Tjuvstartat julen i helgen

I min hemkommun finns ett slott. Tjolöholms slott. Det ligger vid havet och har en stor trädgård dit jag åkte varje maj under barndomen för att spela brännboll med skolan och ha picknick. Lars von Trier spelade in Melancholia här. Folk gifter sig här och spelar kubb. Grillar. Och så går man på Västkustens största och exklusivaste julmarknad förstås. Bara närodlad mat och riktigt hantverk är tillåtet, inget krimskrams. Jag slängde iväg ett mejl till slottsfrun och frågade om böcker räknades som hantverk och fick ett ja tillbaka.

Jul på Tjolöholm är en upplevelse! Alla som bor i närheten och inte varit där – åk! Det har öppet den här helgen också. Men helgen som var stod jag där, med Lianne i vackra högar och jul överallt omkring oss.

”Lite julläsning i mellandagarna, kanske?”
”En signerad bok i julklapp åt någon, kanske?”
”Alltid roligt att uppmuntra läsning.”
”10-12 år och uppåt skulle jag säga, men jag har många vuxna läsare också.”
”Jo, men det är inte klassisk fantasy, det utspelar sig i nutid så här finns både bussar, magi och svärd!”

Så många möten. För det första har vi alla de andra utställarna: den rara gumman som tovar tomtar, den tjusiga damen som syr i mocka, den skojiga farbrorn som snidar i trä. Sällan har jag haft så trevligt med främmande människor! Jag vill skriva noveller om dem allihop. Jag längtar till nästa år när vi träffas igen, för jag ska tillbaka hit, alla gånger, med tvåan i högsta hugg.

För det andra har vi besökarna. 25 000 besöker Jul på Tjolöholm och jag har haft så många roliga samtal: om läsning, om ungdomar och iPads, om Lianne, om magi i böcker, om jul, om latin. Även om jag upprepade samma fraser igen och igen så var varje samtal olika och jag blev bättre på att pitcha min bok och snappa upp vilken infallsvinkel som skulle funka på just den här besökaren.

Många pensionärer köpte boken till sina barnbarn. Många barn/ungdomar vände längtansfulla ögon åt medföljande vuxen för att få med sig boken hem. Några vuxna köpte den med ett förnumstigt ”Nej den här tänker jag inte ge bort, jag är sugen på att läsa den själv!”

Jag sålde över förväntan. Några hade sett mig i tidningen, någon hade hört mig på radio. Roligast var tjejen som pekade på boken på håll och sa: den där har jag läst, den är jättebra! En tjej som alltså hade ramlat in på mitt boksläpp, köpt den då och nu träffade mig, den lokala författaren, igen.

Damen med mockan bredvid köpte boken i julklapp åt sin sonson då jag påpekat att pojkar minsann visst kan läsa böcker om tjejer och sen fick jag veta att hon satt och smygläste i båset bredvid. Med strålande ögon kikade hon över till mig och sa: ”den är ju riktigt, riktigt bra!” Tjugo minuter senare kikade hon fram igen: ”Hur skriver man ett så fångande första kapitel? Jag kan inte sluta läsa!” Jag log och svarade att man lägger väldigt mycket krut på första kapitlet.

Dagen därpå hade hon läst ännu längre och sålde in boken till sina väninnor som hälsade på henne på marknaden och jag fick sålt två böcker till.

Det är så här det går till. Tänk globalt, jobba lokalt, som det heter och det gäller inte bara indieförfattare, utan många författare i Sverige. Undantaget några få traditionella förlag som jag inte vågar uttala mig om, förväntar sig förlag av idag att författaren engagerar sig i sin egen marknadsföring. Det finns många små, men framgångsrika förlag därute som blir glada när deras författare tar sig för sånt här. Jag vet detta för jag stod inte ensam på marknaden.

Eftersom det kostade en liten slant bjöd jag med min gode vän Per Herrey att dela mitt bord två av tre dagar. Han hade med sin deckare och sin barnbok och jag hade min ungdomsbok. Vi talade gott om varandras böcker och snicksnackade med besökarna och hade hemskt trevligt. När det var lugna stunder pratade vi om annat, som alla de signeringar Per åker på.

Förlaget fixar signeringar i butiker som säljer böcker, men inte är bokhandlare, och skickar dit böcker som Per signerar. Efter signeringen avgör butiken huruvida de vill behålla böcker för vidare försäljning och i sådana fall hur många. Utfallet är olika, men jag gillar idéen. Inga dyra kostnader med centrala inköp och full returrätt, utan ett enklare avtal baserat på faktisk försäljning.

För egen del är planen att växa långsamt. Visst, man kan mäta framgång i antal sålda böcker, men just nu mäter jag den i hur stor andel av läsarna som hört av sig efteråt och säger att de längtar till tvåan. Har jag utökat den skaran något under helgen som gått, är jag mer än nöjd med timpengen.

Så har du möjlighet – gå på marknad! Sälj din bok. Träffa dina läsare, se dem i ögonen. Prata om din bok från tidig morgon till sen kväll tre dagar i rad och gå sen till jobbet på måndag morgon. För även om du missar den omtalade eldshowen utanför så kan du säkert smaka några ostar och sätta i dig en strut brända mandlar eller två. Och du får signera din bok. Många gånger.

Slottet i bakgrunden.

Julgruppen som Pers kära hustru gjort drog mycket uppmärksamhet till bordet. Bra isbrytare.

Jag och Per med våra böcker, strax före det öppnar.

Dagen som jag och Lianne hade bordet för oss själva.