Tro och tvivel.

10157221_701905456534394_6503728241913565292_n  Jag funderade över namnet på den här bloggen.
Debutantbloggen.
Vi är fem romandebutanter, som varje dag i veckan bloggar om vårt skrivande. När jag går tillbaka i de arkiverade blogginläggen, såväl de vi fem har gjort sedan årsskiftet som de äldre, så ser jag mängder av kloka tips, insikter i bokbranschen, fallgropar och hur man undviker dem, råd och redskap för att slipa ens skrivande och göra ens texter ännu vassare.
Och jag tänker – vad i helsike har jag att bidra med där?
Jag är, som sagt, debutant. Jag är ny på det här. Jag famlar mig fram i en mörk korridor. När någon frågar mig om mitt skrivande vet jag knappt vad jag ska svara, för jag uppfinner min arbetsmetod medan jag arbetar. Jag sitter framför datorn och häller i mig kaffe medan jag ser de påhittade människorna i mitt huvud agera ut sin historia, och funderar över hur jag bäst ska överföra vad jag ser till texten.
Strukturerat arbete? Inte mycket.
Vilket på många sätt är synd, de senaste åren har lärt mig att jag behöver bli mer strukturerad i mitt skrivande. Och när jag blivit det, när jag väl hittat min metod och gjort mig hemmastadd i den, då kan jag berätta om den. Då kan jag hålla hela föreläsningar om den. Då kanske jag rentav borde starta en ny blogg: ÅttondeRomanenBloggen.

Så tänker jag ibland.
Sedan tar jag ett steg tillbaka, och inser att jag att innan jag ens fyllt 37 redan är på god väg att bli en tvättäkta surgubbe.
För det är väl inget som säger att man nödvändigtvis är nybörjare bara för att man är debutant?
Och om man nu är det – so what? Det är ju exakt det som är det fina med den här bloggen. Poängen är inte, som jag inbillar mig i mina mörkare stunder, att vi som bloggar här ska berätta Hur Man Skriver. Vi ska inte förmedla någon sorts evig sanning om skrivande, för det finns ingen. Okej, kanske en då, den om att adverb i nio fall av tio är av ondo. Men annars.
Poängen med den här bloggen är att människor som tycker om att skriva – vi bloggare såväl som ni läsare – ska kunna samtala och utbyta tankar och idéer. Jag är ny på det här, jag vill lära mig mer! Jag vill bli bättre! Därför läser jag med intresse mina bloggkollegors alla inlägg, och alla kommentarer de genererar. För mig har varje dag med Debutantbloggen medfört en ny tanke, en ny infallsvinkel, ett nytt perspektiv. Det är guld värt.

Jag vet att jag har fyra riktiga höjdpunkter att se fram emot under 2015. Nämligen att få läsa Felicias, Thomas, Christinas och Fredriks debutromaner. Jag är redan övertygad om att jag lär älska dem, och att de kommer att lära mig ännu mer.
Och medan jag kämpar på in i kaklet med att göra Fyra Minuter så bra som bara möjligt, och när jag framöver börjar skriva på nya projekt, tar jag med mig de här 25 råden. Jag tror att de räcker ganska långt.
10593229_763114963746776_1739724601297402079_n

Advertisements
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Tro och tvivel.

  1. Ingrid skriver:

    Hej, jag är en av era ”hemliga” läsare här på Debutantbloggen och läser med stort intresse varje dag. Det är även kul och hjälprikt att kunna klicka sig vidare in på andras skrivbloggar.
    Allt och alla är till stor hjälp, när man sitter här ensam framför tangenterna och våndas….Tack 🙂

    • Johan Ring skriver:

      Hej Ingrid!

      Kul att du följer bloggen, och att du får ut något av den!
      Och jag håller helt med dig, när man väl sitter där och stirrar på sitt manus så är all input och alla tankar värdefulla.
      Tack själv! 🙂

  2. Pia Widlund skriver:

    Visst är det så att man tvivlar ibland. Men olika människor skriver på olik sätt och en del råd passar till en del andra råd till andra. Sen håller jag med Skriviver, mer åsikter!!

  3. Skriviver skriver:

    Vad bra att du skriver om tro och tvivel i det här sammanhanget! Jag tror att vi alla tampas med liknande tankar till och från, eller hela tiden. Jag hade mycket sådana här funderingar när jag för ett par år sedan gick från att bara läsa här på Debutantbloggen – till att faktiskt kommentera inläggen också. Faktiskt ett ganska stort steg för mig som då var ganska ovan vid annan internetbaserad kommunikation än facebook. Jag tänkte mycket saker i stil med: ”Nej, vad kan lilla jag egentligen bidra med här, där de stora DEBUTANTERNA skriver, vem skulle någonsin kunna vara intresserad av mina åsikter, jag är ju typ, ingen”. Och så vidare. Liknande tankar hade jag förstås innan jag startade min egen blogg för ett drygt halvår sedan.

    Men precis som du skriver är inte poängen att ha alla svaren eller ha rätt. Poängen är att just att vi alla skriver, vi bidrar med oss själva och vår process och det är fantastiskt att dela med sig och få ta del! Jag tror inte att någon av oss egentligen gillar att läsa sådant som är tillkämpat, tillrättalagt och ansträngt, något som är ett försök att vara något som det inte är. Eftersom vi alla vet att det inte finns någon sanning, eller något ”enda rätt”, så är allt vi kan göra att vara oss själva och berätta hur det är. Och det gör du fantastiskt bra, Johan – tack för det!

    Och till alla er ”hemliga” läsare här på Debutantbloggen: ut ur garderoben med er! Det är roligt att kommentera och diskutera! Allas åsikter är värda något! Vi vill veta vad ni tycker också! Lovar!

    /Linda

    • Johan Ring skriver:

      Tack snälla Linda, din kommentar gör mig så glad!
      Ingen av oss är några allvetande experter, men vi har glöden, skrivlusten, drivet. DET är det viktiga, och fortsätter vi att samtala och utbyta tankar kan resultatet bli precis hur bra som helst.

  4. Ethel skriver:

    Tror den listan täcker allt :-). Håller med i det du skriver ovan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s