Det konstnärliga mörkret.

Det kan hända att jag har skrivit om det här förut, det har ju hunnit bli en del inlägg vid det här laget och jag minns faktiskt inte alla, men strunt samma, om jag skulle råka skriva dubbelt om något måste det ju vara för att det är så briljant att det tål att upprepas.

När jag hade releasefest för Välkommen ut på andra sidan höll jag ett litet tacktal. Jag tvekade in i det sista, men sen bestämde jag mig, klart jag måste tacka alla på plats. Och såna som inte var på plats också, för den delen, som min farfar till exempel, som inte kunde komma. Jag tackade alla för deras kärlek, typ, för att de tycker om mig, för att de alltid sagt till mig att jag är bra, för att de får mig att känna mig älskad och värdefull och allt sånt som är viktigt i livet.

Jag vet att många säger att de skriver bäst när de mår dåligt och det är säker sant. Alla har vi väl hört om konstnärsskap som föds ur motgångar, ur övergrepp, ur mobbing eller utanförskap. Men det måste inte vara så. Faktum är att jag ibland har hört folk lite syrligt konstatera att ”alla som är kreativa på det ena eller andra sättet verkar ha haft det så himla svårt och visst verkar det som att man måste må mer eller mindre dåligt för att vara briljant”. Så är det förstås inte. Jag vet det, inte för att jag anser mig vara briljant, men jag anser mig vara kreativ och faktum är att det var först när jag mådde riktigt bra som den verkliga kreativiteten kunde ta sig ordentlig ton.

bild (51)

Det hade säker många anledningar, men en var absolut att jag i allt mitt välmående också fick ett ökat självförtroende vilket fick mig att lita på att jag hade förmågan att skriva långt och därför skulle prova på det här med författarskapet. Jag lovar er, hade jag inte varit älskad av så många och huldad av så många och haft så många där som jag visste skulle ta emot mig om jag föll hade jag aldrig lyckats.

Jag säger inte att det är så för alla (tur är väl det annars skulle en ju vara uträknad om en inte hade samma eminenta skyddsnät som jag), vi drivs alla av olika medel, men jag säger att det var så för mig och det är jag tacksam för. Dels för att jag gillar att drivas av välmående och dels för att det känns roligare att kunna skriva OCH må bra, istället för att bara få ur mig grejer när jag mår skit…

Fast så här kanske jag bara skriver för att det är sommar och sol och rosé bakom varje buske just nu…

Annonser
Det här inlägget postades i AnnaMaria Jansson, Debut. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Det konstnärliga mörkret.

  1. Manuskt skriver:

    Skönt inlägg!

  2. Ping: Om den stora romanens tillkomst. | okejskriv

  3. Ethel skriver:

    För mig hände något liknande. Det var först när jag hoppade av, tog några års paus från jobb och stress, som kreativiteten bubblade upp ur mitt inre. Trots att ekonomin inte var direkt lysande, milt sagt, fick jag tid att reflektera, fundera över hur mitt liv blivit.

    Tankarna resulterade i att jag satte mig ner och började skriva och upptäckte hur fantastiskt det var och att jag… lilla jag, faktiskt kunde skriva. Vilken lycka! Nu driver skrivandet mig, omöjligt att leva utan att skriva.

    Just nu har jag semester och ett antal glas med rosé har det blivit :-).

  4. Kära Syster skriver:

    Fint och klokt. Och jag känner inte riktigt igen ämnet som gammalt och uttjatat:)

    Däremot känner jag igen mig själv mycket. När jag var tonåring saknade jag tragedier, jag trodde också att man måste må dåligt för att få ur sig spännande text. Den där myten kan behöva punkteras fler än en gång…

    /Anna

    • annamariajansson skriver:

      Japp, låt oss punktera den hårt och skänka alla tonåringar (och alla andra) som känner sig platta och trista på grund av obefintlig ångest lite rugn och ro!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s