Lördagsenkäten: Om du var journalist och fick ställa en fråga till dig själv – vad skulle det vara och vad skulle du svara?

Fredrik Fredrik Nilsson: Karaktärer i böcker hamnar ofta i situationer de inte är säkra på att de kan ta sig ur. När var sista gången du befunnit dig i en situation som var svår att komma ur och vad gjorde du?
– När jag fick mail från förlaget som sa att de ville ge ut min bok. Jag läste det halv två på natten och kunde inte somna om sedan. Jag tog mig ur det genom att låtsas att allt var helt normalt. Jag låtsas fortfarande och det börjar känns helt ok faktiskt.

Christina Christina Lindström: Borde inte esteteleverna som har gjort flera olika versioner av en boktrailer kopplad till din bok, uppmärksammas mer? – Jo! De har gjort ett så fantastiskt arbete. De är helt otroligt duktiga. Jag tycker att alla som läser detta ska klicka här:

Thomas Tomas Årnfelt: Vad skulle jag fråga mig? Kanske något i stil med: ”Vad är det bästa med att skriva?”
Mitt svar skulle bli något i stil med: Den där känslan, när man återigen har slitit med en bit text, (för det är långt ifrån alltid det går lätt, tvärtom det kan vara rent av plågsamt ibland), och tar ett halv steg tillbaka och konstaterar att jag faktiskt har skapat något. Något som inte fanns förut. Något som kanske till och med är helt ok. Den.

10157221_701905456534394_6503728241913565292_n Johan Ring: Är det verkligen försvarbart att läsa och skriva påhittade skräckhistorier, när världen omkring oss är så fylld av VERKLIG skräck?
Svar: Det är mer än försvarbart, för mig (och, misstänker jag, flera med mig) är det något av en nödvändighet. I en värld där IS bränner människor levande, tusentals flyktingar dör i Medelhavet, och fascismen växer sig allt starkare i hela Europa, blir påhittade berättelser om monster, demoner och ond bråd död ett sätt för mig att fortsätta orka kämpa mot den verkliga ondskan. I berättelserna kan jag processa min egen rädsla inför döden och mörkret, se på den utifrån och hantera den, så att jag blir lite mindre rädd när jag ser mig omkring i världen. Mindre rädd och mer handlingskraftig.

Felicia Felicia Welander: Varför bär du ofta slips? – Det skulle jag fråga mig själv (och har gjort många gånger). Svaret är att det har två orsaker: Dels för att påminna mig själv om att skrivandet inte längre bara är en hobby, utan faktiskt ett arbete – något jag därmed tillåts lägga mycket tid och möda på. Dels för att jag är intresserad av genusfrågor och slipsen traditionellt sett har varit en accessoar som bärs av män – och jag tycker det är intressant med de olika associationer den väcker.

Advertisements
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lördagsenkäten: Om du var journalist och fick ställa en fråga till dig själv – vad skulle det vara och vad skulle du svara?

  1. C.R.M. Nilsson skriver:

    Felicia, jag använder slips av samma anledning. Och fluga. Nu har jag klippt pixie med sidecut och har på mig söta klänningar, det fuckar med folks uppfattning om könsuttryck.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s