Att skriva sketch

porträtt åsa1Delad glädje är dubbel glädje, heter det. Så för omväxlings skull har jag skrivit tillsammans med min komedipartner Gertrud i veckan. Det är uppfriskande att vara två ibland.

Jag och Gertrud Larsson (dramatiker, journalist) har skrivit och framfört sketcher tillsammans sedan tidigt nittiotal. En hel del i radio, somligt i TV och en väldig massa på scen. Och närhelst det finns behov, yttre eller inre, så strålar vi samman och gör det igen. Nu fanns det en efterfrågan och sådant hjälper.

Man kan inte låta bli att jämföra skrivandeprocessen. Vi har aldrig skrivit något skönlitterärt tillsammans och jag har svårt att föreställa mig hur det skulle vara, även om de finns massor av framgångsrika exempel på människor som skriver böcker i par.

Sketcher är en annan femma. För det mesta hörs vi först på telefon och lägger inte på luren förrän vi har åtminstone en strålande idé (oj, vad käckt det låter). Sedan ses vi om möjligt, för det blir bättre IRL.

G:- Mmm, men det är kul. Det är himla roligt faktiskt.
Å:- Men hur pratar hen?
G:- lite sådär släpigt väl. Du kan göra en perfekt imitation av X.
Å:- Jag? Nä, du är väl bättre.

Vi försöker båda två. Ingen är ”perfekt”, långt ifrån strålande. Vi kollar youtube en stund. Sedan pratar vi om annat. Tills…
Å.- Okej! Vad ska hända? Vad kan hända? Med vem?
G:- Om hen ringer fel…(skrockar nöjt) det är kul.
Å:- Mmmm. Men till vem?
G:- Hmmm, kanske till Y.
Å:-Ja! Det är kul! Hur pratar Y?

Vi kollar youtube ett tag. Sedan pratar vi om annat en stund.

G:- Okej, dåså! Vad har vi? X ringer fel, Y svarar, fattar inte att det är X eller…är det för internt.
Å:- Vad heter den där andra?
G:- Vem?
Å:- Den där som mailade en minister som-
G:- Du menar Z?
Å:- Ja!

Vi kollar youtube.

G:- Amen det är skitbra. Då kan vi få med det där om svartjobbet och skolförslaget också.
Å:- Fan vad duktiga vi har varit.
G:- Ja. Nu ska vi bara skriva det också.

Lite så. Det är som är ytterst behagligt med att skriva tillsammans med någon är att processen snabbas på. Alla de där valen man måste göra vad man än skriver går så mycket lättare när det får bollas. Skräpiga ideér kastas mycket snabbare. Det negativa är att man måste kompromissa. Så att skriva enskilt ena gången och tillsammans med någon en annan är ganska perfekt.
Hur känner ni?
Är det någon som har erfarenhet av att skriva romanmanus i par?

Advertisements

Om asptjarn

Jag skriver. Både bok och sketcher. Emellanåt pluggar jag.
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Att skriva sketch

  1. oskaredvinsson skriver:

    Jag har ett par tre-fyra olika personligheter, så absolut har jag erfarenhet av detta – varje dag! 🙂

    • asptjarn skriver:

      Så kan man ju också lösa det. Som att ha två små kalleankafigurer på axlarna, en djävul och en ängel. Whatever works som man säger.

  2. Pia skriver:

    Inte romanmanus men ett teatermanus med tillhörande musik. Vi skrev varannan scen och egna låtar och det blev allt från vals till tango och rap. Vi hade rollerna klara och handlingen sen började vi. Mailen gick varm och vi träffades 3-4 gånger under processen sen blev det 12 föreställningar och jättefina recensioner. Ska man skriva tillsammans måste man vara jätteöverens om synopsiset om det inte är så att en skriver och den andre sprutar idéer. Lycka till!

    • asptjarn skriver:

      Tack! Spännande att höra om din erfarenhet. Sant som du skriver att man måste dra åt samma håll och även att man måste diskutera och resonera så fort man känner tveksamhet inför kreativa val. Och släppa på prestigen.

  3. Johannes Pinter skriver:

    Låter som en otroligt behaglig process, erat bollande! Jag har inte skrivit i par, men har planer för det, eftersom jag precis som du är inne gör processen snabbare och effektivare (1+1=3), och verkar vara himla kreativt.

    • asptjarn skriver:

      Ja, det gäller väl att hitta den där partnern som man funkar med kreativt. Men som du säger så gör det processen effektivare och även det faktum att man får slåss och argumentera för sina egna idéer gör ju att man själv känner sig trygg i om de håller eller om de kan slopas. Plus att de där valen som man måste göra ensam blir delade vilket kan vara ganska skönt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s