Man blir liksom glad

ThomasFör någon vecka sedan bestämdes baksidestexten till min bok. Vad alla inte vet är att man som författare själv förväntas kunna skriva den. Eller i alla fall ett utkast. (Vet inte om det fungerar så på alla förlag, men det känns som ett vanligt ångestämne när man pratar med författare, så jag tror att det är rätt vanligt.)

Normalt sett är jag ganska bra på att skriva kort och kärnfullt om diverse ämnen. Säljande till och med.

Men här körde jag helt fast.

Jag tror det beror lite på att jag har alldeles för mycket koppling till min historia. Jag vet både det som står och det som inte står. Jag vet till och med saker som inte längre gäller. Hur skriver man ihop det på ett säljande sätt så att det passar på en baksida?

Nu ska jag berätta en hemlighet: Jag skrev inte en baksidestext.

Jag skrev två.

Alltså jag gjorde fler försök. Men jag skickade två till förlaget.

Båda var ungefär lika dåliga.

Så min kära förläggare insåg att det enda var att göra var att ta saken i egna händer och skriva ett eget förslag… Och det var bättre än båda mina tillsammans.

Det körde vi på.

Andra saker som händer är att böckerna skall läggas upp i Bokrondellen. Detta för att diverse bokhandlare skall kunna köpa in dem. Detta gjorde förlaget med min bok för någon vecka sedan nu.

Därför finns Incidenten i Böhmen på t.ex. AdLibris och Bokus nu. Fatta hur häftigt det känns! Att knappa in ”Incidenten” i sökfönstret och få ”Auto-complete”-förslaget ”Incidenten i Böhmen” eller att skriva in ”Thomas Å” och den föreslår ”Thomas Årnfelt”.

bild av sökfönster på adlibris

larvigt kanske …

bild på sökruta på bokus

… men det värmer lite i själen

Jättefånigt, jag vet. Men man blir liksom glad av att göra det…

Så om man gör det kan man nu klicka på ”Bevaka” på min bok. Och läsa baksidestexten som jag som sagt inte har skrivit själv… Snälla tyck att den är bra! (Även om det inte är jag som har skrivit den).

Advertisements

About Thomas

Författare, Debutantbloggare 2015. Incidenten i Böhmen - Undrentide förlag (2015) Sällskapet i Genua - Undrentide förlag (2017) Den som söker - Alhena förlag (2017)
This entry was posted in Debut, Thomas, Thomas Årnfelt and tagged , , . Bookmark the permalink.

13 Responses to Man blir liksom glad

  1. Anneli says:

    Mycket bra baksidestext! Jag vill läsa. 🙂

  2. Jodå, den mer än duger! 🙂

  3. Christina Lindström says:

    JA, den är bra! Jag “bevakar” den förresten sedan flera dagar tillbaka. (Bevakar också mina egna. :-))

    • Thomas says:

      Tack för stöttningen Christina! 🙂
      Bra att du bevakar dina egna böcker också tycker jag!
      Men visst måste man få vara lite “egenkär”/nöjd ibland? Känslorna kring vad man själv preseterar/presterat svänger trots allt så hiskeligt i den här branschen. Så har man en peppdag måste man ta vara på den tycker jag.

  4. nfredrikn says:

    Härligt inlägg! Jag blev liksom glad av att läsa det. 🙂

  5. Ett år senare är det fortfarande lika roligt … 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s