Dåliga drömmar

I natt drömde jag den värsta författarmardrömmen. Den var värre än den där när det enda exemplaret av det färdiga manuset brinner upp. Värre än den när förlaget som lovat dig utgivning går i konkurs och bryter kontraktet. Värre än den där när alla världens recensenter samstämmigt enas om att du skrivit århundradets sämsta bok. Nä, kanske inte värre än den, förresten. Men den var läskig. Såhär var den:

Jag kom till ett ställe, som inte var mitt förlag, men någon annanstans, där jag skulle träffa någon och prata om något bokrelaterat.

– Titta, sa den personen när jag kom in i rummet. Här är din nästa bok! Visst blev den fin?

Det var alltså min uppföljare till Besvärjelser och beskydd. Den låg där i travar, tryckt och färdig. Omslaget var konstigt och i fula färger och definitivt inte ritat av Lina Neidestam. Titeln var en annan en den jag bestämt. Och jag sa till den här personen:

– Men hur kan den vara tryckt? Jag har ju inte skrivit färdigt manuset än?

Personen i fråga ryckte på axlarna.

Jag tog upp en bok, bläddrade i den och insåg att det var min bok. Fast inte färdig då. Där det fattades bitar hade förlaget själva hittat på lite och skrivit som de hade lust med. Och eftersom jag bara lämnat in 2/3 av råmanuset hade de kapat den någonstans där de tyckte att det kunde passa att avsluta den. Och eftersom jag inte talat om för dem vad jag tänkt att den skulle heta hade de hittat på en annan, konstig titel. Det var som om någon blandat ut min bok med tapetklister och gjort papier-maché av den, och format om den till något helt annat, någonting klumpigt och fult. Jag grät. Och jag drog fram telefonen och skrev ett mejl till förlaget och frågade varför de gjort såhär, varför de inte hört av sig först och frågat om jag kunde leverera ett färdig manus. De svarade med att fråga vad jag trodde att jag kunde ha gjort bättre.

Sen vaknade jag av att jag var kissnödig.

Nån som vill tolka?

Dödsläskig mardröm

Dödsläskig mardröm

PS. Min skrivarbästis Mia hjälpte mig att knyta upp två jobbiga fnurror som jag gått och tänkt på länge häromdagen. Och igår skrev 891 ord på boken. Det var de första vettiga, sammanhängade orden sen i april! Idag skrev jag 1500 ord till. Jag vågar inte säga att jag är back on track, men jag är i alla fall på väg åt rätt håll.

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker, Besvärjelser och beskydd, Maria Friedner, Skrivprocessen. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Dåliga drömmar

  1. Katja skriver:

    Någon som känner en press att komma vidare kanske? Hehe.

  2. Manuskt skriver:

    Åh vilken obehaglig känsla! Och vad härligt att skrivandet lossnat. Man får ”tage det gode med det onde” 😉

  3. Kati skriver:

    Huu, vilken dröm! :/ men blåslampeeffekten kanske var bra iaf?

  4. Mia Skrifver skriver:

    Ja om du drömmer så där är det väl klart som fasen att du blir tvungen att skriva för att undvika att det blir sant. Plus att jag ser fram emot uppföljaren.

  5. Ethel skriver:

    Alltså, din dröm resulterade i att du började skriva på manuset :-)!

    • Maria skriver:

      eh ja. Måste ju undvika till varje pris att den blir verklighet. Dock att det aldrig skulle hända pga 1) de är snälla på mitt förlag. 2) jag har inget kontrakt på boken än.

  6. Eva Ludvigsen skriver:

    Haha! Underbar dröm! Man kan inte säga annat än att du är full med fantasi.. Och underbart att du är back on track. Vi håller tummarna så vi snart får läsa uppföljaren! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s