok tuffar ju liksom på (skrev ett inlägg på min privata blogg Okejskriv om det i går) och ja, royaltys betalas nog ut på lite olika sätt, men jag får också årsvis, en ganska vanlig deal tror jag.

  4. Hej Annika,

    Jag tror jag fick mina siffror från något av de senaste numren av Svensk Bokhandel. Jag vill minnas att de dels gjort en enkät där de helt enkelt frågade ett antal debutanter vad de sålt, dels var det en förläggare som själv gjort uppskattningar av hur mycket som säljs av en debutantbok. Helt uppenbart verkar sådana här siffror vara tillhöftade. Om jag kommer ihåg artikeln rätt fanns det en bok som skiljde sig från mängden, nämligen Augustpristagaren Tomas Bannerheds Korparna som sålt kring 100 000-strecket.

    Jag tycker att 1 200 ex verkar vara en oerhört stor volym för en okänd debutant. Det kan jämföras med t.ex. akademiledamoten Lotta Lotass (som för all del publicerar erkänt komplicerade texter) som flera gånger sagt att hennes böcker säljs i 300-400 ex.
    Jag är ledsen att jag tar upp utrymme med att nörda kring det här, men jag tycker att det är hemskt intressant. Hoppas att någon annan har mer input att bidra med.

    • Du nördar inte alls, Marie! Jag tycker också det är intressant hur diverse siffror florerar runt. Någonstans runt 1 000 ex tror jag nog att snittet ligger. Men ingår returer då, kan man undra? Jag vet t.ex. hur många böcker de fysiska bokhandlarna beställt men vad spelar det för roll om flertalet ex returneras? Åhå ja ja, den som lever får se! Tills dess håller jag tummarna för alla debutanter.

      • Annika och Marie! Jag önskar verkligen att jag inte var så feg och rädd gällande att nämna siffror, men det känns fortfarande lite läskigt. Jag lovar att när jag blir mer hemma i det här ska jag berätta både om exakta upplagor och summor – det är så himla intressant ju, och egentligen ingenting man bör hålla hemligt, transparens är ju bara bra för den enskilde författaren eftersom man då får lite koll på vad som gäller.
        Hur som helst – det jag kan säga, utan att känna att jag säger för mycket, är att jag tror att det handlar mycket om storleken på förlag. Norstedts hade ett helt annat (högre) mål med min bok än 1200 ex och jag upplevde inte att det var för att min bok var exceptionellt bra utan att de snarare alltid satsar så högt med skönlitterära debutanter. Sen kan man självklart inte på förhand veta om boken kommer sälja som beräknat, men ambitionen var i alla fall högre. Och när vi nu räknar på vad boken sålt så är det ju exakta siffror från nätbokhandlarna (som ju inte har lager utan bara plockar in beställda ex) medan siffrorna från bokhandlarna är den första beställningen där ju vissa ex kan komma i retur, men där man också kan se om någon bokhandel beställt in fler ex eller om den sålt slut.
        Hoppas ni inte tycker jag är töntig, när jag kan mer om branschen kommer det nog kännas naturligare och inte så spänt att berätta mer exakt.

      • Tack för svar Annamaria! Det här är, som sagt, intressant. Nu hugger jag på en annan sak du skrev, som kanske kan vara ett uppslag till ett annat inlägg. Som ny författare ”väljer” man ju inte alltid vilket förlag man vill komma ut på, men det verkar ha viss betydelse. Norstedts tycks skilja sig lite från de andra förlagskoncernerna genom att man lyft ut enbart barn- och ungdomslitteraturen i ett eget förlag. Medan t.ex. Bonniers ger ut den ”bredare” (vilken terminologi man nu ska använda) litteraturen på Forum och W&W (vilket kanske inte stämmer helt, det finns väl enstaka ”finförfattare” där också). Norstedts verkar helt enkelt driva en mer blandad butik. Det skulle vara intressant att läsa hur ni som skriver här på bloggen resonerar kring val av förlag (och då menar jag förstås inte att ni skulle säga något känsligt om de förlag som ni blivit antagna av).

      • Tror det är av enorm betydelse vilket förlag man kommer ut på Marie, men tror också att, precis som du skriver, ganska få debutanter har möjlighet att välja och vraka.Men det är intressant det du skriver om förlagens profiler, väl värt att titta närmre på. Tack för tipset!

  5. Det finns en siffra som florerar i sammanhanget och det är att en debutant skulle i snitt sälja 800 ex av den inbundna upplagan. Enligt mitt förlag är detta en siffra som omfattar ALLA genrer, inklusive diktsamlingar. En skönlitterär debutant snittar högre. Jag har hört 1 200. Får förlaget till ett avtal med en bokklubb blir det mer. De stora volymerna kommer först med pocketutgivningen. Dessutom ska E-böcker räknas in. Därutöver ska förlagen när det estimerar sin utgivning ta hänsyn till genre och om debutanten är helt okänd eller inte (gratis skjuts av massmedia). Sedan kommer returerna och omkullkastar alla beräkningar …

  6. Jag vet att det är mycket hysch-hysch kring försäljningssiffror, att ingen vill avslöja exakt hur det ligger till. Om jag förstått saken rätt trycker man upp en förstaupplaga av ett debutantverk på 1 000 ex och sedan säljer man kanske 200-300 (och det är förmodligen vad som går ut till bokhandeln – hur mycket som sedan returneras är en annan historia). Om man säljer några tusen ex har det gått riktigt bra och de som närmar sig 100 000 ex är de verkliga sensationerna (Augustpristagare eller breda, populära verk som typ Zlatanboken).

    Mitt intryck är dessutom att det skarvas rätt friskt. De siffror som Piratförlaget uppger när det gäller för försäljningen av Jonas Jonassons Hundraåringen verkar ju helt orimliga (kring 600 000 ex). Det är ju fler än som röstar på något av de politiska småpartierna! Sverige är trots allt ett litet land: många (de flesta?) läser och köper inga böcker alls. Samma sak med det s k deckarundret och alla som påstås vara bästsäljande. Ibland får man en känsla av att det finns fler deckarförfattare än läsare och med det jätteutbud som finns på marknaden måste läsarskaran spridas ut rätt tunt över hela kakan, dvs. varje bok säljer förmodligen inte i så många tusen ex (med enstaka undantag).

    Jag tror att många som ställer de här frågorna undrar därför att de tror att böcker säljer betydligt mer än de faktiskt gör och att det är lätt att tjäna en slant. Därför skulle det vara intressant att veta hur det egentligen ser ut, att få åtminstone en ball park figure för vad en debutant säljer.

    • Oj, vilka svåra frågor, känns nästan som jag måste fundera mer på dem för att kunna ge ett bra svar (om jag ens kan det). Gällande genrer så har jag verkligen ingen aning. Kanske fanns det någon som för fem år sedan förutsåg att erotik och övernaturligheter (50 nyanser och Cirkeln typ) skulle komma att slå stort, men jag gjorde det då inte. Mitt tråkiga svar få bli att jag faktiskt inte har en aning. Gällande ett följebrev så är det allra viktigaste för mig att det är kort. Tror jag har det i mig från jobbpresentationer, ingen orkar läsa mer än en halv sida, det är min teori. Kort och tydligt tror jag på. Berätta vad för bok du har skrivit, vad du vill med den och varför den passar förlaget, skala bort allt annat, berätta inget om din hund eller om att din mamma gillar dina texter, det funkar väldigt sällan tror jag. Men, hey, jag är ingen expert, jag gjorde som ovan, men man har ju hört om hur många olika former av brev som helst som fungerat. Jag måste dock säga att av alla jag tagit del av så har de, hur underfundiga eller sparsmakade de än har varit, alltid varit tydliga och koncisa. En sådan här bok är det, ni borde ge ut den för att…
      Lycka till och hoppas det var till någon hjälp!

  7. Hade en period när min musik spelades mycket på radio, och om jag hade fått en krona för varje gång någon frågade hur mycket pengar jag tjänade på det… Tror folk att det är okej att ställa såna frågor så fort det handlar om kultur? Inte brukar jag fråga ”Hur mycket har du på banken då?” eller liknande.
    Bra inlägg, och bra att du tog upp den här frågan!

    • Tack Johan! Jag tror absolut att det hänger ihop med kultur, där blir liksom pengar en sån mätbar framgång på nåt vis. Hur mycket har en film spelat in, en skiva/bok sålt, hur många har sett en pjäs/konsert? Det är som att den formen av inkomst är väsenskild från en vanlig satt lön på ett vanligt kneg. Det stör mig inte nämnvärt, men är väldigt intressant att uppmärksamma.

  8. Haha, roligt inlägg. Och det stämmer ju. Omgivningen frågar mig redan om pengar och då är det ändå två månader kvar innan boken kommer ut. Lite lustigt är det också. Att om jag frågade hur mycket någon hade i lön skulle det förmodligen ses som extremt olämpligt, nästan kränkande. Men att fråga om pengar och försäljning när det gäller böcker och konsultverksamhet är tydligen en heeelt annan sak. Kul att det går bra för dig iallafall! Fortsatt lycka till och må så gott//Caroline

    • Visst är det en intressant parallell, det där med pengar som är så förbjudet, men så kommer det till exempelvis böcker och då är det ingen som ens reflekterar över att även en sådan uppgift kan upplevas som känslig. För min del är det inte så farligt med just den saken, däremot är det svårt att uppskatta summor och ännu svårare att faktiskt bli rik (men vi ska!!!). Tack för lyckönskning och detsamma till dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s