Diverse hjälpmedel

ThomasRedigering. Det är en sak man gör innan man skickar iväg sitt manus till en ohemulans massa förlag. Det är också något man gör efter att ha fått ett positivt besked från ett förlag. Exakt hur mycket hjälp du får beror givetvis på vilka resurser det förlag du jobbar med har. Minst hjälp får man om man ger ut själv. Men oavsett så bör man köra ett antal vändor. Ju fler man orkar innan man skickar iväg något, desto bättre.

Ett litet exempel för att visa på vikten av t.ex. korrläsning: Jag hade vid ett läge i manusets historia korrläst det själv. Tre olika personer korrläste därefter hela eller delar av manuset i det skicket. Samtliga av dessa tre hittade saker i de delar som alla tre hade läst som båda de andra två hade missat. Nu pratar vi om rena fel. Inte tveksamheter eller förbättringsförslag.

En del redigering är kul. Faktiskt. Annan är väldigt monoton. Att söka efter alla ställen man använt ord X som man vet med sig att man överanvänt och kolla om det kan strykas till exempel är rätt trist. Framförallt eftersom det inte bara handlar om ord X, utan om ord Y, ord Z – und so weiter, in eternity.

Häromkvällen tänkte jag på olika sätt att göra detta arbete lite roligare till nästa gång. Och de som känner mig vet att jag gillar att göra konstiga verktyg/hjälpmedel när jag jobbar. Inte för att det blir så mycket mindre jobbigt, utan mer för att jag då vet att jag har skapat något själv som hjälper mig.

Oftast använder jag Excel – men den här gången höll jag mig till Word.

Jag skapade helt enkelt ett makro som snurrar igenom ord som tyder på att något kanske behöver fixas. Med betoning på kanske. Det är inte så intelligent. Än…

Det handlar om småord som jag har en tendens att överanvända, som till exempel ”ju”. Vaghetsmarkörer som ”ganska”, ”kanske”, ”lite”. Felaktigt användande av kommatecken (som jag gör ofta, men jag vill inte göra det när jag inte vill ha en viss effekt av det), eller ord som kanske kan vara onödiga adjektiv.

Alla dessa markeras upp med förbestämda färger, och så kan jag sen gå igenom texten och kika på dessa markeringar och fundera på om jag vill ändra något.

Det är i alla fall tanken.

Jag har ju inte testat än i verkligheten. Men jag hoppas innerligt att jag kan ha någon glädje av det. Annars ägnade jag x antal timmar i söndags kväll åt något helt meningslöst. 🙂

Nu har i vilket fall mitt Word ett litet öga jag kan klicka på uppe i toppen…

Det allseende ögat

Det allseende ögat

Så här kan det i vilket fall se ut (exemplet taget ur en gammal skrivkursuppgift som jag körde makrot på):

Exmpel på text som mitt allseende öga kollat igenom

Exmpel på text som mitt allseende öga kollat igenom

Hur vet man vilka ord man överanvänder då? Har man lämnat sin text till en redaktör har man fått det rappat över fingrarna, så då har man hyfsad koll. En vän till mig tipsade om att hon använde http://www.lix.se/index.php för att se om det var några ord som stack ut. Hon använde den också för att kika på vilka ord som bara förekom 1 gång, för däribland gömde det sig en hel del felskrivningar. Det skall jag nog testa på nästa manus.

Jag tog också hjälp av mitt favoritprogram när det gällde att hålla reda på dag och datum i Incidenten. Inte helt lätt att hela tiden slå upp vilket datum och vilken veckodag som var rätt, så jag la upp tidslinjen i Excel och bad det räkna ut vilken dag som var på vilket datum 1613. (Sen har vi givetvis problematiken med vilken kalender man utgår ifrån när man backar så långt i tiden, men det behöver vi inte gå in på här.)

Jag har använt Excel för att planera och för att mäta framsteg i mitt arbete. ”Kaninplanering” är ett fint dokumentnamn tycker jag.

Men det roligaste excel-arket jag har är min ”karaktärsslumpgenerator”. Den använder jag till att slumpa fram namn på personer, utseende, egenskaper, drivkrafter, släktskap och liknande saker. Den slumpmojängen kan nästan vara värt ett eget blogginlägg någon gång om det finns intresse… Framförallt är den användbar på bifigurer, kanske inte så mycket på huvudpersonerna. Men jag kan väl säga så mycket som att finns vissa karaktärsdrag även hos centrala figurer i Incidenten i Böhmen som inte bara kommer från min fantasi.

Använder ni andra er av smarta, konstiga eller roliga hjälpmedel när ni skriver? Kom gärna med tips!

Om Thomas

Författare, debutantbloggare 2015. Incidenten i Böhmen - utgiven 2015 på Undrentide förlag.
Det här inlägget postades i Debut, Thomas Årnfelt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Diverse hjälpmedel

  1. Jonas skriver:

    Smart med makrot! Jag skriver i Scrivener, och där kan man se ”Word frequency” som visar hur många gånger varje ord använts. Kan dock inte påstå att jag kollar på det särskilt ofta…

    • Thomas skriver:

      Scrivener har jag kikat på många gånger. Det finns en hel del trevliga saker där, helt klart. Den stora stötestenen för mig är nog just att jag inte kan koda i Scrivener… Men vem vet, jag kanske börjar använda det trots allt någon dag. 🙂

  2. kuggekugge skriver:

    Karaktärsslumpgeneratorn låter ju fantastisk!! Har inte ännu kommit till någon systematik, men älskar statistik och tabeller och ordning så jag kommer väl förr eller senare att hitta på nåt… 🙂

    • Thomas skriver:

      Den är om inte annat jättekul – och jättekonstig 🙂
      Huruvida den är fantastisk är väl upp till diskussion men jag kan alltid skylla ifrån mig vad gäller namn o så… (I alla fall vad gäller 1600-talsnamn. Det blir lite konstigt om man använder den i en modern miljö)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s