Kalkyl kring ett träd

porträtt johannes pinter

Bokbranschen brukar handla om kalkylerande: Vilken genre funkar just nu? Hur lönsam är en författare? Hur många ex måste en bok sälja för att bli succé?

Men här kommer en helt annan kalkyl (baserad på fakta här, här, här och här). Häng med nu.

Ett genomsnittligt träd är mellan 20 och 25 meter högt.
Det ger ungefär 0,5 m3fub (kubikmeter fast under bark).

Vanligt kopieringspapper (som man kan köpa i buntar om 500 i affären) består av ca 50% blekt lövsulfatmassa, 25% blekt barrsulfatmassa och 25% fyllnadsmedel.

För att producera 1 ton blekt lövsulfatmassa behövs ca 4,1 m3fub.
För att producera 1 ton blekt barrsulfatmassa behövs ca 5,1 m3fub.
Vedbehovet för att producera 1 ton papper blir då ca 3,3 m3fub.
Kopieringspapper har en ytvikt på 80g/m2 och A4-formatet 210 x 297 mm2,  dvs 0,06237 m2.
Detta ger:
ca 5 g/A4-ark
= 200 000 kopieringspapper/ton
= 60 600 kopieringspapper/m3fub
= 30300 kopieringspapper/0,5 m3fub
= 30300 kopieringspapper/träd

Om man räknar på att ett bokmanus är i snitt 350 A4-papper, att hälften av alla inskickade manus printas ut på enkel sida och hälften på båda sidor av arket, så ger 30300 papper då 129 manus.

Ett träd = 129 manus.

pappersbunt

Ett träd.

Jag vågar mig inte på en gissning hur många utprintade bokmanus som i snitt skickas in till förlagen varje dag. Ett litet fåtal av dem antas (på ETT av flera tillskickade förlag), medan den ojämförligt största lejonparten hamnar rakt i papperskorgen.

Varje dygn slutar med andra ord ett antal träd sina dagar som refuserade svenska bokmanus. Visst, papper recyclas och blir till nya papper, men jag skulle hellre sett att de fått stå kvar ute i skogen som träd.
Jag börjar kalkylera på hur många bokmanus som kan tänkas skickas in i hela världen, men då hotar min hjärna att reboota. Så jag låter bli.

Men jag tänker: vad bra det vore för trädbeståndet om fler förlag lät författarna skicka in sina bokmanus digitalt.

Jag kan förstå varför många förlag fortfarande envisas med att författare ska skicka in sina manus som papperskopior. Det är så det alltid har gjorts. Och pappersmanusen innebär en naturlig första utgallring: många författare skickar inte in till fler än en handfull förlag, eftersom det är kostsamt (och dessutom inte speciellt bra för miljön att printa och få det transporterat över halva landet).

Men borde det inte vara lättare för förlagen att arkivera och distribuera manuset internt om de fick dem digitalt?
En lektör borde uppskatta att få sina nya manus övermailade istället för att hämta dem på postkontoret eller hos förlaget. Att kommentera i ett PDF-dokument är kanske inte riktigt lika lekande lätt som att klottra en kommentar i en marginal, men det är nog mest en vanesak.
Vid förlagsmötena där potentiella manus diskuteras är det ju himla enkelt att samsas om ett manus genom att dela det i en molntjänst som Dropbox eller Icloud.

Att det skulle skickas in pappersmanus år 1950, eller år 1980, eller till och med år 2000 kan jag förstå.
Men jag ser inga skäl till varför det idag, år 2014, i PDFernas och molntjänsternas och miljömedvetenhetens tidevarv, ska fortsätta att trixas med tjocka pappersbuntar via tåg och flygplan.

Så snälla bokförlag, låt oss författare skicka in våra manus digitalt!

Om Johannes Pinter

Författare, filmmanusförfattare, regissör, filmklippare. Det är roligt att vara en kreativ människa med flera strängar på lyran!
Det här inlägget postades i Johannes Pinter. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Kalkyl kring ett träd

  1. Johan Lindback skriver:

    Mycket tänkvärt. Jag tror att den stora anledningen är att förlagen vill att författaren ska våga satsa pengar på att sända in sitt manus, men jag tror ärligt talat inte att skillnaden skulle bli så stor. Det är miljön som blir den stora förloraren.

    • Johannes Pinter skriver:

      Jag tror du har helt rätt, Johan: människan tänker inte en extra gång, och då blir naturen den stora förloraren – som så ofta förr…

  2. Kära Syster skriver:

    Skrämmande fakta! Det här borde förlagen verkligen ta till sig!

    /Anna

    • Johannes Pinter skriver:

      Ja, det vore kul om förlagen läste det. Eller iallafall de som fortfarande kräver papperskopior – en antal förlag accepterar digitala kopior.

  3. Hanna Höglund skriver:

    Instämmer med alltihop! Jag tror förlagen håller kvar vid det gamla av samma anledning som du, att det blir en naturlig första gallring. Tar de emot manus via epost kommer de få in ännu mer ofärdigt. Men jag vet inte om jag tycker det är okej att tvinga folk att lägga så mycket pengar och så mycket papper bara för att slippa ett femtiotal manus extra. Handläggningen måste ju som du säger bli långt enklare om allt görs på läsplatta och de där extra manusen blir lättare att avfärda när de inte måste ta fysisk plats i en hög någonstans.

    Skärpning förlagsSverige. Nu kör vi eko. Debutantbloggen för miljön!

  4. Tack för ett informativt och viktigt inlägg! Jag hoppas liksom du att branschen följer med tiden snart och går över till en mer digital manushantering.

    Jag vill passa på att tipsa om Naturarvets hemsida. Där kan man bidra till att rädda träd i gammelskog bara genom att klicka på en länk och titta på en reklamannons i ca 3 sekunder. Det går att klicka en gång om dagen (per IP-adress) och varje klick ger pengar direkt till skogen. (Det går förstås också att köpa/sponsra större mängder träd åt gången.) För det är ju skillnad på träd och träd också. Bättre att det är odlad skog som avverkas än flerhundraårig vild skog. Även om det är lätt att tycka att Sverige är ett skogsrikt land, så finns det faktiskt inte så mycket gammelskog bevarad.

    /Liv

    • Johannes Pinter skriver:

      Tack Liv. Jo, det är skillnad på träd och träd. Och såklart kan inte all skog stå kvar, det finns mycket nyttigt man kan använda den till. Det känns bara så onödigt när den avverkas till helt meningslösa saker – som att göras om till nånting som omedelbart kastas i papperskorgen.
      Tack för länken förresten, jag klickade på den direkt 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s