Som ett S, inte som ett C.

10157221_701905456534394_6503728241913565292_n
Jag har ofta här på bloggen återkommit till att jag sällan känner att jag sitter på någon kunskap som vara till gagn för den som vill utveckla sitt skrivande, eller att jag har några konkreta råd att ge aspirerande författare. Medan arkiverade inlägg här på Debutantbloggen heter matnyttiga saker som Så skriver du det perfekta följebrevet, eller Så strukturerar du upp din roman, eller Att synas i mediebruset – så lyckas du, så har jag mest skrivit navelskådande flum om genant tonårslyrik, låttexter, och attraktionen till skräcken och det makabra.
Men idag händer det grejer! Idag tänker jag vara alldeles otroligt konkret! Pay attention kids, för detta kanske aldrig händer igen.

Okej.
Mitt mycket konkreta råd till alla som skriver, vare sig ni filar på den stora romanen, postar poesi anonymt på nätet, eller bara gillar att skicka in långa insändare till Hemmets Journal, är detta: tänk på hållningen!

För ett par veckor sedan började jag få värk i ena skulderpartiet. Jag antog att det skulle gå över av sig själv, så jag gjorde inget åt det. Men värken satt i, och igår tvingades jag till sist besöka sjukgymnasten på min lokala vårdcentral. Hon frågade om min vardag, vad jag fyllde min tid med, och när jag berättade att jag skrev mycket bad hon mig att visa hur jag satt när jag skrev.
Hon förklarade att jag satt alldeles för framåtlutad och hopsjunken, och trots att det inte var vad som orsakat värken i mitt specifika fall, så gjorde det den sannerligen inte bättre.

Jag uppmanades att alltid försöka tänka på att hålla ryggraden i dess naturliga S-form, inte sjunka ihop till ett C. Något som är mycket lätt hänt när man tillbringar långa skrivpass framför datorn (eller anteckningsblocket, för den delen).
Välj en stol som inte bara är bekväm utan också ergonomiskt vettig – att sjunka ner i favoritfåtöljen med laptopen i knät kan ju tyckas himla mysigt, men är inte det smartaste för ryggen.
Ta många små pauser, sträck på dig, gå runt en sväng i rummet. Eller ännu bättre, gå en kort promenad utomhus. Frisk luft kan göra underverk för de där små märkliga rummen uppe i skallen där berättelser skapas.

Så där.
Nu har jag varit konkret och praktisk så det räcker för ett bra tag.
Men faktum är att jag tycker att det här är bra och viktiga grejer att tänka på, på riktigt. Att få värk och smärta i kroppen bara för att vi råkar tycka om att skriva känns bara så himla onödigt.

Advertisements
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Som ett S, inte som ett C.

  1. Gabrielle skriver:

    Höj- och sänkbart skrivbord 👍

    • Johan Ring skriver:

      Jaaaa!! Fasen också, hade ju tänkt nämna det också i inlägget! 🙂
      Bra att du påpekar det, såna skrivbord är fantastiskt bra.

      • Gabrielle skriver:

        Visst är de. Köpte budgetvarianten på ikea dock och den är manuell, så en måste vända bordet upp och ner och skruva på benen. Bra träning det.

  2. Thomas skriver:

    Framförallt om det leder till att man inte kan göra det man vill göra för att det gör för ont. Så definitivt viktigt! Viktigt också: Res dig upp ibland. Ta en ”tankegång” som en kollega till mig en gång döpte mina ”mikropromenader” till. (Jag tenderar att tänka bäst när jag går, så jag brukar helt sonika bara gå iväg ibland när jag har något att fundera över).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s