Att sätta punkt.

camilla-linde-portrait-350-square

I varje författares existens finns det en sak som driver oss allra mest. Målet som hägrar vid horisonten, bräckligt och darrande.
När du sitter där med ditt tomma dokument framför dig är det så långt borta, kanske känns det till och med ouppnåeligt. Men för varje bokstav du skriver kommer du närmare. Närmare det som du längtar efter allra mest.

Dagen då Manuset Är Klart.

Du sliter, svettas, skriver, stryker och skriver om igen. Allt med det där enda målet i sikte. Att ha berättat din historia, från början till slut. Och faktiskt känna dig nöjd med den. Att den dagen äntligen ska komma då du kan sätta punkt – på riktigt – och säga: ”NU är jag klar!”

Jag trodde på något sätt att det skulle vara så. Att det var någonting som skulle komma med tiden. Kanske en osynlig knapp inom mig som skulle aktiveras när manuset väl nått över en viss gräns. Ett filter kanske, med förmågan att avgöra när manuset är Klart.

Det har, som ni kanske förstår, inte hänt. Frågan kvarstår. Hur vet jag egentligen när boken är klar? Hur avgör jag om texten jag håller i min hand är den jag en gång tog sikte mot, eller – om den förändrats på vägen – i alla fall blev någonting jag känner mig klar med?

Hur?

Jag har sett frågan dyka upp med jämna mellanrum i olika författargrupper. Svaren kommer lika säkert:

”När du känner dig klar.”

”När du läst igenom och redigerat exakt femton gånger.”

”När du sett en enhörning passera över vägen med ett utklätt vildsvin på ryggen under en blodröd fullmåne.”

Ja, ni förstår. Det är ingen som vet.

I slutänden förväntas ju du vara den som gör det.

Det råd som jag nog ändå lättast kan ta till mig är att låta texten passera många ögon. Olika sorters ögon, ögon som läser på olika sätt. Vännen som bara uppskattar en bra historia, den där bekanta du har som är en hejare på att hitta de logiska luckorna, skrivarkompisen som vågar komma med konstruktiv kritik, kanske till och med en lektör som lyckas hitta de där sakerna som du själv inte hittat.

Det kommer att bli förvirrande såklart. Du kommer att få råd till höger och vänster, åsikter om hur du ska göra. Någon som tycker att du ska ta bort en viss karaktär och någon annan som absolut bara tokälskar samma karaktär. Det kommer kanske att ställa till det för dig.

Men jag tror att det är i den där oredan, i brytpunkten mellan tankar och åsikter som kolliderar, som du hittar vad du verkligen tycker. Varför just den karaktären är så viktig för den historia som du vill berätta.

De texter som jag är mest nöjd med har passerat ett par läsare på vägen. Läsare som tvingat mig att se texten med nya ögon. Och då, på något sätt, är det lättare att se om den nått fram till målet jag satte upp. Om den blivit det jag ville.

Om jag är Klar.

För lika viktigt som det är att börja, att komma igång, lika viktigt tror jag det är att sluta. Att kunna sätta punkt. Är det inte lite underligt egentligen, att det ska vara så svårt för författare? Det är ju just det vi sysslar med. Ändå är det kanske det allra svåraste med hela skrivprocessen.

Som ni kanske märker är jag i slutföringstider. Det är sedan länge dags att lämna ifrån mig manuset, men ändå klänger jag mig kvar, som en katt med klösabstinens, och ropar ”bara EN genomläsning till! Jag måste ändra om kommatecknet på sista sidan!” med fradgan stänkande runt munnen.

Jo. DÅ är det nog dags att lämna ifrån sig det. Faktiskt.

Då är det dags att sätta punkt.

 

Annonser

Om Camilla Linde

Skriver skräck och SF, gärna för barn och ungdom, och nördar loss på Joss Whedon.
Det här inlägget postades i Camilla Linde, Debut, redigering, skicka till förlag, Skrivprocessen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s