Att ge ut noveller på engelska

porträtt johannes1

För några veckor sedan skrev jag om bekräftelsebehov och ”att bli läst och sedd. Jag tänkte plocka upp det ämnet idag igen, och främst den del av texten som handlade om att skriva noveller och få dem översatta och publicerade i till exempel USA.

Varför inte börja med att skriva om hur man blir publicerad på hemmaplan, kanske någon klok människa undrar. Jodå, jag ska skriva om det också så småningom. Men anledningen nu är att jag varit mer framgångsrik på bortaplan. Dessutom har jag ett par relativt färska antagningar som jag tänkte använda som exempel.

Första gången lusten dök upp att skicka in en novell till en amerikansk antologi, var när jag läste Stephen Kings formidabla “Att skriva” för ett antal år sen. I kapitlet “C.V.” i underkapitel 12 och 13, berättar han om hur han som liten kille första gången skickade in korta texter till ett par olika skräcktidningar och blev antagen. Då tänkte jag att vad himla kul det skulle varit att bo i USA där det finns en sådan uppsjö av möjligheter att få texter publicerade. Men faktum är, upptäckte jag senare, det finns inte några begränsningar – mer än din egen idébank och skicklighet.

Fundamentet är givetvis detta: man behöver en text att skicka in. Då finns det ett par olika vägar att gå.

Första alternativet är att sätta dig ner och bara skriva precis vad du känner för. Som man brukar göra. Detta gäller för en av mina senaste antagna amerikanska noveller: ”Caretaker of the moon”. Jag är en av 50 författare som regelbundet skriver flash fiction-noveller för en serie antologier betitlade ”Demonic visions”. Redaktören hade denna plan redan när han sökte texter till bok nummer 1, att välja ut de 50 bästa texterna och sen låta detta gäng bilda en ständigt föränderlig massa av berättelser utan några som helst ramar, i en rad återkommande böcker (här finns den första boken). Så jag lät tankarna vandra fritt och plockade upp en genre som jag i princip aldrig arbetat i: science fiction. Historien är twilight zone-inspirerad och utspelar sig under det ögonblick när Neil Armstrong placerade sin fot på månen och sa sina berömda ord.

Andra alternativet är att använda dig av en text som du redan har skrivit vid ett tidigare tillfälle. Denna väg har jag gått. Rätt många gånger faktiskt. Under mina två första terminer skrivarkurs i skräck producerade jag sammanlagt ett drygt tiotal noveller med allehanda teman och stämningar. Denna lilla skattkista har jag länsat så gott som ner till botten. En risk här är att kvaliteten inte alltid håller så hög standard som den borde, då många noveller skrivits i just syftet att lära sig av sina misstag. Så det gäller att välja med omsorg; först och främst försöka ha omdöme nog att se om en text faktiskt inte håller måttet, eller be någon annan läsa och vara ärlig nog att säga om det inte är bra nog.
Jag har nämligen suttit i andra änden av postgången, och tagit emot alster inte i novelltävlingar men i kortfilmstävlingar. Och oj vilken smörja som skickas in – man blir förbannad på folk för att de tagit upp ens tid med sin undermålighet!
Mina texter fick så pass gott omdöme på skrivarkursen att jag kände att jo, de kan hålla (obs! ALLA texter har inte hållit måttet ska jag tillägga).
En av mina senast antagna noveller platsar här, ”The ceiling with no hook”, för antologin Cosmic horror från Dark hall press. Det var faktiskt den allra första novellen som jag nånsin skrev på skrivarkursen, och är en HP Lovecraft-doftande liten historia om en hantverkare som kommer till en öde lägenhet och ska måla ett innertak som visar sig inte vara ett tak utan mer påminner om en fosterhinna…

Tredje alternativet är att specialskriva en text för en specifik antologi eller tävling som söker texter. Väldigt ofta brukar amerikanska antologier ha teman, basically för att motivera sin egen existens. Vissa av mina gamla texter har gått att skohorna in i teman, men i några fall har jag specialskrivit texter för valda antologier – och det har visat sig fruktbart. Det kräver lite extra betänketid, att hitta på en story som inte är för uppenbar utan har en twist på ämnet. Men det är värt den extra mödan (och kan vara kul att öva sig i att ”skriva en novell på beställning”)! Detta gäller den näst senaste novellen som jag fick antagen, ”Monocling the ghost of the zombie vampire, my love”. Här var det antologin ”Dark monocle – the steampunk monster hunter” som sökte steampunkhistorier som skulle fokusera på någon form av övernaturlig jaktsituation. Det gick ganska fort att hitta på storyn om en man i ett alternativt steampunk-1800-tals-Stockholm som tvingas döda sin älskade tre gånger. Men att skriva steampunk har jag aldrig gjort, så det tog sin tid. Men kul var det, och gav definitivt blodad tand!

När du väl har skrivit din text måste du få den översatt. Här ska jag vara ärlig och säga att jag inte har så stor erfarenhet av att få texter översatta ”professionellt”. Det finns riktlinjer om detta på Författarförbundets sida för översättare. Jag brukar ta hjälp av duktiga människor i min bekantskapskrets. För att hålla kostnaden nere brukar jag först göra en grov översättning med hjälp av Google translate som jag sen kammar till – sen får min översättare i uppdrag att rätta alla fel.

shunn_manusformat

Att formatera sin text rätt är viktigt!

När du har en översatt text måste du formatera den rätt. Detta kan inte nog poängteras hur otroligt mycket viktigare det är än vad vi svenskar ofta vill tro. Om en text inte är korrekt formaterad så slänger de amerikanska redaktörerna den i papperskorgen utan att först läsa den. SÅ noga är det! De får in så många texter, så det är viktigt för redaktörerna att inte behöver lägga onödigt tankearbete på att ”få skallen runt” textens form. Som tur är så finns det en hemsida som visar exakt hur en novelltext ska formateras här!

Ett följebrev måste också skrivas. Du har antagligen koll på detta – det är ju en av de mest intressanta kringgrejerna med författandet, hur man presenterar sig själv och sitt projekt. Men till skillnad från att sälja in en roman till potentiella förlag så handlar följebrevet i det här fallet mest om att presentera fakta om sig själv –insäljandet står själva novellen för. Läs in dig på hur ett bra följebrev (”cover letter”) ska innehålla hos Writers digest eller About.com fiction writing.

”Vad får man betalt för sina texter?” undrar många då inför inskickandet. Det är olika. På många håll får man bara äran, ibland får man äran och ett par ex av boken, på några håll får man 25 dollar eller procent på intäkterna. I stort sett kan man väl konstatera att man inte blir rik. I alla fall inte på pengar. Vill man inte ”ge bort” sina texter så ska man såklart inte göra det. Själv har jag dock fram till nu sett det som ett ändamål att bli publicerad, enda kriteriet jag haft är att antologin ska komma ut som fysisk bok. Det är en dröm, att hålla i en bok som innehåller en text jag skrivit. Jag har i dagsläget kommit upp ca femton olika antologier, svenska och amerikanska.

Nu har du din text klar och redo – var skickar du den då? Då tänkte jag bjuda på lite nyttiga länkar dit du kan skicka ditt väl översatta och rätt formaterade manus. Varje länk bjuder på en massa underlänkar, så det är bara att börja klicka. Jag skriver själv skräck, men om du scrollar neråt så finns sidor för alla typer av texter. Klicka lugnt!

  • Dark markets. Sida för skräck/fantasy/scifi-antologier, ezines och tävlingar.
  • The horror tree. Sida för antologier och bloggande om att skriva och skicka in skräck.
  • Aswiebes market list. Sida för olika antologier och ezines inom skräck, fantasy och scifi.
  • Morgen Baileys fantasy, horror och scifi list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva inom dessa genrer, samt om förlag och tidskrifter som söker texter.
  • Ralan.com. Listar antologier rangordnade efter hur mycket de betalar, från ”pro” till ”token”.
  • Once upon a romance. Lista över en massa förlag som fokuserar på romance, många förlag brukar med jämna mellanrum söka medverkande för sina antologier, så klicka runt. 
  • Cindi Myers market news. Market för olika typer av genreantologier, främst romance och mystery. 
  • Morgen Baileys children list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva för barn, samt om förlag och tidskrifter som söker sådana texter.
  • Fiction factor. En sida med allehanda markets för olika genrer som poesi, skräck, romantik, fantasy och så vidare. 
  • Short mystery fiction society. Sida för mystery-antologier.
  • Writers who kill. Resource-sida med en massa länkar inom mysterygenrern – antologier, förlag, sammanslutningar osv.
  • My little corner. Skrivarblogg som då och då har inlägg om olika antologier, men framför allt: om man scrollar sig ner så finns i den högra menyn en lång lista på både antologier och flashmarkets.
  • Write to the end. Blogg som listar olika typer av antologier inom olika genrer som romantik, ”holiday” och mystery.
  • Morgen Baileys submission list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva inom olika genrer, samt om förlag och tidskrifter som söker texter.
  • Writers relief. Lista på aktuella antologier inom olika genrer som söker noveller och flash fiction.

Flash fiction, det vill säga noveller som oftast är kortare än 1000 ord

  • Flash fiction online. En sida där man kan få sina flash fictiontexter publicerade online mot ersättning.
  • Flash fiction chronicles. En ambitiös blog som listar olika flash fictionantologier, uppspaltat i kategorierna 50-100 ord, 101-599 ord, 600-999 ord och upp till 1000 resp 1500 ord. Betalande antologier är speciellt uppmärkta.
  • Katriena Knight’s list. En lista på olika flash fictionmarkets inom allehanda genrer.
  • Morgen Baileys flash fiction list. En galet lång och matig lista på olika webbsidor om att skriva flash fiction, samt om förlag och tidskrifter som söker flash fictiontexter.

Och just det, en sista grej att aldrig glömma bort i skrivstressen: engelskans ”novel” och svenskans ”novell” är ju inte samma sak…

Advertisements

About Johannes Pinter

Författare, filmmanusförfattare, regissör, filmklippare. Det är roligt att vara en kreativ människa med flera strängar på lyran!
This entry was posted in följebrev, Johannes Pinter, noveller, skicka till förlag. Bookmark the permalink.

29 Responses to Att ge ut noveller på engelska

  1. Claes Lundqvist says:

    Bara en liten detalj … “Nu har du din text klar och redo – var skickar du den då?” =
    Nu har du din text klar och redo – vart skickar du den då? ??? 😉

    • Johannes Pinter says:

      Hej Claes, och stort tack för din värdefulla kommentar. Men har nu detta ordval kunnat stå okommenterat i närmare 4 år, så låter jag det nog vara även fortsättningsvis.
      Allt gott!
      /Johannes

  2. Lova says:

    Måste bara hoppa in och säga hur mycket jag uppskattar det här! Tack för alla härliga tips, Johannes – helt oumbärliga! 🙂

    • Johannes Pinter says:

      Tack själv Lova (inte minst med översättningen av den senaste antagna novellen!) Jag hoppas verkligen att se dina texter i kommande amerikanska antologier!

  3. Kristin C-E says:

    Tack för grymt och matnyttigt inlägg! Jag gör också som dig med översättningar, Google gör ofta att man slipper sitta och komma ihåg uttyck (vad heter det nu igeeeen, ja juuuust det), sen behövs såklart en rejäl omskrivning för att det ska bli först förståligt och sen bra 🙂

    • Johannes Pinter says:

      Tack själv! Jo, det är skönt att slippa det mest basala i översättandet, så kan man lägga krutet på den kreativa förbättringen av texten.

  4. Gudars skymning, här fick jag mer information är det finns plats för i mitt huvud. Bästa sortens inlägg, med andra ord! 😀 Inspirerande och vanvettigt roligt att tänka på hur många läsare man kan nå på det här sättet. Fler som kan tänkas tycka om just mina ord. Perfekt, ju!

    • Johannes Pinter says:

      Vad roligt! Jo, om man skriver noveller så är det skönt att inte lilla Sveriges gränser – och begränsningar – behöver stänga en inne! Det finns garanterat folk runt om i världen som just nu bara väntar på att dina ord ska träffa just dem i hjärtat! Så skynda, skynda!

  5. Mycket, mycket intressant inlägg. Det får man gå tillbaka till fler än en gång och nogsamt kolla alla länkar. Stort tack!

  6. Carola says:

    Tack för ett mycket intressant inlägg! Jag har funderat på just det där med översättning och skicka mitt fantasy-manus till utländska agenter eftersom de svenska förlagen hellre verkar satsa på andra genrer. Tyvärr känner jag inget engelskspråkigt proffs som kan putsa till det åt mig. Kul ändå att höra om dem det lyckas för.

    • Johannes Pinter says:

      Tack! Grejen är den att det bland länkarna finns en massa små amerikanska förlag som även är intresserade av romaner (novels). I USA brukar det vara kutym att en författare först måste ha en agent innan hen har möjlighet att accepteras av ett förlag. Men bland småförlagen signar de gärna författare utan agenter också. Så om du bara får ditt manus översatt så tycker jag att du ska försöka med det. Vet inte vad de betalar, men det skulle ju vara en fet bonus att vara utgiven på förlag i USA med sin roman även om din ersättning är blygsam! Du ser såklart till att behålla rättigheterna för skandinavien om något svenskt förlag sen skulle bli intresserad pga din framgång over there. Lycka till!

  7. Ann-K says:

    Vilket toppeninlägg! Tack och åter tack! Jag har redan varit på och försökt översätta ett par av mina noveller tidigare (med god hjälp av god vän som är engelskalärare samt amerikansk väninna som läser svenska) och vet vilket jobb som ligger bakom. Även om jag själv har bott i ett engelsktalande land och känner mig säker på språket så är det svårt att känna till alla de där särskilda uttrycken som ger en text dess nyanser och då behöver man någon som är infödd med språket, om man säger så :-P. Men nu känner jag mig faktiskt supersporrad nu att plocka fram mina noveller och gå igenom din digra länklista för att se om något skulle passa in. Kommer definitivt att ge mig på ett försök under året. Antar din utmaning med andra ord 🙂

    Ann-Kristin

    • Johannes Pinter says:

      Yes!! Det låter som att du har alla förutsättningar att få till flera noveller att skicka runt till valda antologier! Kul att du antar utmaningen – självklart måste du återkomma om du får napp någonstans!
      Eventuellt kommer jag skriva ett nytt inlägg i höst där jag låter er läsare som skickat in noveller komma till tals, dvs nån sorts enkät där folk som “antagit utmaningen” får berätta om erfarenheterna de fått med sina inskickade alster – hur det var att göra om sin novell till engelska och om ni blev antagna eller ej!

      • Ann-K says:

        Spännande! Ska bli kul att se hur det har gått för dem som ger sig på det. Lovar att återkomma självklart. Kommer säkert också att dela med mig allt eftersom på min egen blogg 🙂 Såg något i tråden högre upp om att printa ut inlägget som pdf och det tänkte jag testa nu innan jag släcker ner för kvällen.

  8. morgenbailey says:

    Thank you very much for the mention. Tack så mycket för omnämnandet.
    (Thank you, Google translate!) (Tack, Google translate!)

  9. Manuskt says:

    Kul! Hoppas gå ihop några noveller på kursen jag med, så då har man ju en början 🙂 Tack för tipsen.

    • Johannes Pinter says:

      Ja! Du kommer absolut få ihop texter att skicka in! Ska bli kul att höra hur det går för dig när du fått upp ångan!

  10. Kära Syster says:

    Härligt inlägg, mer späckat med information än en engelsk fruktkaka ju! Tack för din generositet med alla tips, du får nog en eller ett par konkurrenter efter det här:)

    /Anna

    • Johannes Pinter says:

      Jag tar gärna konkurrensen! Eller snarare: jag UTMANAR alla läsare av debutantbloggen att översätta och skicka in texter! Ser ingen anledning att inte vi svenskar ska kunna börja hacka åt oss andelar i amerikanska novellsamlingar – det finns många goda byrålådsnovellister i det här landet!
      Dessutom finns det ju länkar till andra genrer än skräck här ovan som nog passar en hel del av debutantbloggens läsare 🙂

  11. Marie says:

    Låt mig komma med en kraftig invändning här; Google translate, men hallå! Jag vågar påstå att man stjälper snarare än hjälper den översättare som sedan ska bearbeta texten. En så grov maskinell översättning stökar ju bara till texten och det är ofta rätt svårt att gissa hur ursprungstexten såg ut. Alla nyanser lär ju försvinna. Brukar du bli nöjd med den översatta novellen? Eller är det mindre petigt med de språkliga kvaliteterna inom den här genren?

    • Johannes Pinter says:

      Nejdå, tvärtom är de extremt petiga och väldigt måna om den höga språkliga standarden (och det är jag också). Man kan inte ge sig in i matchen i ett sånt känsligt ämne som det skrivna engelska språket och tro att Google translate ska göra jobbet.
      Jag brukar bara använda Google translate till den första tråååkiga grundöversättningen, så att man får stommen på plats. Sen tar jag ett rejält nappatag med texten (jag är rätt bra på engelska själv) och ändrar alla ord och konstiga formuleringar och allt annat som Google translate gör fel. Hela tiden har jag den svenska texten som förlaga för att inte gå miste om de nyanser som jag kämpat med att få fram initialt.
      SEN kopplar jag in mina RIKTIGA översättare – killen jag brukar använda är amerikan som numera bor i Sverige, så han har både amerikanskan och svenska i ryggmärgen och proofar texten så att den håller allra högsta språkliga kvalitet ur alla upptänkliga aspekter (inkl att INTE låta för litterär). Så Google translate är bara det första steget av många innan texten är klar att skicka iväg.

      • Jag använde mig av google translate för att översätta ett brev till franska (min franska är tyvärr lite rostig), och märkte hur mycket bättre det blev om jag översatte mening för mening istället för att ta hela texten på en gång. Rätt använt kan google vara ett användbart verktyg för att komma igång. Men det ger ju aldrig ett helt användbart resultat – i alla fall inte vad gäller skönlitteratur.

        • Johannes Pinter says:

          Exakt Patrik – ett användbart verktyg för att komma igång. Det man får rakt ut ur Google translate är dock oanvändbart om man inte gör en massiv – och då menar jag MASSIV – bearbetning av texten. Det är ju bara så vansinnigt tråkigt att sitta och själv översätta en text ord för ord, mening för mening från scratch. Bättre då att få en dålig grundöversättning som man kan kamma till.
          Att översätta är ju lite som att skriva novellen igen, bara det att man inte behöver tänka ut storyn. Så man får ta den väg som man själv finner bäst för att nå det slutresultat som är nödvändigt för att bli antagen. Jag har till och med fått känslan då och då att de amerikanska redaktörerna är snäppet petigare och mer kritiska när de får en text från t.ex en svensk – att de förutsätter att texten inte ska hålla måttet.

      • Katrin Höglund says:

        Väldigt spännande att läsa om detta, men Marie tog verkligen orden ur munnen på mig. Google translate, mina tår krullar sig i ryslighet! Naturligtvis är jag yrkesskadad som engelsklärare (på gymnasiet), för i undervisningssammanhang är det självmord att använda google translate. Nu när jag läst ditt svar till Marie och skymningssang, lugnar jag mig något: att översätta en text är ett massivt jobb som nästan är som att skriva texten igen. Javisst. Puh, du har mitt förtroende igen, Johannes. 😉 Ändå skulle jag önska att man inte ens gjorde den där första Googleöversättningen, eftersom det ju blir så sjukt dålig “engelska”. Jag har väl bara svårt att se poängen eftersom jag tänker att i princip allt det massiva jobbet kvarstår ändå. Well done, hursomhaver!

        • Johannes Pinter says:

          Det är givetvis upp till var och en att arbeta fram en maximalt god engelsk version av sin text. För mig funkar detta sätt, men om man känner att man inte kommer att kunna få till en tillräckligt högkvalitativ text på detta sätt så väljer man ett annat 🙂 Alla sätt är bra, så länge man når sitt mål!

  12. Många bra tips här, tack. Har haft många funderingar på att börja översätta mina noveller, så det är nog dags att gå från tanke till handling nu.

    • Johannes Pinter says:

      Precis! Det är bara att göra det. Möjligen finns det en eller annan person som får slåss lite extra mot Jante, men i övrigt är det ingenting som stoppar en från att bara göra det.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s