Att skriva och att låta bli

porträtt åsa1Jag läser Filippa Reinfeldts tips över vad man kan göra i Stockholm på sommaren. Det handlar om att sitta på en bänk och dricka kaffe, gå på folktom gata, åka ut till IKEA. Ångestdunkande tristess. Sådär som sommaren kan bli. Och det är inget att skämmas över. Det har hänt oss alla. Men man behöver kanske inte tipsa om det. De är så smärtsamt tråkiga och oengagerade att jag tänker att hon borde låtit bli att delge omvärlden dem.

Och det är just detta: det är svårt att låta bli. Fast man innerst inne vet att man kanske inte har så mycket att säga. Som debutant kan man ställas inför det. Helt plötsligt är någon intresserad av ens tankar, ens texter och man kan bli ombedd att skriva om något som man egentligen inte vet så mycket om.

Jag drar mig till minnes att jag själv gjort något liknande för några år sedan då jag blev uppringd av reporter på lokaltidning. Inte i egenskap av debuterande författare utan som någon sorts tredje eller fjärde val när de andra inte svarat i telefonen just den dagen eller kanske befann sig på spännande semesterort. Det gjorde inte jag och svarade således. Smickrad och stressad uppmanades jag då att ge tips på sommaraktiviteter i ort i södra Sverige. Det jag hasplade ur mig blev inte helt olikt Filippas svar. Gå till någon affär, ta en glass, kanske bada om det är varmt. Inget som skulle hamna på någons bucket list över saker som ska göras innan man dör. Det är denna erfarenhet som gör att jag känner mig bekväm med att sätta mig på mina höga hästar och kritisera Filippas tips.

Been there, done that.

Det är svårt det där att säga nej. Tack men nej tack jag har faktiskt inget att säga. Som debutant kan det vara riktigt svårt för man har ju hört att all publicitet är bra och så vidare. Och ibland är det bra att göra saker på beställning. Skriva om saker man aldrig skulle skriva om annars.

Ibland kanske det är bättre att avstå. Det svåra är att avgöra när.

Mina sommartips:

Läs

Skriv

Packa ner en handduk och ta dig till badplats om det blir varmt.

Åk inte till IKEA

 

Annonser

Om asptjarn

Jag skriver. Både bok och sketcher. Emellanåt pluggar jag.
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att skriva och att låta bli

  1. Carola skriver:

    Jag nämnde det häromdagen på mitt jobb i fikarummet vad jobbigt det kan vara att tycka om saker. Jag är en sådan som behöver fundera och känna efter. Så politiker är ingen sysselsättning för mig där mikrofoner trycks upp under näsan stup i kvarten. Och varför ska man tycka så mycket på beställning? Det bästa är att bara vara här och nu. Tex genom att läsa … eller skriva… eller bara ligga i hängmattan och stirra upp på molnen och fantisera :-).

  2. MarveW skriver:

    Tack för goda råd!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s