Poängen med allt

Jag hade i vuxen ålder aldrig tidigare skrivit något skönlitterärt när jag skrev det ungdomsboksmanus samt den lättlästa serie som blev antagna 2013 och som ges ut 2015. Varför skriva för unga människor egentligen? Ni vet ju själva hur de är. De vill ha tuggummitatueringar,  de vill ha ketchup på allt och det finns faktiskt bjällerförsedda gycklare med betydligt bättre klädsmak. Varför slösa med sin enorma (sluta skratta) skrivtalang på just dem?

På Aftonbladet debatt (14/9, 2014) skriver Henrik Schyffert om hur lätt det kan vara att falla för SD:s retorik. Partiet presenterar enkla, snabba lösningar. Det målas upp en enkel värld med pensionärer mot muslimer och rebellerna mot imperiet. Men politik är inte enkel och tydlig utan svår och tråkig. ”Riktig politik är inte en serietidning utan en lång seg rysk roman med 700 olika karaktärer, ord som kapriciös, liten text och inga bilder”, skriver Schyffert.

Och så är det ju. För att förstå omvärlden, för att vara kapabla att göra en vettig samhällsanalys, måste människor klara att sätta sig in i svåra frågor. Ett första steg är att som myndig och röstberättigad kunna läsa på riktigt. I mitt arbete som gymnasielärare har jag dock mött alldeles för många elever som inte läser vare sig dagstidningar eller böcker. Och så kan vi ju inte ha det! Vi måste ha medborgare som kan navigera sig i nyhetsträsket och sociala medier, som inte bara faller för eller trumpetar ut förenklade budskap. Forskningen säger att det tar 5000 timmar att blir en bra läsare. Därför behövs mängder av olika sorters bra, lättillgängliga barn- och ungdomsböcker, som en språngbräda in i det svårare. En dag tar all den läsningen läsaren in i ”de ryska romanerna”; i det språkligt och filosofiskt komplexa. I den miljön slår demokratins hjärta som högst och i den slipper vi fascistiska puckon med knätofsar och järnrör. Eftersom killar läser i mindre utsträckning än tjejer behövs en extra satsning på dem.

Genom läsningen kan barnet eller tonåringen såklart också få andra referensramar än de som ges i hemmet. Föräldrarna, morbror Knut och pitbullterriern Zorro har säkert supersköna drag värda att älska men som ung behöver man inte välja att följa samma spår som familjen in i vuxenvärlden. Det går att ta avstånd från tankegods och sociala arv utan att ta avstånd från de sina. Och det är svårt att leva, men det är skitkul också! Det finns hopp, och det hoppet behöver förmedlas till ketchupälskarna. Till alla unga.

Annonser

Om Christina Lindström

Debutant 2015 som skriver för barn och ungdomar. Manisk läserska och löpare. Tycker mycket om att jobba som lärare.
Det här inlägget postades i Christina Lindström, Christina Lindström Andersson, Debut och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Poängen med allt

  1. Martin, (som nu - faktiskt - återvänder till Jellicoe Road) skriver:

    Hej Tina! Kan bara instämma! Är det en sak vi har en skyldighet att göra är det att lära barn och ungdomar att läsa. Tanken slår mig ganska ofta – att för många elever är de böcker vi läser i skolan kanske de enda de läser överhuvudtaget. För många elever är det ju svårt att förstå varför man överhuvudtaget ska läsa, just detta tycker jag har blivit svårare.

    • Christina Lindström Andersson (Tina) skriver:

      Martin, läsningen triggar ju inte omedelbart igång belöningssystemet i hjärnan och får därför storstryk av exempelvis dataspelen… Men vår kamp att omvända massorna fortsätter! 😉

      • Christina Lindström Andersson (Tina) skriver:

        (kamp ”för” skulle det stå…)

      • Martin skriver:

        Nä, just det där med belöningssystemet är ju ett gissel. För ganska många av mina ettor är ju all läsning marshmallowstest upphöjt till hundra. Jag har kommit på mig själv att prata mycket mer om nytta, syfte, övergripande mål med eleverna nu, och fått tillbaka det en del under hösten, fyra elever i åk 11 hörde spontant av sig i höstas när de börjat på högskolor och universitet och menade att jag haft rätt angående vad vi gör för saker i svenskan och varför. Det är roligt. Men det gör det inte mindre motigt med ettorna, som inte förstår detta. Alls.

  2. Henrik Birkebo skriver:

    Lätta och studsiga steg i språket. Gillar! 😊

  3. Ann-Charlotte skriver:

    5000 timmar är en stund. Då gäller det att ha trevligt sällskap. Ska bli intressant att sällskapa med dig under året, jag skriver också för barn och unga.

    • lindstromannachristina skriver:

      Vad kul! Jag tittade just på din sida. Väldigt fin! Vi verkar resonera på liknande sätt (även om våra böcker säkert är väldigt olika).

  4. Skriviver skriver:

    Han har ju så rätt, Schyffert: man måste förbereda sig för ryska tegelstenar. Jättekul att du skriver för ungdomar och att du är så engagerad. Ser fram emot att fortsätta läsa dig här på Debutantbloggen!
    /Linda

  5. akismetuser321551324 skriver:

    Yey! Word. Vilket härligt engagemang! Ska bli kul att läsa dig här – plus mellan pärmarna…

  6. Hanna Höglund skriver:

    Hear, hear! Bravo.

  7. Kära Syster skriver:

    Oj så bra! Jag gissar att du återkommer till detta med att välja att skriva för ungdomar i senare inlägg? Fint. 🙂

    /Anna

  8. annahelgesson skriver:

    Halleluja! 😉 Bra skrivet. Viktigt och roligt.

  9. asptjarn skriver:

    Väl skrivet! Det ska bli roligt att följa dina inlägg här.

  10. Kunde inte ha formulerat det bättre själv!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s