Romananalys som skrivarverktyg

porträtt hanna2Hur kan du skruva ditt manus ett varv till? Hur kan du tänka för att utvecklas som författare? Vilka verktyg saknar du när du planerar din historia och sen väljer hur den ska berättas?

Jag erkänner mig miljöskadad. Jag har gått igenom momentet Romananalys i tre olika elevgrupper under de senaste veckorna, staplat alla litteraturvetenskapliga begrepp som finns i en stor hög och hoppats att eleverna hängt med. Sen har de fått öva på det, såklart, och implementerat det i böckerna som de läser. Boksamtal och djupdykningar, jämförelser och resonemang. Det har varit (och är) fantastiskt roligt, men som ni förstår kan jag inte hålla i dessa diskussioner utan att tänka lite på er och önska att ni var med. Det hade lagt ytterligare en dimension till momentet.

I den andan tänkte jag stapla lite termer och frågor, som kanske kan vara någon till hjälp därute, som sitter fast i processen och vill komma vidare. Alla dessa frågor ska leda till svar som följer The One Writing Rule: Att läsaren ska läsa ut din bok.

Katalysator: Vad är det som sätter igång din berättelse? (Luke Skywalker köper droiderna som leder honom till Obi-Wan och ut i äventyret.) Hur presenteras din katalysator? Står den på bokens första sida, i första kapitlet, eller har den redan hänt när boken börjar och kommer först som en tillbakablick senare? Vilket tjänar just din historia på?

Konflikt: Vilken är bokens grundläggande konflikt? (hjälten kämpar mot skurken, paret kämpar att hittar tillbaka till varann, protagonisten bekämpar sin cancer, tonåringen kämpar att hitta sig själv.) Finns det parallellhandlingar med egna konflikter och kommer dessa i sådana fall att flätas in i grundkonflikten under bokens gång? Är konflikten en yttre eller inre sådan eller båda? Var vill du ha fokus och vilket tjänar din berättelse på?

Tid: Under hur lång tid utspelar sig din bok? En dag, tre veckor, en sommar, eller flera år? Hur markerar du tidens gång (Nästa morgon, På torsdagkväll, Den helgen …) och hur viktigt är det? Finns det tidshopp eller tillbakablickar? Håller du inne på historians förflutna av rätt anledningar? Avslöjar du hemligheter för tidigt? För sent? Tjänar boken på att börja lite senare? Tjänar boken på att sluta lite senare? Skyndar du förbi dramatiska vändpunkter som du borde dröja vid?

Miljö: Vilken stämning finns i historien? Vilka hierkier, maktspel? Vad skapar den stämningen? Hur påverkas karaktärerna av att leva i den miljö som du skapat åt dem? Hur är balansen mellan yttre miljöbeskrivningar och inre iakttagelser/intryck av densamma? Vad händer om du flyttar din historia till en annan miljö? Vad tjänar den på?

Berättare: Har du tredje- eller förstapersonsberättare, eller annan? Hur karaktärsnära är berättaren? Skapas läsdrivet och spänningen bäst av att läsaren vet mer än karaktärerna eller skapas den av att läsaren bara får följa en enda karaktär och på så vis undrar över de andra? Vilket tjänar just din historia på: att skapa en mosaikbild av helheten genom flera perspektiv eller genom att smalna av läsarens insyn i vilka motiv som styr karaktärernas handlingar? Kan ett enda, välvalt perspektivbyte ge läsaren en helt ny sida av ploten?

Karaktärer: Är de runda eller platta, eller snarare: vilka borde vara flerdimensionella och vilka är okej att ha mer ensidiga? Förändras karaktärerna genom bokens gång och i sådana fall hur påverkar det handlingen? Har antagonisten goda sidor? Har protagonisten svagheter, ovanor,  irriterande sidor? Borde hen ha det eller inte? Vilket tjänar boken på? Hur intressanta är bikaraktärerna och vilken funktion fyller de i historien? Hur utbroderade är de? Hur är balansen mellan handlingsbaserat läsdriv och karaktärsbaserat läsdriv? När är läget rätt att pytsa ut ny information om någon och låta den personen djupna?

Vid intresse kan listan fortsätta nästa vecka. Vad väckte frågorna för tankar hos dig? Berätta gärna så kan vi bolla vidare tillsammans!

Kom ihåg: början på din bok säljer boken. Slutet på din bok säljer din nästa bok.

Det här inlägget postades i Gå på djupet, Hanna Höglund, karaktärer, Miljöbeskrivningar, Redigering, Skrivprocessen. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Romananalys som skrivarverktyg

  1. Ping: Min redigering, del två | Debutantbloggen

  2. Ping: Att trappa upp en val | Debutantbloggen

  3. oskaredvinsson skriver:

    Aah, än en gång levererar magister Höglund. Mer nästa vecka tack!

  4. Pia skriver:

    Så mycket bra saker! Ska sparas. Konflikten är viktigast tycker jag, sen kommer allt annat in som ingredienser i en soppa. BÖrjan är superviktig men som du skriver, även slutet. Gärna mer av detta!

  5. Manuskt skriver:

    Precis sånt jag måste fundera på nu när jag står i begrepp att skriva om ett helt manus!

  6. Ethel skriver:

    Hanna, tack, jag vill också ha mer! Jag kan aldrig få för mycket av romananalys! Ser fram emot nästa. Vad roligt dina elever måste ha. Jag är lite avundsjuk.

    Jag funderar ständigt över många av de frågor du ställer. Alla var väldigt bra att få formulerade i klarspråk. Många kändes som helt nya som jag nu kommer att kräva svar på av mig själv. Jag ska ha listan framför mig hädanefter.

    Ett exempel: Jag försöker att tänka på att antagonisten inte bara ska väcka olust och vrede. Sen sitter jag ändå där och gestaltar personen i enbart negativ dager. Så är ingen människa. Det vet jag. Det är bara i teveserien Dallas man kommer undan med det.

    • Hanna Höglund skriver:

      Angående din antagonist: jag är svag för karaktärer som porträtteras på ett enda sätt, bara för att under en mening, halvvägs in i storyn, glänta på en annan sida som ger läsaren svindel och sätter handlingen i nytt ljus.

      Måste inte vara stora grejer. Bara något som gör skurken mänsklig.

  7. Kära Syster skriver:

    Mer Hanna, mer!
    Såhär i upptakten till slutredigeringen där jag befinner mig är mitt största fokus på de två sista punkterna: Berättare och Karaktärer. När dessa är så utmejslade som det bara går, kommer även Konflikt och Miljö att ha fått sig lite garnityr, tänker jag. Katalysator och Tid är det som känns mest färdigt. (Vilken inte är sant för senast i helgen lekte jag med tanken på att helt sonika klumpa ihop alla avsnitt kring ett sidospår som nu ligger som en återkommande utflykt och istället presentera dem efter varandra ungefär i mitten av boken. Tolkien style. Jag röstade ner förslaget. Men det bevisar att ingen del av berättelsen går säker förrän den är klar.)

    /Anna

    • Hanna Höglund skriver:

      Bra att du röstade ner förslaget. Jag har hört många klaga på just den Tolkien-klumpande delen av Tolkien.

      Berättare och karaktärer är nyckelgrejer och under lektionstid älskar jag att leka med koncepten och föreslå hur varje elevs läsning hade var annorlunda med en annan berättare. Att ha konflikten i centrum är också avgörande, tror jag. Härligt med nya tankar! Hoppas de leder framåt.

      • Kära Syster skriver:

        Allt som inte leder just den här berättelsen direkt framåt, leder åtminstone vidare i ens utveckling, tänker jag. Och visst, har också förstått att Tolkien-greppet är lagom poppis. Men idén kom i jämförelse med en symfoni där ju varje del presenteras för sig…

        /Anna

  8. Mattias Leivinger skriver:

    Hej Hanna. Tack för bra sammanställning av matnyttiga saker. Tänker att vissa av punkterna är viktiga att ha klart för sig tidigt, exempelvis katalysator, konflikt och berättarperspektiv. Annat växer fram under själva skrivandet och kräver omtag: exvis en karaktär som är platt växer och får oväntade dimensioner. Eller miljöstämningarna som i mitt fall skapas under själva skrivandet och ofta sätts igång av dialoger. Men det är säkert personligt. Gillar slutklämmen: ”… början på din bok säljer boken. Slutet på din bok säljer din nästa bok.” 🙂 Mvh Mattias

    • Hanna Höglund skriver:

      Jag förstår vad du menar med att bestämma saker i förväg, och det är klart att vi alla gör det, men jag håller ändå inte med. Många av de här sakerna kan man behöva ändra och ändra igen under redigeringen. Resultatet vinner på att utvärderas och omvärderas, både en och två gånger. Naturligtvis är skrivprocessen personlig och alla författare är olika med när i tankeprocessen ord börjar formuleras på papper, men oavsett hur mycket som tänkts ut i förväg, är jag ändå säker på att alla böcker behöver redigeras och ibland är det något fundamentalt som ska skruvas åt lite hårdare, göras om eller göras tydligare, för att resten ska skina.

      • Mattias Leivinger skriver:

        Kan inte uttala mig om andras skrivprocesser men märkte i min Freudland att några fundamentala delar tidigt kom på plats för att stanna: berättarperspektivet till exempel. Skönt att det fick vara så, med tanke på att så mycket annat ändrade på sig.

        • Hanna Höglund skriver:

          Så klart det skiljer sig åt, vad det är som behöver redigeras. En del av oss får ordning på formen först, andra får ordning på innehåll, men behöver byta form. Härligt att du kom rätt från början med de viktiga bitarna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s