Mord som inspiration

Black and chrome magnifying glassJag har spenderat helgen med att inkassera en present från bokreleasen. Jag fick ett kuvert på releasen av en vän där det i stort sett stod: I höst smäller det. Första helgen i September exploderar Sörmland i ett fyrverkeri av olika upplevelser och överraskningar. Så, i fredags kväll satte vi oss intet ont anande på ett slott utanför Eskilstuna för att äta middag och hamnade innan vi så mycket som hunnit smutta på välkomstbubblet mitt i en ryslig mordhistoria.

Vi var 13 vid bordet och en lite svårflirtad publik. Arrangörerna bad om två frivilliga för att spela lite större roller varav min fru tog den ena utan att blinka. En evighet senare, när ingen hade anmält sig frivillig och vi alla suttit och tittat ner i tallrikarna alldeles för länge var det någon del av mig som anmälde sig frivilligt genom att lyfta min arm och sedan blev allting bara jätteroligt. Alla fick var sin roll att spela, papper med instruktioner delades ut och eftersom vi anmält oss “frivilligt” fick vi lite mer saker att ta tag i. Vi skulle spela storskurkar, hjärnorna bakom komplotten som lett till att Sten O Stanley blivit mystiskt mördad. Min partner i den här komplotten skulle hypnotisera advokater och försöka få utredarna på villospår medan mitt jobb var att hela tiden få misstankar att riktas mot andra vid bordet. Vilket passade mig perfekt.

“Jag råkade faktiskt se Linda utanför Stens rum med en nyckel i handen.”

“Jaså, vet inte doktorn vad ett stetoskop är. Visst ÄR du utbildad doktor???”

“Förlåt, har du fått något i ögat igen? Eller… är ni i någon slags maskopi med varandra?”

Till slut var alla i gång och resultatet blev jätteroligt. Anklagelser slängdes fram och tillbaka över bordet, vissa blev ett med sin roll medan andra läste upp precis vad det stod på papperet. “Ja, eftersom jag är Rutgers rival skulle jag vilja säga att Rutger är av tvivelaktig natur…” och av någon outgrundlig anledning sattes en speed-dejting igång mellan måltiderna.

Tanken med presenten var att inspirera till nya historier och inspirerade blev vi, även om historien för oss plot-nördar lämnade lite att önska. När middagen tagis slut satt vi resten av kvällen och nästa morgon och spånade fram andra historier man skulle kunna köra på en middag. Vilka genrer man skulle kunna använda och hur man skulle kunna lägga till små effekter med ljud och video för att öka upplevelsen och hur man skulle kunna göra saker lite tydligare.

Så vad tar jag med mig?

1. Det var jätteroligt att kliva in i en helt annan roll och spendera middagen som mystisk lurendrejare och tvingas tänka som en man på flykt.

2. Jag har ända sedan jag var med i en av Skuggboxares musikvideos i slutet av 90-talet upplevt mig själv som Sveriges absolut sämsta skådespelare. Det släppte aningens i fredags kväll.

3. Och det jag tar med mig när det gäller mitt eget skrivande är framför allt vikten att vara tydlig.

Jag har känt det när jag läst andras böcker efter att min egen bok kom ut i våras att jag skulle kunnat vara tydligare. Det blev ännu tydligare nu i helgen att tydlighet krävs för att få med sig läsaren/skådespelaren/betraktaren genom hela historien.

Man kommer rätt långt med tydlighet.

Det här inlägget postades i Fredrik Frängsmyr. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s