Ältarhjärnan

Anna porträtt 3

Foto: Göran Segeholm

För en liten tid sen åt jag lunch med min bästis. Vi kom in på skrivande, och hon frågade mig det här:

”Har du tänkt på dina karaktärer hela tiden nu medan vi suttit och ätit?”

Hehe. Svaret är ja. JA. Sorry alla jag någonsin ätit lunch med, men det är alltid ja. Mina karaktärer är med mig hela tiden. Jag tänker på dem i allt jag gör. Inte bara hur de skulle göra och säga i olika situationer, utan stämningar, känslolägen, små detaljer jag vill få med i en historia. Min vardag blir silad genom ett filter som fångar upp tankar och erfarenheter som på olika sätt går att omvandla och använda i det jag skriver.

Men när det sägs sådär låter det ju lite drygt. För när jag äter lunch med någon förväntas jag ju vara där. Kan jag till fullo vara närvarande i stunden när jag samtidigt hela tiden också befinner mig i min egenskapade parallellvärld? Hur trevligt är det att en del av hjärnan är på annat håll när jag pratar med någon?

Ganska trevligt, tror jag. I alla fall för mig. Den del av hjärnan som numera ständigt burnar skrivargrejer höll nämligen på med sämre saker förut. Jag vet inte hur ni funkar, men min hjärna är en ältarhjärna. Har den inget att jobba med hittar den på saker att jobba med. Innan jag började skriva malde verklighetssaker runt, runt, och jag kunde ägna orimligt mycket tid åt att gå igenom konversationer i huvudet och fundera på varför någon sa som de gjorde, eller vad jag sagt och hur jag hade kunnat formulera mig annorlunda.

Det tog mycket energi, och var dessutom förenat med en ganska tråkig eftersmak. Att gå igenom saker gång på gång när det inte går att gå tillbaka och ändra i situationen blir dystert i längden, och gav mig ofta en känsla av otillräcklighet.

Därför gillar jag att ha skrivandet. Istället för ältande är mitt tankerum nu fyllt med låtsaskompisar, som har egna grejer de ältar. Skillnaden är att jag kan gå tillbaka i deras konversationer och ändra repliker, vända och vrida på formuleringar och stämningar tills allt blir precis som jag vill ha det. Och jag kan ta reda på exakt vad som får någon att säga som de gör.

Tro mig, den sortens ältande är mycket roligare.

Min hjärna verkar vilja tugga på något hela tiden. Därför passar skrivandet så bra, eftersom det är ett evighetsprojekt. Det skrivna blir dessutom bättre ju mer tanke jag lägger på det. Win-win. Hjärnan hålls sysselsatt och medan saker ligger på burn i bakhuvudet kan jag göra annat. När jag stöter på klurigheter går jag på lunch, för jag vet att ältarhjärnan ofta har löst problemen åt mig när jag kommer tillbaka. Positivt tänkande, i ordets rätta bemärkelse.

 

Funkar ni också så här? Finns det fler ältarhjärnor som aldrig slutar jobba där ute?

Annonser
Det här inlägget postades i Anna Ahlund, Debut, Skrivprocessen. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Ältarhjärnan

  1. Mina skriver:

    Tack för ett bra inlägg.
    Känns skönt att veta att det finns fler som jag. Jag ältar ständigt och ibland kan jag bli riktigt stressa av det. Men i bland kan det vara riktigt roligt. Kul exempel du tar med om lunchen med din kompis. Det har hänt mig massor med gånger då ajg sitter och funderar på vad jag ska ta med nästa gång jag skriver. I bland kan jag ursäkta mig och ta fram ett block och notera något.
    Jag tror att folk som inte skriver har svårt att förstå sig på oss med ältarhjärnor.

    Tack än en gång för en bra och inspirerande blogg.

    • annaahlund skriver:

      Tack! ❤ Ja, jag tror också att folk som inte funkar så har svårt att förstå hur *mycket* vi tänker på grejer runt skrivandet. Men det är så härligt samtidigt tycker jag, just det där att det alltid är med och alltid är levande. Fint att ta fram block och notera saker under samtal 🙂 Tack själv för fin och peppig kommentar!

  2. Tack för ett fint inlägg! Jag har också en ältarhjärna och precis som du har jag upptäckt vikten av att leda in den på något konstruktivt och framåtriktat snarare än just ältande. Min ältarhjärna håller ibland på med skrivande, ibland med jobb. Och ibland håller den på och förbereder mig inför mer eller mindre sannolika framtida scenarion, vilket jag faktiskt rätt ofta har haft nytta av. Men ibland lyckas jag inte hindra den från att analysera eventuella missförstånd om saker som redan hänt… Då blir jag galen på min ältarhjärna, men jag tror ändå inte att jag skulle vilja byta bort den. 🙂

    • annaahlund skriver:

      Tack! ❤ Nej, eller hur, känner så med! Hellre tänka mycket än att inte tänka alls, right? 🙂 Men fint när vi kan styra om det så att vi får ut något av det och det inte blir jobbigt. Skönt att kunna ha nytta av planering av framtida möjliga scenarion. Nu blev jag jättesugen på att skriva en karaktär med ältarhjärna som tänker sig olika scenarion och försöker planera men inte riktigt kanske lyckas jämt. Hm! 🙂

  3. Anna Arvidsson skriver:

    Fint inlägg! Det ÄR väldigt trevligt att äta lunch med dig. ❤️ Och choklad. Och crêpes! Jag har också haft en ältarhjärna fast jag har jobbat ganska mycket på att kunna slå av det. Håller med om att burna bok är *oändligt* mycket mer givande än att gå igenom verkliga samtal.

    • annaahlund skriver:

      😀 Hehe! Tack detsamma! ❤ Ja, visst är det? Så glad att jag kan få något konstruktivt ur den där hjärnverksamheten. Coolt att det går att styra sånt där ändå.

  4. Vilket otroligt träffande inlägg! Jag har också en ältarhjärna, deluxe 🙂
    Precis som för dig har skrivandet varit lite av en räddning för min överarbetande hjärna som annars tänker, tänker och tänker på saker som bara stressar mig. Nu tänker, tänker och tänker jag fortfarande, men det blir något av det och är så mycket roligare 🙂

    • annaahlund skriver:

      Tack, vad kul! Spännande att höra att vi funkar lika 🙂 Vad häftigt det är när vi kan styra våra hjärnor så att de jobbar med oss, en tugg-hjärna som aldrig stängs av är ju verkligen en enorm tillgång när det kommer till skrivande! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s