Full speed ahead and damn the torpedoes

ThomasDet börjar dra ihop sig. Det där som började för ganska exakt två år sedan börjar närma sig sitt slut. Egentligen började det för betydligt längre sedan. Dessutom är det givetvis inte slutet heller. Men en början, och ett slut.

Vad är det som får mig att låta som introt i Wheel of Time?

Jo, nu är det mindre än två veckor tills min bok kommer ut. Min första roman. Jag har fått hålla den i handen redan. I alla fall ett provtryck. Omslaget blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men jag har hört att det nya provet blev jättebra! Känslan av att hålla en bok i handen. En bok som man började jobba med runt maj någon gång för två år sedan. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Visst jag har varit med om större saker i livet. Oerhört mycket större och mycket viktigare. Men det förminskar inte känslan just i den stunden ändå. Det är bara sån …  ja vad egentligen? Lättnad kanske? Som att man hållit andan i två års tid och nu äntligen kan ta ett nytt andetag. Men bara ett …

Det är mycket att ordna med nämligen.  Det är någonstans här man börjar inse att bokrelease i maj kanske inte var superintelligent. Maj brukar vara en sådan där månad när man ska hinna med så mycket att man inte hinner tänka. Och så ska man släppa en bok på det.

Vad har hänt den senaste tiden då?

Jo, vi har bestämt att det ska hållas ett officiellt boksläpp i samband med spelkonventet Lincon i Linköping. Så om någon av läsarna av denna blogg har vägarna förbi Linköpings universitet den 14:e maj så kika in i C-huset på eftermiddagen och sök upp Undrentide förlags butik och säg hej.

Eftersom vi ändå brukar ha en del kalas den här tiden på året har vi ordnat med ett privat kombinerat födelsedags- och bokreleaseparty vid ett separat tillfälle också.

Dessutom har jag varit och pratat med en av de lokala bokhandlarna och skall hålla en signering där lördagen den 16:e.  Jag ska prata med de övriga här så snart jag bara hinner. Det ska bli så kul. Och hemskt. Superkul. Och lite läskigt.

(Tips här: Var inte rädda för att prata med din lokala bokhandel. Vad är det värsta som kan hända? Att du inte får komma dit och signera böcker? Frågar du inte får du ju inte komma dit heller. Så tänkte jag i alla fall. Bra va? Om jag trodde på det där själv? Njae…)

Och så har jag fått hålla min egen bok i min hand …

Men det där låter ju inte som så mycket tänker ni? Och det gör det ju inte. Men jag måste jobba också. Och så håller jag på att skriva på ett nytt manus.

Sen vill man ju träffa folk som läser. Så utöver signeringarna har jag försökt hitta fler tillfällen. Bland annat ska jag, Helena Andersson, och Anna Blixt ha ett gemensamt bord på Östergötlands bokmässa i höst. Jag har varit där som besökare de två senaste åren, och nu får jag alltså chansen att vara där som författare. Det ska bli hur kul som helst.

Sedan är det andra events som måste bokas. Såna jag vill åka till oavsett om jag skall vara med som författare eller bara besöka. Swecon i Linköping i augusti är ett givet besök för mig, men där behöver jag inte fixa så mycket. Inga resor som ska bokas. Inga hotell heller. Bara konventet att åka till. Däremot har det varit bökigare med ett annat konvent, Archipelacon i Mariehamn. När ryktet spred sig (ok det var inget rykte, det var en officiell nyhet) att en viss G.R.R. Martin skulle komma dit blev det ganska snabbt fullbokat, och hotellrummen verkar ha gått åt som tonfisk i en Cat Sanctuary.

Hemsidan har blivit uppdaterad med aktuell info också. Och så var det något mer. Men det har jag faktiskt glömt.

Sa jag förresten att jag har hållit boken i min hand?

en bok, och en hand

en bok, och en hand

Annonser

Om Thomas

Författare, debutantbloggare 2015. Incidenten i Böhmen - utgiven 2015 på Undrentide förlag.
Det här inlägget postades i Debut, Thomas Årnfelt och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Full speed ahead and damn the torpedoes

  1. Christina Lindström skriver:

    Å ena sidan tycker jag att ditt bokomslag är snyggt, å andra sidan blir jag nervös. Is this a skull which I see before me? (Gulp.)

    • Thomas skriver:

      To die, to sleep.
      To sleep, perchance to dream—ay, there’s the rub,
      For in that sleep of death what dreams may come
      When we have shuffled off this mortal coil,

      • Thomas skriver:

        Tack Christina, och ursäkta min utvikning, men din kommentar gjorde att jag tittade på mitt foto igen och fick hamletvibbar…

        Och ja, jag vet att han inte håller i en skalle i den monologen. Den var bara den första som poppade in i mitt huvud…

  2. Ann-Charlotte skriver:

    Härligt att hålla i boken 🙂 Ärligt talat, jag kan tycka att det ibland är svårare att jobba lokalt. Inte med lokaltidningarna – de brukar vara på. Men handeln … lite upp och ner. Men som du skriver, vad är det värsta som kan hända?! Lycka till med releasen!

  3. Pia Widlund skriver:

    Jättegrattis! Antar att du senare återkommer om lite från signeringar osv. Skulle vara kul att veta hur det går!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s