Filmmanus 5: från idé till manus

porträtt johannes2

Ofta när man får en bra idé brukar hjärnan sätta igång att arbeta på högvarv. Man ser framför sig spektakulära scener och coola karaktärer som gör häftiga saker.

Man sätter sig ner framför datorn eller med papper och penna för att låta hela den fantastiska idén flöda ut och omvandlas till ord – och plötsligt tar det stopp. För man vet inte i vilken ände man ska börja, hur man ska formulera alla de där underbara visionerna, var man har början och slut på allting.
Då är det bra att ha en handlingsplan för hur man ska gå till väga. Hur man ska lyckas tämja den stora och krängande best som är ens idé.

Här ska jag nu presentera de sju olika steg som jag brukar använda mig av när jag skriver manus, både för film och bok. Hemligheten är att tänka från stort till smått. Gå från en vid överblick av idén och successivt jobba sig ner och in så att man till slut landar på detaljnivå, där man kan starta finsnickeriet.

1. Postit-kladden
Den allra första anteckningen. Det man gör efter att ha fått en briljant idé i duschen eller i busskön. Fröet till det som skulle kunna bli nästa kioskvältare. Man vet ju aldrig. Så därför klottrar man ner dem där man kommer åt – på baksidan av ett kvitto, på handloven, i mobilens anteckningsprogram eller på en postitlapp på skrivbordet (om man har tur att sitta där). Alltför sällan brukar man dock göra detta när man vaknar mitt i natten av en snilleblixt – det är ju en så briljant idé, så varför skulle man inte komma ihåg den när man vaknar imorgon bitti?…

2. Synopsis
Nu bestämmer man sig för att ge idén en chans. Så man sitter en timme och grunnar lite, och så skriver man det man kommer fram till på en till två A4-sidor. Där och då brukar man inse om fröet har potential att bli ett blommande träd.

3. Treatment
Steg tre, treatmentet, är en utveckling av synopsiset på 20-30 sidor. Här skriver du ut hela huvudhistorien i en flödande text från början till slut och med mer detaljer. Storyns huvuddrag, karaktärer och viktiga sidohistorier presenteras och ges riktlinjer.

4. Dramaturgisk kurva
Här börjar du gå in på historiens struktur, som vi tittat på i tidigare inlägg. Du kan välja om du vill fokusera på protagonistens resa, som i Chris Voglers 12-stegslista, eller historiens struktur, som i Syd Fields paradigm. Hur som helst så lägger du ut din berättelse, får en tydlig riktning och stabilt bygge (utan att fokusera på detaljer).

PostIt-Notes

Ett filmmanus.

5. Beat sheet
Beat = taktslag.
Här börjar du arbeta med berättelsens alla storysteg, ett efter ett, i punktform. Varenda scen och händelse får en egen punkt, bestående av en kort summerande mening så att du får en klar och tydlig överblick över historien. I det här steget kan man föra över varenda punkt/mening till postitlappar som fästs efter varandra på väggen. Då kan du flytta runt scenerna och prova dig fram till vilken ordning som känns bäst.

6. Outline
När du har fått kontroll på scenernas ordning så är det dags att utförligt beskriva dem. Fortfarande i punktform, men nu blir varje punkt en kvarts till en halv A4-sida, där du går in på scenens alla detaljer. Plats och tillfälle och vilka som är med. Hur den börjar, fortskrider och slutar. Vilka maktförskjutningar som ska ske. Gärna vad dialogen ska innehålla och vad scenen har för syfte.

7. Första manusversion
När du kommit hit har i stort sett hela tankearbetet gjorts. Nu ska det bara skivas också…
Men var lugn, det finns gott om utrymme att freestyla under manusskrivandet också. Charmen är att du vet vad det är du har att freestyla med – vilka begränsningarna är, vilken riktning du måste ha och vilken roll just den här scenen spelar i storybygget. Då kan det bara bli bättre.

Lycka till!

Om Johannes Pinter

Författare, filmmanusförfattare, regissör, filmklippare. Det är roligt att vara en kreativ människa med flera strängar på lyran!
Det här inlägget postades i filmmanus, Johannes Pinter. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Filmmanus 5: från idé till manus

  1. Pia skriver:

    Tror att jag jobbar ungeför så här men inte har lika färgglad vägg…haha. Mycket bra punkter, ska spara inför framtiden!

    • Johannes Pinter skriver:

      Man behöver ju inte tvunget använda sig av alla punkterna om man känner att säg fem av dem gör jobbet. Man får ju dessutom inte känna sig inlåst av en punktlista. Så det är en avvägning.

  2. Anna Hansson skriver:

    Mycket bra tips! Känner att jag slarvat lite med manuset jag skriver på nu, och borde nog gå igenom en del av det du punktar upp innan jag fortsätter.

    • Johannes Pinter skriver:

      Det funkar ju bra, att gå tillbaka och styra upp. Har själv gjort det när jag nån gång slarvat och kännt att jag tappat styrfart.

  3. Ethel skriver:

    Vad kul det låter! Tack för den handlingsplanen, den ska jag spara, fundera på och komma tillbaka till.

  4. Kära Syster skriver:

    Jag hade koll på begreppen, men inte exakt vilket syfte de har och vilken skillnad de innebär i förhållande till varandra. Så lyxigt att få de stora dragen ur dramaturgiböckerna presenterade på det här viset med andra ord.

    Känner mer och mer att jag vill gå i från mitt barnsliga freestylande och få lite mer ordning i manusarbetet. Kanske till nästa projekt och med det här inlägget som följeslagare.

    /Anna

    • Johannes Pinter skriver:

      Kul att det kommer till hjälp, Anna! Om man bara lägger upp en lättare struktur kan man freestyla hur man vill sen, inom ramarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s