Att omge sig med inspirerande människor

porträtt johannes2 Man är så bra som ens medspelare gör en.

Titta på lagen i fotbolls-VM som pågår just nu. I princip alla länder har sina stjärnor. Men lagen hade inte kommit dit de är om de inte lärt sig arbeta tillsammans och blivit väl fungerande lagmaskiner.

Ibland funderar jag som författare på det där med lagspel. Författeriet är en så ensam syssla. Man får mestadels dra hela lasset själv om man ska röra sig mot målet.  Då är det viktigt att hitta sammanhang där man kan bli en del av ett kollektiv, att få hjälp med energin för att röra sig framåt.
Jag har under det senaste halvåret hittat några olika sammanhang där jag fått vara en del av något större, där jag fått bekräftelse eller fått lysa av andras lyskraft.

Vid årsskiftet startade jag tillsammans med tre andra aspirerande skräckförfattare skrivargruppen VÄSEN.

Det var en förlängning av skrivarkursen vi gått på Skrivarakademien i Stockholm. Vi – Klas, Christina, Madeleine och jag – hade alla haft Anders Fager som lärare. Vi möttes i en gemensam lust att skriva skräck, och på en gemensam ambitionsnivå att verkligen vilja komma någon vart med vårt skrivande.
Alla har projekt som vi arbetar med, och när vi setts varannan vecka har vi haft nya texter att diskutera: strukturkartor, synopsis och färdiga kapitel – ingenting har varit för nördigt eller ostrukturerat för att snacka igenom och bena ut.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: att få dissekera sina texter i ett sånt här sammanhang är ovärderligt. Alla slår ihop sina kloka huvuden för att hitta det allra bästa sättet för att ens text ska få vingar och flyga.
Hittills har två av oss kontrakt med förlag: Madeleine Bäck kommer 2016 ut på Raben & Sjögren med den första boken i en tänkt young adult-trilogi. Och jag kommer som bekant ut i år, närmare bestämt den 8e december (japp, releasen är framflyttad) på Eskapix press. Klas Augustssons och Christina Barklunds projekt kommer tids nog också att se dagens ljus.

VÄSEN1b

Min skrivargrupp Väsen från vänster: jag, Madeleine, Christina och Klas.

Och apropå min egen release: arbetet kring en kommande bok är ju såklart ett teamwork som heter duga.

Jag har haft turen att ha fått in några fantastiska namn i projektet. Det är dags att presentera några namn som gett projektet en tyngd som jag inte vågade hoppas på när jag först började arbeta med manuset för ett par år sedan. Namn som har lyskraft i fantastikgenrern, och förhoppningsvis kommer att spilla över lite av sin glans även på ”Vackra kyrkor jag besökt”.

eskapix_haxrotter Förläggare Henrik Holmström har arbetat med skräcklitteratur i tio år. Hans Eskapix press har ett troget följe som verkligen gillar det han gör: goodwill kan man som bekant inte köpa för pengar, det förtjänar man genom träget, hårt och konsekvent arbete. Jagannath

Lektör Karin Tidbeck (som jag skrev om förra veckan) har kommit ut med romanen ”Amatka” och den prisvinnande novellsamlingen ”Jagannath”. Hon har en sällsynt personlighet och integritet i allt hon gör, är en briljant lektör och har en suverän känsla för fantastik.

dodvatten_omslag Illustrationer görs av Lars Krantz, en av Sveriges allra främsta och mest karaktäristiska skräckserietecknare. Hans svartvita ”Dödvatten” är ju fantastisk, och tidningen Bild & Bubbla hade häromsistens en skräckspecial, där man hade extra mycket fokus på just Lars och hans värv. nordiska-väsen

Omslaget tecknas av Johan Egerkrans. Japp, han med boken ”Nordiska väsen”. Hur coolt är inte det på en skala?! Både hans bok och ”Vackra kyrkor jag besökt” rör sig i ungefär samma väsen-universum, så det var logiskt att fråga honom. Efter sommaren kommer det smakprov på Johans kyrko-omslag.

Detta är en väldigt fin laguppställning. Det är självklart ingen garanti att en fin laguppställning automatiskt vinner matchen. Men jag är stolt och glad över mina medarbetare så här långt, vartenda ett av dessa namn garanterar kvalitet på just sitt område.
Och det bästa av allt: jag har växt med dessa namn. Mina medspelare har fått mig att öka ambitionsnivån, gjort att jag vill göra ”Vackra kyrkor jag besökt” ännu snäppet bättre. Det är så en bra lagmaskin ska fungera.

OCH NU LITE REKLAM: Nästa vecka börjar sommaren, och i och med det vill jag pusha lite för att debutantbloggen under nio veckor (onsdagar under juli, fredagar under augusti) kommer att bjuda på nån sorts ”filmmanusskola”.
Det finns många författare som nosat på det där med att skriva filmmanus, men som inte vet hur eller var de/ni ska börja. Tanken är att denna ”skola” ska ge dem/er inspiration och lite kunskap för att kunna sätta igång med sitt första filmmanus.
De nio tillfällena kommer att ta upp allt från formatering och dramaturgi till karaktärer och dialog.
Häng med från och med nästa onsdag!

Som en sista treat vill jag bjuda på en första teasertrailer producerad för ”Vackra kyrkor jag besökt”:

Annonser

Om Johannes Pinter

Författare, filmmanusförfattare, regissör, filmklippare. Det är roligt att vara en kreativ människa med flera strängar på lyran!
Det här inlägget postades i Johannes Pinter, Vackra kyrkor jag besökt. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Att omge sig med inspirerande människor

  1. Manuskt skriver:

    Den där trailern gjorde mig lässugen. Precis lagom lång, enkel och effektiv och dessutom snygg. Sparar den i inspirationsfacket någonstans i hjärnan.

  2. Pia skriver:

    Kul att du fått ihop en skrivargrupp. Jag försökte jag också men lyckades inte. Det känns ju lite ensamt ibland och man behöver bolla lite idéer och tankar!
    Pia W

    • Johannes Pinter skriver:

      Fortsätt leta lite till, Pia! Det handlar om att hitta likasinnade, som har ungefär samma ambitioner och mål. Räcker egentligen att börja med att hitta EN annan person, där ni kan visa texter för varann och kommentera. Lycka till!

  3. Anna Hansson skriver:

    Kul med filmmanusskola! Och fy vilken obehaglig trailer! (På ett positivt sätt!) 🙂

    • Johannes Pinter skriver:

      Jo, jag tror att filmmanusskolan kan vara av intresse (även om ”skola” känns som lite fel ord, jag hittade bara ingen synonym som var bättre). Och vad roligt att du tyckte trailern var obehaglig 🙂

  4. S skriver:

    Var det ”lektörsslakten” som flyttade fram releasen?

    • Johannes Pinter skriver:

      Hej S, man skulle nästan kunna tro det 🙂 Men nej, det var det inte. Det var planerat redan innan jag fick kommentarerna.

  5. Skriviver skriver:

    Stort grattis till dina två vinnande team!

    Jag tror verkligen som du att vi behöver varandra för att riktigt lyftas, inget uttryck kan vara mer felaktigt än det gamla ”ensam är stark”. Ju mer vi vågar erkänna de svagheter vi har och ju mer vi vågar ta hjälp, ju starkare blir vi. Måste också gratulera till ert lysande skrivgruppsnamn, Väsen. Otroligt snyggt. I min skrivgrupp har det funnits olika diskussioner om namn i flera år, men inget har någonsin varit rätt. Kanske för att vi alla skriver i helt olika genrer.

    Filmmanusskolan låter fantastiskt spännande, den ser jag fram emot jättemycket! (även om jag inte har någon som helst plats för att ta fram början till mitt gamla dammiga filmmanus just nu, så kan jag ju suga åt mig lite kunskap för senare tillfällen i livet)

    /Linda

    • Johannes Pinter skriver:

      Tack Linda! Jag brukar säga att 1 + 1 = 3.
      Och jo, vårt skrivargruppnamn är enkelt men effektivt – och tvetydigt. Det underlättar förstås om man som vi skriver i samma genre, då får namnet signalera både gruppen och genrern.
      Och många av de saker jag kommer ta upp i filmmanusskolan går att applicera även på prosatext-tänk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s