Intervju med Amanda Hellberg

Amanda Hellberg är författare och illustratör. Mest känd är hon kanske för sina spänningsromaner för vuxna, men hon har även skrivit barn- och ungdomsböcker. 

Amanda H

Foto: Kristin Lidell

Du är både författare och illustratör. Vilken titel identifierar du dig mest med, och varför?

Berättare, kan inte det få vara ett val? Fast egentligen får jag väl säga författare då. Texten kommer först, texten är kung, det är likadant med mina egna verk som när jag illustrerar någon annans text. Det har dock hänt att min engelska förläggare på bilderbokssidan (jag debuterade som bilderboksillustratör med boken Snoring Beauty, Random House, 2010) ber att få kolla i min skissbok. Ibland ser hon någon figur från min fantasi och säger ”den där grodan/flickan/elefanten har nåt, vad har den för historia, kan du inte skriva något om den?” Jag har ett par idéer på planeringsstadiet i byrålådan tack vara hennes feedback. Men bilderböcker är ett jättejobb och sedan jag fick barn har jag fokuserat mer på skrivandet eftersom det är enklare för mig att droppa in och ut i fokus när man blir avbruten där.

 

Vilka är dina egna favoritillustratörer och vad utmärker dem?

Mary Blair för rent ögongodis, vintage-style. Ingrid Vang Nyman för att hon hittade en guabenådad balans mellan detaljerat och stiliserat. Quentin Blake för att linjekvaliteten är så flyhänt och levande, pennan har verkligen ”gått på promenad”.

 

Hur har ditt läsande och skrivande förändrats sedan du debuterade med

skräckromanen Styggelsen (2008)?

Jag läser minst lika mycket för nöjes skull nu som då. En skillnad skulle kunna vara att jag har börjat uppskatta biografier mer; Hur har andra (levande människor) handskats med skapande, familj, kärlek, livets mörka sidor? Skrivandet förändrades på så vis att det blev mitt yrke, jag bestämde mig för att satsa. Det tog två år innan jag gick på plus men det hade jag planerat för. När barnen var små var jag superdisciplinerad och brände i princip ut mig som resultat. Det blev åtta böcker på fem år om jag räknar rätt. Idag har jag en lägre arbetstakt. Jag har också testat olika genrer (deckare, ungdomsroman, barnböcker, noveller) sedan dess eftersom jag inte velat eller kunnat lägga alla ägg i en korg. Skrivandet innebär mycket själadödande väntan och en del ’nej tack’ och då är det viktigt för mig att ha andra manus på gång också. Då blir nejen inte lika dramatiska. Sedan är det förstås en fråga om ekonomi, jag måste producera x antal verk på x lång tid (och få dem antagna!) för att ha en inkomst som rättfärdigar att jag arbetar med detta på heltid.

 

Du bor i England sedan många år tillbaka. På vilket sätt påverkar det ditt språk?

Massor, jag söker ständigt efter svenska ord i skriftspråket. Men mina redaktörer säger att även om jag använder en del anglicismer så är det inte så mycket värre än de flesta andra svenska författare. Jag talar nästan ingen svenska i min vardag och min man hör direkt om jag läst eller skrivit mycket på svenska under dagen – då bryter jag på kvällen.

 

 

 

Det här inlägget postades i Böcker, Författarliv, Illustrationer, Språket. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s