Den här perioden är värst

ThomasBoken är tryckt. Den är lanserad. Den finns hos diverse bokhandlare (inte så jättemånga, men i alla fall några). Nätbokhandlarna har den. Några personer har köpt den. Kanske till och med läst den. Men än har jag inte fått speciellt mycket reaktioner.

Jag är medveten om att jag inte borde bry mig om recensioner. Men att påstå att det är sant vore att ljuga. Därför är det här minst lika jobbigt som att vänta på svar från förlag, med den skillnaden att man vet att förlagen brukar vara rätt så artiga och inte gå in för att såga boken.

Alltså, förstå mig rätt: Jag tror inte att en recensent aktivt går in för att såga en bok. Inte på riktigt. Tvärtom faktiskt. Men samtidigt, om de tycker att den är helt totalt värdelös behöver de ju ändå skriva det. Ett förlag kan bara säga: ”Tack för ditt manus, men det passar inte i vår utgivning.”

Och självklart kommer jag bli besviken om boken får negativa reaktioner. Jag vill ju att de som läser den skall känna att de får ”betalt” för den tid de lägger på den. Att de skall få leva sig in i historien en stund – och känna lite.

Men som jag var inne på tidigare så är jag ännu mer rädd för att inte få några reaktioner alls. Därför värmde det lite extra när jag fick en reaktion via Facebook häromdagen från en person som jag inte hade träffat. En kort kommentar som avslutades med: ”Djävligt bra skrivet, Thomas!”

Hur konstigt det än kan låta så är författare bara helt vanliga människor. Debutanter är oftast (tror jag) också det – fast skörare.

Utifrån hur bra den där kommentaren kändes så har jag tagit ett beslut. Jag skall bättra mig. Om jag läser något jag gillar – och har någon form av kontaktmöjlighet till författaren, vilket man trots allt ofta har nuförtiden – så ska jag försöka låta författaren få veta det.

Vem vet, det kanske kan leda till att just den författaren får energi nog att skriva en bok till, som kanske blir ännu bättre. Och gör det inte det så har jag kanske i alla fall gjort någon glad, helt oavsett. Och det måste ju vara en bra grej. Eller hur?

Och snart kanske de första ”officiella” kommentarerna på Incidenten i Böhmen kommer. Då skall jag gömma mig under en kudde och be min hustru läsa. Och sedan, om hon lovar att det är ok skall jag läsa också. Fast jag stannar nog under kudden. För säkerhets skull.

Advertisements

Om Thomas

Författare, debutantbloggare 2015. Incidenten i Böhmen - utgiven 2015 på Undrentide förlag.
Det här inlägget postades i Debut, Thomas Årnfelt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Den här perioden är värst

  1. Ping: Inlägget som försvann | Debutantbloggen

  2. Skriviver skriver:

    Jag kan verkligen förstå din känsla av att vara i ett sorts tomrum utan läsarrespons, och jag skulle inte vilja vara där själv. Så jag tar till mig dina ord och ditt exempel totalt och har just skrivit ett regelrätt beundrarbrev till en författare vars debutbok jag läst nyss, och det var en bok som jag älskade och som imponerade djupt på mig. Ska fundera mer på vilken annan författare som jag vill uttrycka min tacksamhet till, och sedan fortsätta så. Jag tror att du har väldigt rätt, man måste börja med att ge själv. Det är ju det som man faktiskt kan göra.

  3. Daniel Hansander skriver:

    Läste precis inledningen (de första tre sidorna) i din bok, lovar att återkomma med kritik 🙂

    En sak skall man ha i åtanke; folk är j*vligt lata när det gäller kommenterande. Inte när det gäller att fläka ut sitt liv på fejan, men när det gäller att sätta sig ner och fundera och skriva ihop en liten sammanfattning av vad man tycker är bra eller dåligt med tex en bok. Det finns säkert många där ute som gillar den, men som inte ”fått tummen ur” när det gäller att ge feedback. Visste är olustigt med detta vakum, detta icke-existerande av kommentarer – både positiva och negativa. Det får en ju att börja undra om man har gjort nåt rätt överhuvudtaget.

    Jag tror det är en bra grej att du skall börja tänka på att ge andra kommentarer och kritik på deras verk. Gör du det så kommer det säkert tillbaka till dig på ett eller annat sätt 🙂

    • Thomas skriver:

      Hej.
      Inget tvång att kommentera :), mer bara ett konstaterande att det är ett intressant – och ganska småjobbigt- läge man hamnar i just när boken kommit ut. Innan någon säger något.

      Med det sagt så är dina framtida kommentarer mycket välkomna!

      Men det viktiga är ju det du slutar med – jag kan ju ta den positiva känslan jag fått av de direkta kommentarer till mig jag faktiskt fått – och ändra mitt eget beteende (eller egentligen att ”förstärka” – för jag försöker lite grann redan). För kan jag bli glad av kommentarer kan nog andra bli det också. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s