Att sabba sitt varumärke, och vara stolt över det.

10157221_701905456534394_6503728241913565292_n
Det här riskerar att bli lite kort, och kanske lite argt. Ber i förväg om ursäkt om det är så att jag sabbar onsdagsstämningen (finns den…?).
Men det känns viktigt att få detta sagt.

Jag har på sistone fått en del subtila hintar om att jag inte borde uttrycka mina ”politiska åsikter” så högljutt, om jag samtidigt vill bygga ett framgångsrikt varumärke som författare. Jag förmodar att risken är att jag kan råka stöta bort potentiella läsare/bokköpare.
Och visst – jag är tydlig med mina åsikter, på exempelvis Facebook och Twitter. Jag är också tydlig med helt andra saker. Som att den nya vinylboxen med Sisters of Mercy är helt gudomlig. Eller att Mad Max: Fury Road är ett feministiskt mästerverk. Eller att någon av mina döttrar sa någonting roligt. Och också, såklart, när det finns något att berätta som har med mitt författarskap att göra.
Ni vet; vanliga grejer som vanliga människor skriver om på sociala medier.

Men grejen är – världen brinner. Grymheter som vi nästan glömt att människan var kapabel till sker dagligen. Klimathotet närmar sig en point of no return, och trots att världens ledare borde vara desperat sysselsatta med att förhindra vår planets undergång, så tycks de lik förbannat mest bekymra sig över att se till att vi ska kunna köpa ännu billigare jeans och iPads.
Här hemma rusar ett rasistiskt, kvinnofientligt, arbetarfientligt och homofobiskt parti spikrakt uppåt i opinionsmätningarna. Ett parti som för knappt tjugo år sedan heilade och brände böcker på sina sammankomster.
I det offentliga samtalet har anständighetens gränser förflyttats så långt att det börjat få verkliga effekter ute i samhället. De allra svagaste och mest utsatta, de vars situation är så desperat att de inte ser någon annan utväg än att sitta på knä utanför våra butiker i hopp om att vi ska lägga några kronor i deras pappmugg, de hånas, misshandlas, utsätts för brandattentat. De mördas.
På nätet frodas det råa kvinnohatet. Och varje kvinna – eller rentav flicka – som får för sig att på något sätt utmana de patriarkala normerna eller strukturerna översköljs av en flod av sexualiserat hat som får de där grymheterna ute i världen jag nyss nämnde att plötsligt kännas betydligt närmare oss här hemma.

Ja, jag är författare. Jag skulle gärna vilja uppnå en viss framgång som författare. Jag vill gärna att mina böcker ska sälja, och jag vill gärna att de ska bli omtyckta.
Men före allt det där, före att vara författare, så är jag människa. En medmänniska. En världsmedborgare, en utav alla de miljarder som lever på det här blåa klotet och därför delar ett kollektivt ansvar för det.
Jag är pappa, mina barn ska växa upp i den här världen, en dag ska jag kanske rentav få barnbarn att älska att så att hjärtat går sönder. Och de ska växa upp i den här världen.
Hur ska jag kunna leva med mig själv om jag håller käften? Om jag låter världen brinna och bara vänder bort blicken? Så att jag inte ”riskerar att stöta bort läsare/bokköpare”?

Jag tänker fortsätta att vara tydlig med vad jag tycker. Jag tänker aldrig stillatigande se på medan hatet och intoleransen breder ut sig och vinner mark.
Om mina eventuella läsare har problem med det… Tja, då kan de söka sig till någon annans böcker.

Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

47 kommentarer till Att sabba sitt varumärke, och vara stolt över det.

  1. Jack Hansen skriver:

    Länge har jag hoppats tvärtom. Det blir ingen vändning. Detta är bara början. Detta är så Sverige alltid har varit, fast i hemlighet. Det ÄR var fjärde svensk som stör sig på flyktingar, fattiga och homosexuella, det var 25 % som hatade Palme, det är 25 % som vill att fredagsmyset ikväll ska få äga rum utan att bli störda av världen. Och Wolf Biermann har nog inte ens en promille av svensk befolkning hört sjunga. Ja. Trollet blir statsminister. Grattis, så går det när vi lutar oss tillbaka rika, timelliga, letsdancade och mätta! Det enda som saknas nu är en börskrasch och en riksdagshusbrandsliknande händelse. Är det förresten någon som kollat opinionen bland svenska officerare? Saker man inte trodde var möjliga för ett par år sedan kan nämligen hända. Som att trollen vågar sig ut ur den mörka skogen, till exempel. Och bildar regering.

    Tack, Johan. För artikrln. För att du är du. För att du vågar. Jag är med dej. Närsomhelst. Snart måste vi ut på gatorna och slåss nämligen.

  2. Susanne skriver:

    Reblogga detta på Susanne Ahlenius – Swedish Erotic Crime Writer och kommenterade:
    Helt underbart skrivet av Johan Ring!

  3. Susanne skriver:

    Mycket bra skrivet!

  4. Zanna skriver:

    Att hinta om att det kan förloras läsare och bokköpare pga dina åsikter , ditt tyckande och ditt tänkande låter i mina öron lika illa som att höra SD’are prata sitt mambo jambo.
    Jag tycker att stöttning vore på sin plats. Stötta den som faktiskt vågar skrika ut sina åsikter om dessa förhatliga ämnen. Stötta den som reser sig upp istället för att böja sig ner när vårt land faller i fientlighetens nävar.

    Det är förbannat tufft. Oerhört imponerande.

    Få är det som vågar. Men du vågar. Och du ska fortsätta.
    ” Att låta världen brinna och bara vända bort blicken, för att inte riskera stöta bort läsare ” ,,,,Det visar att du är en stor människa.
    Hur många människor håller käften enbart för att inte förlora pengar, läsare, bokköpare osv ? Procenten är troligen ganska hög.

    Du är inte en av dom och det ska du vara förbaskat stolt över.
    Jag köper hellre bra böcker av en bra författare som jag vet är en bra människa med bra åsikter och framförallt – En ärlig människa.

    Sluta aldrig göra vad du gör. Håll aldrig käften ! / Z

  5. Skriviver skriver:

    Såklart du ska vara stolt! Inte över att du sabbar ditt varumärke, för det gör du ju verkligen inte – utan för att du vågar vara den du är. Vad kan egentligen vara bättre som varumärke än just det?

    Jag skulle nog faktiskt vilja säga att jag är en person som normalt sett aldrig skulle läsa den typen av bok som du skrivit eftersom jag inte gillar skräck och inte egentligen spänningslitteratur av något slag, men faktiskt enbart på grund av det ”varumärke” som du bygger här på debutantbloggen, och på grund av den respekt jag fått för dig som person, tänker jag med jämna mellanrum att jag nog måste ta och läsa din bok ändå. Det känns bara inte rätt att inte läsa den. Så du ser. Att vara sig själv fungerar utmärkt som varumärke 🙂

    Dessutom tycker jag att det här är en väldigt relevant fråga att ta upp och på helt rätt plats.

    /Linda

    • Johan Ring skriver:

      Men alltså, oj! Tack snälla Linda! Det är ju ett perspektiv jag helt missat. Mitt inlägg handlade ju typ om ”jag har rätt att förstöra mitt varumärke om jag vill”, men det slog mig aldrig att det i sig kunde stärka ett varumärke… 😄
      Så varmt tack för den insikten!

  6. feliciawelander skriver:

    Vad ska vi annars använda våra ord till om inte för att göra världen lite bättre? Fortsätt säga ifrån till världens orättvisor och dela med dig av dina tankar. Det är varje författares, och människas, rätt.

  7. Gabrielle skriver:

    Det är klart att varumärket påverkas men det är ju ditt egna varumärke och de som gillar dig kommer köpa dina böcker, så vad har andra att göra med hur du framstår med tanke på ditt varumärke? Är det av omtanke de ger ”råd” eller något annat? Du är fullt kapabel att göra dina egna bedömningar på hur du vill framstå och kanske vill du rentav inte göra bedömningar utan bara framstå som du är. Ditt varumärke = ditt beslut.

  8. Kära Syster skriver:

    Å vad bra skrivet! Helt och håller skrivrelaterat, det handlar ju om de där orden man grunnar på men som kanske inte får plats i ens bokmanus. Ingen människa är endimensionell, inte ens sk genreförfattare. Jag blir oerhört intresserad av den som uttrycker sig välformulerat i ämnen som kanske inte är förväntade. *tittsr på dig Johan* Effekten blir liksom större.

    Tack!
    /Anna

  9. Cissi skriver:

    Tycker absolut du ska ha rätt att uttrycka din åsikt även om du försöker bygga en författarplattform – där är vi helt eniga. Likaså är det viktigt att stå upp för åsikter om människors lika värde. Ju fler som gör det desto bättre. När jag läser en blogg som debutantbloggen förväntar jag mig ändå inlägg som behandlar ämnet den annonserar – lyckan och våndan av att vara debutant. Hur går det, hur känns det, har någon av er en andra bok på gång – kanske lite om hur er skrivprocess går till. Ska vara ärlig och säga att jag skulle bli besviken om det istället kommer ett inlägg om klimatet eller ett annat samhällsproblem. Missförstå mig inte – jag tror man är frustrerad och vill uttrycka detta men jag undrar om en författarblogg/officiell twittersida är rätt ställe? Jag inbillar mig att läsarna vill ha inlägg om författarskap. Väldigt sällan är dessa inlägg dessutom av något verkligt värde – såg att du retweetat ett inlägg som bestod av något i stil med ”jävla bortskämda SD-ägg – så jävla trött på er”. Det är ju naturligt att vara, men det säger också något om författaren som retweetar inlägget – kan han inte bättre än så? Jag undviker twittrare som skriver om SD, FI eller vänstern – tonen i inläggen är fruktansvärd och diskussionerna leder aldrig någonstans. Kan man tänka sig att dela t.ex. twitter i en officiell sida där du behandlar författarskapet och bygger en plattform och en privat sida – där du slåss för dina åsikter?

    • Johan Ring skriver:

      Till att börja med – tack för dina synpunkter! 🙂 De är jätteintressanta att få ta del av.

      Du har helt rätt i att Debutantbloggen ska handla om om skrivandet, om att debutera, skrivteknik, marknadsföring, allt det där som livet som nybakt debutant är fullt av. Och jag inser att mitt inlägg idag tangerar gränsen till det, men för mig kändes det ändå som något som kändes relevant för mig som färsk författare.
      Jag skriver underhållningslitteratur, och har fått rådet att tona ner mina politiska åsikter (på mina privata Twitter- och Facebooksidor, märk väl) eftersom ”ingen är intresserad av vad en underhållningsförfattare tycker om jämställdhet eller rasism”. Allt jag begär är rätten att få fortsätta vara den jag är, trots att jag skriver de böcker jag gör. Jag tycker att det borde vara självklart för alla författare, oavsett genre, och därför ville jag ta upp det här på bloggen. Tar någon anstöt av det, tja, då kan jag inte göra så mycket åt det. Då förstår jag att de inte vill läsa mina böcker.
      Jag har ingen författarsida på Facebook. Min sida där, precis som mitt Twitterkonto, är mitt privata. Jag skriver där som privatperson, och när det finns att säga om mitt författande så skriver jag det.
      Givetvis står jag för det jag skriver på mina sociala mediasidor (AVSKYR när folk ställs till svars för att ha skrivit något och bara svarar ”Det är min privata Facebooksida!”), och givetvis kan jag ta en diskussion om det jag skriver eller retweetar, om någon nu skulle önska att ha en sådan diskussion. Jag kanske borde skaffa en författarsida på Facebook (som ju många andra redan har), där folk som är intresserade av mina böcker men inte vill höra om de andra sakerna kan följa mig. Jag får fundera på det.

      Jag hoppas att du fortsätter följa oss här på Debutantbloggen, och att du säger ifrån om du tycker att någon av oss (typ jag 🙂 ) svävar för långt bort från ämnet. 🙂
      Återigen, tack för dina synpunkter!

      • Anni skriver:

        Att bygga varumärke har absolut med författarskap att göra. Så ditt inlägg är på rätt plats. /Anni

      • Cissi skriver:

        Vill bara klargöra att jag tycker ditt aktuella inlägg här på debutantbloggen i högsta grad är relevant här (med tanke på ditt svar till Anni). Byggandet av författarplattform tillhör ju debutantens erfarenheter och hur denna plattform ska se ut, vilken info vill man lägga ut är ju viktigt. Det kan man ju faktiskt ha olika åsikter om utan att någon av dessa är fel. Jag ser det nog mer marknadsföringsmässigt – vilka är dina styrkor och vad vill du bygga för bild av dig själv i din roll som författare? En del vill att hela jaget syns ”utåt”, en del vill vara mer privata och egentligen bara visa det som är relevant för boken/böckerna. Jag tycker båda är helt ok.

        • Johan Ring skriver:

          Absolut, jag håller med dig, det där är en väldigt relevant diskussion. Vilka delar av oss, de verkliga Oss, vill vi låta ”allmänheten” ta del, särskilt den bokköpande delen av allmänheten?
          Det är en fråga som jag antar att varje författare själv får söka svaret på.

  10. Christina Lindström skriver:

    Klart att det inte är att sabba sitt varumärke. Få läsande människor tror på rasism, fascism, bristande empati människor emellan eller på att upprätthålla patriarkala strukturer. Fortsätt föra den goda kampen!

    • Johan Ring skriver:

      Eller hur, jag håller helt och hållet med dig!
      Uppenbarligen gör dock inte de som kommit med de här ”goda råden” till mig det, de som anser att författare som skriver underhållningslitteratur bör hålla sig till att underhålla och inte tycka så förbannat mycket.
      Jag anser att de har fel.

  11. Pia Widlund skriver:

    Man sabbar nog inte sitt varumärke om man uttrycker sina åsikter, bara man står för dom. Alla har rätt att tycka fritt i vårt land. Det är väl en av grundlagarna om jag inte är ute å cyklar. Kör hårt!

  12. annahelgesson skriver:

    Så bra skrivet Johan! Inte ska du vara rädd att förlora läsare. Det är så här du VINNER läsare. Tydlighet var du står i stället för att jamsa runt som de flesta gör. Är det någon man kommer ihåg i det sociala mediebruset så är det ju de som sticker ut. Så om din rädsla är att skrämma bort ev läsare så ska du se att effekten blir det motsatta. Go ”girl”! Finns det något lika bra att säga till killar?:)

  13. Ulrika skriver:

    Word! Tack!

    För mig blev du just ngt mer, en anständig röst som höjde sig ur bruset.

  14. ghjansson skriver:

    Vad bra du uttrycker det!
    Jag tror inte man ska vara tyst som författare. Uttryckt sig har ju många av de stora gjort. Jag tror faktiskt det ger dig mer trovärdighet. Om sen rasister och homofober etc. inte vill läsa dina böcker – so what? De kanske inte läser andras böcker heller?
    Så var dig själv. Var en äkta människa och inte en nickedocka.

    • Johan Ring skriver:

      Exakt så ser jag också på det!
      Jag tror att grejen är just att jag skriver ”genre- /underhållningslitteratur”. Kanske är det därför som det skaver för vissa att jag också har politiska åsikter. Jag vet inte.

  15. Emma skriver:

    Bra skrivet!

  16. mywordismyweap0n skriver:

    Kanske årets bästa inlägg!
    Eller för att citera Astrid Lindgren (som nog stolt ser ner från sin himmel nu. Hon var ju inte heller rädd för att beröra de ”tuffa” frågorna av rädsla för.att stöta bort läsare):
    ”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”

    Och du, Johan, är definitivt ingen liten kort.

  17. annisvensson skriver:

    Jag tror att om det goda tystnar får det onda större möjlighet att breda ut sig. Du gör helt rätt. Fortsätt följa ditt hjärta och stå upp för det som är allra viktigast i livet. Mycket bra skrivet. /Anni

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s