Fantasy och fördomar

IMG_8645I lördags svarade vi på frågan om vilken genre vi inte kan tänka oss att skriva i, och det var något som genererade ganska personliga svar.
Till viss del baserade på erfarenhet, men kanske också baserade på fördomar (så var det ju med mitt eget svar i alla fall), och det hade nog varit svårt att göra på något annat sätt. Ens preferenser avgörs ju sällan på ett rationellt sätt.

Idag tänkte jag diskutera genrefördomar, både andras och mina egna. Jag skriver i en genre som är väldigt utsatt för fördomar och missuppfattningar.

Jag brukar beskriva min trilogi som fantasy, vilket är en helt korrekt benämning.
Nog för att jag tycker om att prata om min bok, men att varje gång behöva förklara sig är påfrestande, och dessutom när man varje gång måste rätta samma fel.
Den klassiska bilden av fantasy är att det är ett episkt verk som utspelar sig i en annan värld. Det ska finnas alver och orcher, trollkarlar och krigare och någon form av uppdrag ska utföras, i stil med att kasta en magisk ring i en vulkan för att rädda hela världen från ondska.
Det finns mycket riktigt ett stort antal fantasyböcker som har det temat, och många av dem är riktigt bra. Det är dock inte på något vis representativt för fantasygenren i stort, utan är ju i själva verket bara undergenren High Fantasy.
Detta är vad folk tror att jag skriver.
Jag gillar High Fantasy. Det var med trollkarlar och episka uppdrag som det började för mig. Men min största favorit bland undergenrerna är snarare motsatsen. Contemporary Fantasy utspelar sig i modern tid, i samma värld som vi lever i, men skildrar en magisk verklighet parallell med den vi upplever. Jag gillar krocken mellan den magiska världen och den icke-magiska, hemlighetsmakeriet, relaterbarheten, och alla naturliga spänningar som uppstår. Det räcker liksom att släppa in ett troll i någons vardagsrum och låta fantasin skena så har man en intrig.

Nåväl, man behöver inte säga så mycket mer än ”Harry Potter” så förstår folk vilken typ av fantasy det rör sig om, men då dyker man ofta raka vägen på fördomarna om läskretsen.
Det finns en missuppfattning om att fantasy bara är till för barn och ungdomar, alternativt ”världsfrånvända lajvare”. Att man på något vis måste leva i en fantasivärld själv för att kunna relatera till det konstiga. Det är ganska synd för fantasy är för alla. Självklart för både yngre som äldre. Självklart finns det många lajvare bland fantasyfantasterna (jag själv exempelvis). Men fantasy finns i alla former och varianter, och jag tror (men kan eventuellt vara något partisk) att det finns en fantasybok även för den värsta torrboll.

Hur ska vi då motverka fördomarna? Jo, genom att göra just det som man blir så himla less på med jämna mellanrum.
Genom att förklara!
Förklara, förtydliga och locka.
Genom att våga kategorisera. Genom att våga ta den långa vägen i diskussionen.

Jag tror också på en mer offensiv variant, nämligen att helt enkelt välja ut en passande bok och sätta i händerna på den som frågar, och det tänkte jag att ni kunde börja med nu på en gång.

Jag har en korrektur-rehabilitering framför mig och behöver många böcker att läsa. Som jag skrev i lördags har jag en fördom om att chick-lit mest består av romantisering av city-liv, shopping, Chanel-väskor och rekordmässig omsättning på män.
Sånt där är inte riktigt min grej. Jag är liksom mer för träskor än Louboutins.
Finns det chick-lit för en oborstad skogsmulle som mig? Chick-lit på landsbyden, iklädd lusekofta och ladugårdsstövlar? Gärna något med en lite mörk och dramatisk intrig.
Tacksam för era bästa tips!

Advertisements
Det här inlägget postades i Debut. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Fantasy och fördomar

  1. Ida skriver:

    Jag läser just nu Jojo Moyes ”sista brevet från din älskade” och har även läst ”livet efter dig” och ”Sophies historia” av samma författare. Hon tar upp lite svårare ämnen, och är kanske inte direkt chick-lit men jo, ändå i någon sorts anknytning men förhoppningsvis något mer än bara shopping. Har inte kommit så långt i den nya, men Sophies historia fastnade jag starkt för!

  2. Anna skriver:

    Det där med fördomarna känner jag igen (skriver själv fantasy). Har också fått en del ”klagomål” på romansen mellan mina två manliga protagonister, som om inte deras kärlek hör hemma i fantasyns värld 😛 Det är synd att det ska behöva vara så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s