En författares CV

Felicia

Något jag har tänkt mycket på nu när releasedatum närmar sig, är att författare verkar vara som ett helt företag i en enda person. Även om man får bra hjälp av förlag och peppande vänner, så måste man ändå, förutom att skriva själva böckerna, vara sin egen ekonomiavdelning, marknadsavdelning, säljavdelning, projektledare, produktionsledare, reseledare osv.

Så när jag bestämde mig för att bli författare var jag helt enkelt tvungen att fundera på om jag hade vad som krävdes. Även om jag kände mig som en elefa… författare, så borde jag väl ändå göra något slags test? Så jag gick helt enkelt på anställningsintervju – hos mig själv.

Jag började med att lämna fram ett CV. Det såg ut så här:

1979 Lärde mig att läsa och skriva

1980 Blev kär

1980 (En månad senare) Fick hjärtat krossat

1980 Hittade sann vänskap

1981-1991 Blev kär igen, fick hjärtat krossat igen, blev lyckligt kär och skrev en massa.

1991 Upplevde en lamslående sorg, så stor att jag inte trodde att jag skulle överleva.

1992 Överlevde. Knappt.

1996 Upplevde ett stort äventyr.

1997-2010 Pluggade och jobbade och skrev och kysstes.

2001 Upplevde ännu en kärlek större än jag någonsin trott var möjligt

2010 Gav upp allt (utom kärleken) för en dröm.

2010-2014 Gjorde om drömmen till ett mål

2015 Nådde målet

2015 (En månad senare) Satte upp nya mål

 

– Okej. Det ser ju bra ut, men då har jag några följdfrågor, sa jag strängt mig själv.

– Okej, shoot!

– Är du inbillsk?

– Ja, väldigt.

– Gillar du att sitta ensam i ett rum i långa perioder och hitta på låtsasvärldar?

– Oh ja, det älskar jag.

– Okej. Bra. Är du driven? Kan du föra en kreativ process i hamn?

– Ja, jag har jobbat som kreatör i snart tio år.

– Hm. Okej, men ekonomi då?

– Jag… (här började jag stamma) jag vet inte, sånt lämnar jag bort…

Jag tittade granskande upp och ned på mig själv.

– Mysbyxor eller glitterbyxor? Gala eller hemmakväll?

– Båda.

Jag funderade ett tag innan jag fortsatte:

– Ja, det här låter ju bra. Men så var det ju en sak till…

– Jaha?

– Jag har hört att du är magister i lingvistik också, stämmer det?

– Ja, det stämmer, svarade jag och blev röd om kinderna.

– Men, regler och universitetspoäng blir det inga författare av, det vet du va?

– Nej, visst. Det vet jag.

– Hm. Men är du ofta glömsk, förvirrad och har huvudet upp i det blå?

– Ja, nästan alltid.

– Bra, bra.

– Vad tror du? Frågade jag förväntansfullt. Får jag… kan jag jobba som författare? Har jag vad som krävs?

– Ja du kan få göra praktik i alla fall. Som debutant. Vi börjar så.

– När kan jag börja då?

– Du kan börja på måndag.

­– Tack snälla! Sa jag, gick ut från kontoret och glömde mitt CV kvar på skrivbordet.

Annonser
Det här inlägget postades i Felicia Welander och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till En författares CV

  1. Kära Syster skriver:

    Hahahahahahaha, fantastiskt! Bra idé med författar-cv. Börjar ju genast fundera över vad jag själv varit med om sedan starten, då när jag stavade mig fram från bokstav till bokstav och fyllde blocken med krumelurer som var skrivstil.

    /Anna

  2. Pia Widlund skriver:

    Haha, kul CV. Vanligtvis är det administratören som tar hand om kreatörens arbete. Hos skrivande människor är det samma person.

  3. Eva Karlsson skriver:

    Ha ha underbart. Du verkar klara jobbet galant. Själv har jag svårt med glitterbyxorna bland annat. Men jag har ju å andra sidan inte fått någon roman utgiven så det jämnar ut sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s