Gästbloggare: Jesper Tillberg

omslag-strandenNu i jul har dokumentärserien om Astrid Lindgren rullat på tv. Du har säkert sett den. Mer en resa in i en författares liv än om själva livet som författare. Så att säga. Men dokumentären fick mig att tänka på en gammal historia. Den kan vara sann eller en skröna, det spelar inte så stor roll. Enligt myten så ändrade Astrid ordet ”träd” när hon gick igenom slutkorrekturet på sin nya bok (jag tror det var Mio min Mio) och skrev istället ”gran”, ”tall”, ”björk”, ”ek” för att skapa mer levande miljöer.

Det där har jag tagit till mig. Ord skapar bilder. Detaljer berör.

Jag påmindes även om hur mycket ett enskilt ord kan betyda när jag hade förmånen att studera manus under Hollywoods svar på Pippi Långstrump – well … jag tror Max Adams skulle gilla jämförelsen i alla fall – och när det var dags i work shopen att gå igenom mitt manus så fick jag mig en rejäl avhyvling. Visserligen gillade Max dramaturgin, idén, handlingen, karaktärerna, dialogen, men det var ett ord som gjorde Max vansinnig. Ett litet till synes oansenligt ord som mitt manus var fullt av. Jag hade inte ens tänkt på det. Hon röt till med kraften hos en extremt cool kvinna som arbetat med alltifrån Bröderna Cohen till Harry Potter. ”Jesper, NEVER write ’run’ och or ’walk’ again, okay? A character doesn’t run, he or she trods, parades, dashes, staggers …”

Max Adams var riktig ilsken. Först blev jag lite ledsen, rullade ihop mig i min konstnärliga bubbla som en jack russel i sin hundkorg, men så fattade jag vad hon menade och jag reste mig med svansen upprätt som en blodhund … Hmmm, vänta, vi skippar metaforerna, det blev lite, ja, ni fattar, va? Jag blev en bättre författare helt enkelt.

Inga ord i ett manus är så viktiga som verben. Det är de som får saker att hända. Ett manus där det inte händer något har … troligen problem. Men ett verb kan vara mer än en kick-starter. Verb kan även vara ett adjektiv. Lite som att Wash’n Go. Tvåiett, liksom.

Verb kan ge en miljö- eller karaktärsbeskrivning på samma gång som de får människorna i ditt manus att utföra de där mest häpnadsväckande sakerna som bara verb kan åstadkomma – som att bestiga månen, hissa upp en lillasyster i flaggstången eller kyssa en flicka. Det lilla oskyldiga verbet kan rent av berätta något om en karaktär utan att du behöver beskriva honom eller henne. Det finns hundratals (nåja) ord för att en gubba ska röra sig framåt på en gata och möte Liemannen. Välj verbet med omsorg eftersom det också säger något om situationen. Om en gubbe ragglar, haltar, patrullerar, ålar, what ever, så skapar det bilder hos läsaren. På så kort tid som möjligt. Likadant med de där träden hos Astrid Lindgren som inte var träd, utan granar, ekar, björkar. Ser du bilderna i ditt huvud? Anar du hur landskapen i din fantasi förändras när du hör träslagen? Även substantiv kan vara ett adjektiv.

Den där tv-dokumentären om Astrid fick mig att tänka på den där utskällningen jag fick av Max för länge sen. Jag älskar den utskällningen. Det är få utskällningar jag är så tacksam över som den (om jag ska vara ärlig så är det nog bara den jag är riktigt glad över i mitt liv, i alla fall när de kommit från det andra könet). Om du inte tar en kurs i kreativt skrivande, så rekommenderar jag Max Adams bok The Screenwriter’s Survival Guide: Or, Guerilla Meeting Tactics and Other Acts of War. Den är riktigt rolig och uppfriskande. Jag har aldrig sålt ett filmmanus, men jag har publicerat 16 böcker och sålt filmoptionen på ett par av dem och jag har lärt mig mycket som prosaist genom att plugga film. Varför? Jo, för att böcker är bilder. På sitt sätt är böcker ett starkare bildmedium än film eftersom läsarnas huvuden är själva biografen. Och då gäller det att påverka läsaren med så små men ändå så storslagna ord som möjligt. Som verb.

Det kan vara tufft, men kom ihåg vad Astrid skrev: ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”

Jesper Tillberg

Är i vår aktuell med ungdomsboken Hög press (B. Wahlström):

https://www.youtube.com/watch?v=m5QICpQxP54

 

 

Advertisements
Det här inlägget postades i Gästbloggare. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Gästbloggare: Jesper Tillberg

  1. Christina Lindström Andersson (Tina) skriver:

    Intressant text! Tack för den.

  2. nfredrikn skriver:

    Jag håller helt med tidigare kommentarer. Tack för grymt inlägg Jesper!

  3. Libido skriver:

    Fint och tänkvärt. Tack!

  4. Kära Syster skriver:

    ”Även substantiv kan vara ett adjektiv.” Det här tar jag verkligen med mig, tack för fint inlägg på ordklassnivå.

    /Anna

  5. Libido skriver:

    Reblogga detta på Libido.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s