Lördagsenkät: Hur hittar du namn till dina karaktärer?

ProfilbildAnna: De brukar komma flygande lite varstans ifrån. Plötsligt finns det en karaktär som heter något och vill vara med. Så var det med John i Du, bara. När jag hade kommit på honom frågade jag min kille vem han skulle vara kär i. Min kille sa “Frank”, och där föddes den karaktären. Frank var ett sånt namn som genast fick min hjärna att spinna igång. För vem är en Frank? Vad håller han på med? Vad tycker han om för musik och böcker? Vad tänker han på? I min nya bok hittade jag huvudpersonens namn på en lista över vanliga namn på islandshästar: Eír. Jag vet inte riktigt hur det kom sig att jag tittade efter namn just där, men det gav mig en bra backstory på hans föräldrar. Dessutom kom jag på ett bra häst-internskämt mellan Eír och hans syster, vilket tidigt gav mig en känsla för deras relation.

7D__8786 2 - kopia Jannice: Hittills har de nog hittat mig, faktiskt. Jag har inte funderat så mycket på namnen, utan de har bara poppat upp och tagit plats. Ett praktexempel på det är väl min huvudkaraktärs son; Sören. Det är kanske inte det vanligaste spädbarnsnamnet direkt, men så skulle det bara vara. Och jag tackar och tar emot, gudarna ska veta att det är nog mycket att fundera på ändå när man skriver en bok. =)

 

 

camilla-linde-portrait-350-squareCamilla: Det där med namn är svårt. Ibland kan det ta lång tid för mig att hitta rätt (i många manus har stackarna fått heta “??” till långt in i historien).
Gänget i “Snack …” är dock undantaget. Här kom namnen ganska lätt.
Den jag hade mest problem med var Flax. Flax är trots allt berättarjaget och en viktig figur. Jag ville ha ett könsneutralt namn, men det var svårare än jag trodde att hitta ett som passade. Jas, Skrock, Babbel, Rocket Sprocket, Snapp … Ja, många namn testades och kasserades för att de helt enkelt inte var rätt. Till slut slängde jag ut frågan på Facebook, och fick då förslaget Flax.
Ibland kan någon som står längre ifrån historien vara den som kommer på de där klockrena svaren.

IMG_8645Ida: Till människorna kommer namnen oftast av många timmar på olika namn-sajter. Förr eller senare hittar jag ett som känns rätt. Väsen har jag lite olika riktlinjer för. Vissa sorter får namn enligt ett tema (exempelvis vatten, gissa vilket väsen!), vissa får namn med bakgrund i folksägner (exempelvis Kari, gissa vilket väsen!). De enklaste väsen att döpa är hamnskiftarna, som kan förvandla sig till ett specifikt djur. De heter helt enkelt det djur de förvandlas till, exempelvis Korp, Björn och Hind.

 

 

 

GB_Karl_Modig_1Karl: Jag vet inte riktigt hur det går till. När jag skapar en karaktär händer det att ett namn bara poppar upp i mitt huvud. Men ibland brukar jag gå in på olika namn-hemsidor. Exempelvis: Om en karaktär är född på 70-talet brukar jag kolla vilka namn som var populära då och väljer något av dem. Men allra oftast väljer jag namn efter vad de betyder. Exempel: En av mina superhjältar heter Liam, vilket betyder “försvarare”.

Advertisements

About Camilla Linde

Skriver skräck och SF, gärna för barn och ungdom, och nördar loss på Joss Whedon.
This entry was posted in lördagsenkät. Bookmark the permalink.

3 Responses to Lördagsenkät: Hur hittar du namn till dina karaktärer?

  1. MarveW says:

    Kul med namn. Det ska ju kännas rätt.
    Ibland när jag skriver noveller med begränsat antal tecken, händer det att tvingas hitta kortare namn 😉 Effektivt men visst kan det kännas i hjärtat.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s