Att få hålla sin debutroman i handen.

OmslagFelicia

Visst är det lustigt med de där allra största stunderna i livet – att de är så svåra att beskriva? I de där viktigaste stunderna finns plötsligt inga ord. Formuleringar känns alldeles för små och för futtiga för de stora känslorna som rasar inuti.

Precis så känner jag just nu. Jag försöker att lite nonchalant ta en sipp av ett glas vatten och le artigt mot min skribordskollega mitt emot, medan jag bara vill skrika av glädje – för jag har äntligen fått hålla i min debutroman i handen för första gången.

Om jag ändå skulle försöka mig på att beskriva den känslan så var det ungefär som att svimma, fastän jag var klarvaken. Att tryckas iväg av en glädjevåg så stark att den slår ut allt annat runtomkring. Att sedan resa sig upp och känna pärmarna i handen och inse att efter alla år av jobb, drömmar och tvivel så är drömmen faktiskt sann – den går till och med att ta på. Den ligger där framför mig med en rykande färsk doft från tryckeriet; en doft av sågspån och nysopad asfalt – som en svag förnimmelse av vår.

Och jag sitter så stilla jag bara kan, för att inte förlora känslan. För den här första gången kommer jag aldrig att få uppleva igen.

Kanske har du redan gjort den här resan? Eller så drömmer du om den? Då förstår du vikten i ögonblicket – och kanske kan du till och med sätta ord på det?

Idag tycker jag att det är svårt att hitta orden, men jag känner i alla fall ungefär så här:

bild

Advertisements
This entry was posted in Debut, Felicia Welander and tagged , , . Bookmark the permalink.

7 Responses to Att få hålla sin debutroman i handen.

  1. Agi says:

    Hoppas du har skrikit av glädje, lite i alla fall😻. Det måste kännas fantastiskt att se den utgivna boken och det är sant att det är svårt att formulera känslor och reaktioner vid viktiga händelser. Ser fram emot att läsa din bok med doft och allt.

  2. Christina Lindström says:

    Underbart, Felicia! Grattis och heja!

  3. Skriviver says:

    Vilken underbar känsla! Jag är ganska imponerad av hur du beskriver bokens doft. Jag har alltid känt att jag inte riktigt kunnat sätta ord på den där lukten som en ny bok har, både härligt och lite obehaglig samtidigt: “Sågspån och nysopad asfalt” – det är ju på pricken 🙂

  4. ehardenborg says:

    Härligt, tycker bilderna beskriver känslan riktigt bra 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s