Novellsöndag

Idag är det dags för den åttonde novellen av tio som ni kommer kunna ta del av här på Debutantbloggen på söndagar hela sommaren. Dagens tematik är Kvinnan av börd, mannen av folket, och novellen är skriven av Peter Nilsson. Kommentera gärna i kommentatorsfältet.

– Kom hit, Jean!

– Ja, fröken. Genast fröken.

– Stanna där, så jag får se på er!

– Ja, fröken.

Hon såg hur han flackade med blicken, svalde och flyttade vikten från ena foten till den andra, medan han väntade på vad som skulle komma. Hon tittade skarpt på honom och log brett. Det här skulle bli en lustiger dans!

– Vad menar Jean med att överge sin dam mitt i dansen? Hon slog ridpiskan försiktigt prövande i sin ena hand samtidigt som hon sökte hans blick. Hon fångade den till sist.

– Förlåt fröken, men …

– Men VADÅ?! Hon slog piskan hårdare. Den klatschade mot den handskbeklädda handen.

– Fröken … dansen …

– Ja, vad var det med den? Det var väl en alldeles utmärkt dans?!

– Men fröken … tänk på att folk pratar.

Hon reste sig ur stolen och gick fram till honom. Han slog ned blicken.

– Se på mig när jag talar!

Han lydde. Han började svettas, och fladdra med blicken från henne, ner till golvet, ut mot fönstret och upp till henne igen.

– Och vad ska de prata om? Hon lät ridpiskan glida upp mot hans ansikte, stanna där, och sedan försiktigt vidröra hans kind, samtidigt som hon såg honom djupt i ögonen.

– Ska de prata om att en dräng tar sig friheter med en herrskapsdam på dansbanan? fortsatte hon. Piskan svischade till och träffade honom på kinden. Han blinkade hastigt, men gav inte ifrån sig ett ljud och gjorde inte en rörelse. Ett rött märke blommade upp på kinden, och blev bredare, liksom hennes leende.

– Fröken, får jag tala fritt? Han började långsamt andas häftigare, och en annorlunda rodnad spred sig över kinderna.

– Beviljas, dräng! Tills jag säger annorlunda.

– Fröken är inte rättvis. Dansen … jag har aldrig varit med om liknande från en herrskapsdam. Ni …

– En herrskapsdam må väl få dansa med folket på midsommarafton, dräng?

– Men att Ni säger att jag tog mig friheter … fröken. Det är …

Han tystnade när hon tog ett steg bort från honom och riktade blicken ner mot hans snäva byxor. Hon log ett leende som blev allt bredare medan hon lät blicken pendla mellan hans byxor och hans ögon.

– Och vad är det här, dräng? Hon lyfte ridpiskan och lät den glida längs hans ena ben och stanna där benen möttes.

– Jag skulle vilja säga att ni hyser otuktiga tankar om er matmor, min bäste Jean.

– Fröken jag ber … jag är man …

– Ni är man. Och?

– Ja, alltså …

– … alltså anser ni att naturen gett er rätt att lägra varje kvinna, hög som låg? avbröt hon.

– Fröken, nej …

– Tyst, dräng! Ni får inte längre tala fritt.

De stod mittemot varann, och såg varann i ögonen. Ingen sade något. Han andades häftigt och blev rödare i ansiktet. Hon andades lugnare och log ett vasst leende.

– Knäpp upp byxorna!

– Fröken, jag …

– Knäpp – upp – byxor – na!

Han lydde utan ett ljud. Byxorna lade sig kring hans fötter.

– Låt det vara så!

Hon höjde ridpiskan och lät den svischa ned på hans skinkor. Ett klatschande ljud hördes och en röd rand slog upp. Han blinkade med ögonen och gav ifrån sig en flämtande utandning. Hon såg honom djupt i ögonen och log nöjt.

Ett svischande till, lite hårdare nu, och han gav ifrån sig ett litet kvidande. Ännu ett och han tittade på henne, vädjande. Hon höjde ridpiskan igen.

– Fröken, jag ber …

Hon log och tittade ned mellan hans ben, med en min som en spinnande katt.

– Försök inte låtsas annat än att ni tycker om detta. Hon rörde med ridpiskan över hans hårda lem.

– Man skulle kunna säga att er vän har avslöjat er. Hon skrattade ett glittrande skratt, och slog en gång till med ridpiskan.

– Fröken, kved han. Jag styr inte helt över den.

Hon skrattade igen och slog ett snabbt slag. Denna gång skrek han till.

– Jag förstår, sa hon med tillgjord mildhet i rösten. Den hoppar förstås in av sig själv i alla pigor, köksor och allt annat med kjol här på gården?

– Jean har ju ett visst … rykte. Ordet ”häradsbetäckare” har använts om er. Hon lät ridpiskan glida från roten och upp till toppen, och sedan långsamt tillbaka igen.

– Är det NÅGON kvinna här på gården som ni inte varit med, förutom jag, Jean?

Han stod och tittade snett uppåt en stund med blick som om han begrundade något. Sedan tittade han ned igen, utan att säga något.

Hon skrattade igen, och slog lätt med ridpiskan på ovansidan av hans hårda lem.

– Och ni ska veta en sak, Jean: kvinnor pratar med varann. Hon log.

– Och som jag förstått det, fortsatte hon, så är ni bra på det ni gör. RIKTIGT bra.

– Varför skulle ni neka er matmor det som ni så frikostigt delar med er till alla andra kvinnor av?

– Men fröken … det passar sig inte, mumlade han, med blicken alltjämt nedslagen.

– Er vän härnere verkar tycka att det passar sig alldeles utmärkt, Jean. Ta av er byxorna och följ efter mig in i kammaren nu.

Hon gick före och lämnade dörren öppen efter sig. Efter en stund följde han efter och stängde dörren bakom sig.

Han var allt hon hoppats på, och lite till. Hans mandom var en tjurs, hans mun en fjärils vingar och hans fingrar en trollkarls. Det var omväxlande han som red henne och hon som red honom och hon tappade räkningen på hur många gånger hon nådde lycksaligheten.

Hon somnade av ren utmattning långt efter att solen gått upp och gården badade i midsommardagens ljus. När solen stod högt på himlen klädde han på sig livren och smög ut ur kammaren. På väg ut sade fröken bakom honom:

– Det här kan bli början på en fantastisk samvaro, Jean.

Advertisements
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Novellsöndag

  1. Pia skriver:

    Inspiration från Fröken Julie?

  2. annahelgesson skriver:

    Oj. Jag rodnar. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s